iiro föga bearbetade. Genom den är 1903 fullbordade Sibiriska järnvägen har man sökt draga nytta av S:s rika naturtillgångar. — Befolkningen utgöres till största delen av slaver. I n. leva som nomader samojeder, jakuter, tun-guser, tjutcher. Invandringen frän Ryssland är stor. Före revolutionen var S. Rysslands förvisningsområde. — Bland viktigare städer märkas Omsk, 140.000 inv., Tomsk, 115,000 inv., och Irkutsk, 100,000 inv. — Historia. De mongoliska stammarna i S. kommo under slutet av 1500-t. och 1600-t. under ryssarnas välde. Ryssarnas sibiriska välde utökades mer och mer under hela 1800-t. Redan från slutet av 1500-t. har S. använts'som ryskt de-portationsland. Efter revolutionen 1917 utgör S. ett område i R. S. F. S. R. östligaste delen av S. utgör ett till S. anslutet mera självständigt område under beteckning Fjärran österns republik. Sibi’riska. järnvägen, järnväg, vilken genomlöper Sibirien från Ural till Stilla havet (Vladivostok), 6,100 km. lång, världens längsta järnväg. Påbörjades år 1893, fullbordades 1903. S:s ekonomiska betydelse förminskas betydligt därigenom, att den nästan fullständigt saknar bibanor. Sibi’riskt ärtträd (Caragana arbo-rescens) hör till familj Leguminosas. Den har parbladiga blad och gula blommor, vilka sitta enstaka el. tvåtre tillsammans. S. odlas ofta, särskilt i häckar. Sibyira, under den grekisk-romerska forntiden benämning på spåkvinna, sierska. De s. k. sibyllinska böckerna el. sibyllinerna förvarades i Jupiter-templet på Roms Capitolium och inne-höllo orakelsvar, vilka tolkades av därtill utvalda män. Sibyllinerna förstördes vid Jupitertemplets brand 83 f. Kr. Sicilianska aftonsången, benämning på en mot fransmännen riktad folkresning i sicilianska städer 1282. S. gav anledning till att fransmännen och konungahuset Anjou i Neapel förjagades från ön, som senare (1302) kom under huset Aragonien. Sici’lien, ö i Medelhavet, utgörande ett landskap i Italien. 25,000 kvkm., 3.790.000 inv. Viktigaste stad är Palermo, 400,000 inv. — S. är Medelhavets största och folkrikaste ö och mycket fruktbar. Stora delar av ön upptages av Apenninernas bergskedja. I ö. märkes den ännu verksamma vulkanen Etna, som når 3,200 m. ö. h. Vin- och fruktodling bedrivas i stor utsträckning på S. Viktigaste sädesslag är vete. Vid kusten är fisket givande. S. har världens rikaste svavelgruvor. — Historia. S: s äldsta kända invånare voro sikanerna, siku-lerna och elymerna. Tidigt kommo feniciska nybyggare till ön. Redan pä 700-t. f. Kr. började grekerna kolonisation av S. Naxos skall hava grundlagts 735 f. Kr., Syrakusa f. å. På 600-t. uppstodo en del småstater, behärskade av ”tyranner” (envåldshär-skare). Under det följande århundradet blev tyranniet den vanliga styrelseformen på S. Kartagernas försök att underkuva de grekiska kolonierna på S. hejdades genom sicilianarnas seger vid Himera 480 f. Kr. Vid denna tid hade Syrakusa hävdat sin ställning som S: s mäktigaste stad. 415—413 fö-retogo atenarna en krigisk expedition mot Syrakusa men blevo besegrade, då motståndarna fingo hjälp från Sparta. Under Dionysios I (406—367) stärktes Syrakusas maktställning, och Diony-sios’ välde omfattade % av S. och stora områden i södra Italien. Kartagernas anfall blevo emellertid allt farligare, vilket slutligen föranledde romarna att ingripa. Efter puniska krigen* (264—146) kom S. under romerskt herravälde. På 400-t. e. Kr. erövrades S. av vandalerna, kom sedan under östgotiskt välde och slutligen pä 500- och 600-t. under bysantiskt välde. På 800-t. inföllo araberna och bemäk-tigade sig ön. Under 1000-t. erövrades S av normanderna. Neapel förenades med S., och 1130 antog den normandiske fursten titeln konung av S. Hertig Karl av Anjou erövrade S. 1266 men fördrevs under en resning 1282 (”den sicilianska aftonsången*”). I början av 1500-t. blevo Neapel och S. ett spanskt lydrike. 1710 övergick S. till Savojen, men redan 1720 lämnades det till Österrike. 1734 erövrades ön av spanjorerna. F. å. upprättades av S. och Neapel konungariket Bägge Sicilierna under en gren av de spanska bourbonerna. Från 1800-t: s början behärskades Neapel för en tid av fransmännen, men 1815 återupprättades Bägge Sicilierna. S. förlorade därvid den friare ställning, det förut intagit. Flera uppror forekommo under 1800-t., tills S. slutligen befriades av Garibaldi 1860. S. å. la des S. som provins till det nyupprättade konungariket Italien. Sic i’tur ad ast’ra, lat., ”så går man till stjärnorna”, så gör man sin lycka. Sick, Ingeborg Marie, f. 1869, dansk författarinna, bland vars arbeten märkas berättelserna H ö j f j se 1 d s p r se-s t e n och J o m f r u E 1 s e. SickMngen, F. von, 1483—1523, tysk riksriddare. S. var rik och mäktig och besatt stort inflytande. Han päver-kades av Ulrich von Hutten till att ansluta sig till reformationen. Slutligen lät han förmå sig till uppror mot kejsaren, men då han fick föga hjälp av sina meningsfränder, tvangs han att kapitulera.