sällskapsdanserna äro förenklade varianter av S. Shock, se Chock. — S h o c k’i n g, eng. anstötlig, sårande, otillständig. Shod’dy, schoddy, ett slags konstull, som beredes av garnavfall. Shogu’n, se Japan. Shop’, eng., butik. Shrapnel [sjr£ep’nel], granatkartescli. Sliropshireras [sjråp’sjirras], se Får-skötsel. S. H. T., förkortning för lat. ”salve honoris titulo”, med titeln oförkränkt. Shunt, grenledning, som inkopplas i en elektrisk strömkrets. S. användes t. ex. då strömstyrkan skall mätas, men det icke lämpar sig att inkoppla galvanometern i huvudledningen. — Se även Elektriska maskiner. Shy lock [sjaj’låk], judisk ockrare, huvudfiguren i Shakespeares drama ”Köpmannen i Venedig”. S. har blivit typen för en hänsynslös girigbuk. Si, kem. tecken för en atom kisel (silicium). Si’am, konungarike i Bortre Indien, beläget omkring floden Menam, i v. och nv. gränsande till Burma av Brittiska Indien, i nö och ö. till Franska Indokina, i s. till Siamviken. Till S. hör också mellersta delen av Malacka-halvön. 500,000 kvkm., 9,200,000 inv., övervägande mongolisk-malajska bland-folk (”indokineser”), som till konfessionen äro buddister. I n. S. förekomma flera folkstammar av outredd raskaraktär (Laos, Negritos m. fl.). Huvudnäring är jordbruk. Utförseln omfattar främst ris. Handeln behärskas till stor del av inflyttade kineser. S. är monarki. Konungen har nästan de-spotisk makt. Ministrarna hava dock ett visst inflytande. Huvudstaden Bangkok, belägen vid Menams mynning, 630,000 inv., utgör landets kommersiella medelpunkt. — Historia. S. hörde vid början av vår tidräkning under riket Kambodja men uppges ha frigjort sig från dettas övervälde på 400-1, e. Kr. Buddismen skall hava införts i S. på 600-t. Under de följande århundradena trängde siameserna alltmer söderut och erövrade flera områden från Kambodja, som mer och mer råkade under siamesiskt inflytande. S. utsattes då och då för anfall av burmanerna, som tidvis behärskade S. Mot slutet av 1700-t. fördrevos emellertid burmanerna på allvar. Under andra hälften av 1800-t. avslöts fördrag med europeiska makter och fram mot 1900-t :s början vidtog ett ivrigt reformarbete enligt västerländskt mönster. 1917 förklarade S. krig mot centralmakterna. S. deltog sedan i fredskongressen i Paris och i bildandet av N. F. Siamesiska tvillingarna, se Tvillingfödelser. SPamviken, stor vik av Södra Kinesiska sjön vid kusten av Bortre Indien. Sianfu, stad i v. Kina, huvudstad i provinsen Sjensi. Omkring 1 milj. inv. Sedan gammalt berömd för sin sidenhandel. Var fordom det kinesiska väldets huvudstad. Siang^tau, stad i provinsen Hunan, s. Kina. 300,000 inv. Huvudort för Kinas droghandel. Sibe’lius, J. J. K., f. 1865, finländsk tonsättare, som skrivit sånger, pianostycken, orkesterverk. Hans tonsättningar utmärkas av en egenartad, nationellt betonad stil och en nästan obändig kraft. Han räknas som Finlands största kompositör. Si’betråtta, se Bisamråtta. SibPrien, den norra och största delen av de ryska besittningarna i Asien,efter den ryska revolutionen utgörande en del av Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken. Omkring 12 milj. kvkm. 11 milj. inv. S. är alltså synnerligen glest befolkat. I s. gränsar S. till Kina, Mongoliet och Turkestan, i v. till Europeiska Ryssland (se kartan till Asien). I n. gränsar S. med en lågländ, av tundror täckt kust till Norra Ishavet. I v. märkes här en större halvö, Samojediska halvön, belägen mellan Kariska havet och Ob-viken. Bland större öar må nämnas Nya Sibirien och Wrangels land. 1 ö. gränsar S. till Stilla havet. Här skjuter halvön Kamtjatka mellan kusthaven Berings hav i nö. och Ohotska sjön i sv. Till S. hör n. delen av den v. om Ohotska sjön belägna ön Sahalin. — S. utgöres i v. av ett lågland, vilket i v. avgränsas från Europeiska Ryssland av Ural bergen och i sv. övergår i Kirgisstäppen. I ö. är S. tämligen bergigt (Nordöstasiatiska berglandet). S. genomflytes i syd-nordlig riktning av åtskilliga stora floder, vilka utfalla i Norra Ishavet. De viktigaste äro Ob, Jenissei och Lena. — Klimatet är strängt med vintertemperaturer — 60° och lägre. I Werckojansk, som anses vara jordens kallaste stad, är medeltemperaturen i januari —49°. Somrarna äro relativt varma, +15—16° medeltemperatur i juli. Marken är i stora delar av S. frusen till betydande djup. I de s. delarna av S: s lågland är jordbruket lönande. Av sädesslagen odlas mest vete och havre. Boskapsskötseln är ett viktigt näringsfång på stäpperna i v. (nötkreatur, får och getter) samt på tundrorna i n. (renavel). S. om tundran utbreder sig ett vidsträckt skogsbälte, varest jakt på pälsdjur bedrives. Skogsbruket försvåras av de dåliga avsättnings-förhållandena. Fiske (särskilt laxfiske) bedrives i floderna. S. är rikt på mineralfyndigheter, vilka emellertid