Sire [sir], fr., allernådigaste herre (tilltalsord till konungar och kejsare). Sirén, O., f. 1879, finländsk konstforskare, sedan 1900 bosatt i Sverige, professor i konsthistoria vid Stockholms högskola 1908—23. S. har utövat ett flitigt konsthistoriskt författarskap. Sire’ndjur (Sirenia), däggdjursord-ning. Kroppen liknar valarnas. Fram-benen äro fenlika, och fria bakben saknas. Det fullväxta djuret har ingen hårbeklädnad. S. förekommer i floder el. i havet nära stränderna, där de leva av växtämnen. Sire’ner, enligt den grekiska mytologin kvinnliga havsgudomligheter. S. voro förföriska väsen, som lockade människorna i fördärvet. De framställdes vanligen som fåglar med kvinnohuvuden. Sirius, himmelens ljusstarkaste fix-stjärna, tillhörande stjärnbilden Stora Hunden, som vintertiden synes pä s. delen av himmelen. Jfr Stjärnhimmeln. Sirock’o, se Scirocco. Siskesläktet (Acanthis), fågelsläkte till tättingarnas ordning (Passeres). Hithörande arter äro vackra och behagfulla fåglar. Gräsiskan (A. linaria) har panna och hjässa röda och saknar gult i dräkten. Den finnes allmänt i landets norra delar. G r ö n s i s k a n (A. spinus) har hjässan mer el. mindre svart utan röd färg. Grönt och gult finnas i dräkten. Den är allmän i s. och mellersta Sveriges barrskogar. Sista dagarnas helige, se Mormoner. Sista smörjelsen, ett av den katolska kyrkans sakrament, som består i att prästen under bön bestryker den sjuke (ögon, öron etc.) med olja. Sisu [siso], finskt ord, som betyder envishet, ihärdighet, tjurskallighet. Uttrycket användes numera framför allt i sportkretsar. Si’syfos, enligt en grekisk saga en konung, vilken för begångna missgärningar efter döden straffades i underjorden därigenom, att han fick till uppgift att rulla en stor sten uppför ett berg. När stenen kom upp till spetsen av berget, ramlade den emellertid alltid ned. — S.-arbete betecknar l vanligt språkbruk ett ändlöst och hopplöst arbete. Sit’ka, stad i det nordamerikanska territoriet Alaska, belägen på en ö vid sv. kusten. 1,200 inv., varav hälften indianer. Till år 1906 var S. Alaskas huvudstad. Sit’ten, huvudstad i den schweiziska kantonen Valais. 8,000 inv. Sitfing Bull [bol], omkring 1837— 90, eng., ”sittande tjuren”, nordamerikansk indianhövding. S. intog tidigt en ledande ställning bland siouxindia- nerna och anförde indianernas strider mot de vita. Från 1883 levde S. fredligt i Syd-Dakota men arresterades, då man fruktade för ett indianuppror. Vid en strid, uppkommen dä S: s anhängare sökte befria honom, dödades S. Situation, tillstånd, belägenhet, ställning, sakläge. Situe’rad, belägen. Si’ftt (Assiut), stad i övre Egypten, vid Nilen. 50,000 inv. I S. mötas järnvägarna från Nildeltat och karavanvä-garna från Röda havet. Livlig handel med natron, soda och vävnader. Tillverkning av lergods. Vid S. ligger en av de stora Nildammarna, varifrån Ibrahimijekaualen, Egyptens största bevattningskanal, utgår. Si’va, oas i nö. Sahara. Siwertz, Sigfrid, f. 1882, författare. S. debuterade med lyriska dikter men har sedan ägnat sig åt roman- och novellförfattarskap. S: s arbeten utmärkas av säker komposition och god psykologisk framställning, hans stil är samtidigt ledig och kärnfull. Till S:s förnämsta alster höra de utomordentliga stockholmsskildringarna En flanör, Selam bs och Det stora varuhuset. Sixti’nska kapellet, kapell i Vatikan-palatset i Rom, uppfört 1473—83. S. är prytt med freskomålningar, utförda av Michelangelo. Särskilt märkes den stora målningen Yttersta domen. På S: s dekorering arbetade även flera andra italienska mästare, såsom Ka-fael, Botticelli, Perugino. Sixti’nska madonnan, se Rafael. Sjablo’n, se Schablon. Sjakun’tala, se Kalidasa. Sjalja’pin, F. I., f. 1873, rysk bassångare. S. är Rysslands främste operasångare och har företrädesvis varit verksam vid operan i Moskva. Sja’mo, den kinesiska benämningen på sandöken. Med S. avses ofta öknen Gobi. Sjanghaj, Schanghai, Kinas viktigaste hamnstad, belägen i provinsen Kiangsi, nära Jangtse-kiangs mynning. 1 y2 milj. inv., därav 10,000 japaner och 10,000 européer. S. har en av en mur omgiven kinesisk stadsdel, smutsig och illa byggd, samt en välbyggd europeisk stadsdel. Stor export av. silke och te. Jesuituniversitet. Sjansi, provins i n. Kina. 207,000 kvkm., 11 milj. inv. Stora järn- och kolfyndiglieter. Sjantung, provins i nö. Kina, omfattande en halvö mellan Tjilibukten och Gula havet. 150,000 kvkm., 31 milj. inv. Stenkols-, järn- och kopparfyn-digheter. Huvudnäring är jordbruk, bland vars produkter märkas vete, ris, bomull, hampa, tobak. Före världskrj-