get. (sedan 1898) arrenderade Tyskland ett område i S., Kiau-tjou, vilket under världskriget erövrades av japanerna men år 1922 återlämnades till Kina. Sjen-si, provins i inre Kina. 200,000 kvkm., 10 milj. inv. S. har stora malm-ocli oljefyndigheter. Bland jordbrukets produkter märkas spannmål, tobak, hampa. Sjii’ter, se Islam. Sjip’kapasset, strategiskt viktigt pass i Balkanbergen, Bulgarien, särskilt bekant från rysk-turkiska kriget 1877— 78, varunder den turkiska armén där blev tvingad att kapitulera den 9 jan. 1878. Sjott, se Schotts. Sjubb’släktet el. tvättbjörnsläktet (Procyon) hör till rovdjurens ordning. Flera amerikanska arter finnas. Skinnet från en nordamerikansk art, P. lotor, användes som pälsverk. Dess bottenfärg är gulgrå, täckhåren äro svarta. Namnet tvättbjörn har uppkommit ur djurens egendomliga vana att doppa födan i vatten, innan den förtäres. S. leva av såväl djur som växtämnen. Sju glas vagn, beteckning för en dyrbar kaross, som förr användes av lantmarskalken. Sjukförsäkring, se Socialförsäkring. Sjukgymnastik, behandling av sjukdomar i rörelseorganen, felställningar, förlamningar etc. med gymnastik. Härvid användas dels aktiva rörelser, vid vilka den sjuke alltså själv spänner sina muskler, dels passiva rörelser, som utföras av annan person. S. kombineras ofta med massage. Sjukkassa. I Sverige regleras sjuk-kasseverksamheten genom lag av 4 juni 1910. En S., som räknar minst 100 medlemmar, kan bli registrerad och erhåller härigenom rättsligt tryggad ställning. S. lämna sjuk- och begravningshjälp samt understöd under sjukdomstiden. Kassorna erhålla statsbidrag. Tillsyn över S. utövas av socialstyrelsen. Sjuksköterskor utbildas i Sverige ej vid statliga anstalter utan vid privata utbildningsanstalter. De mera kända av dessa äro Sophiahemmet, Stiftelsen Röda Kors-hemmet, Södra Sveriges sjuksköterskehem i Lund, Sabbatsbergs sjukhus samt Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Dessutom utbildas i mindre utsträckning S. vid länslasaretten. Sjukstuga. Sjukhus med högst 24 sängar räknas som S. och ej som lasarett. Sjumen, se Schumla. Sjundedagsadventis’ter, se Adventis-ter. Sjurygg el. stenbit (Cyclopterus lum-pus), fisk, hörande till sugfiskarnas familj. Ryggen och kroppsidorna äro försedda med rader av benartade knölar. S. är allmän i s. östersjön och vid vår västkust. Den är en trög bottenfisk, som företrädesvis lever av maneter, maskar och kräftdjur. Sjusovardagen, gammal benämning på den 27 :e juli. Namnet hänför sig till en legend om sju fromma kristna, som undan förföljelser togo sin tillflykt till en bergshåla, där de insomnade för att ej vakna förrän 198 år senare, då kristendomen segrat och förföljelserna upphört.' Sjustjärnorna, se Plejaderna. Sjuåriga kriget, benämning på det krig, som 1756—63 fördes mellan Preussen och England å ena samt Österrike, Ryssland, Frankrike, Sverige och Spanien å andra sidan. Striden uppkom huvudsakligen genom rivaliteten mellan Preussen och Österrike samt mellan England och Frankrike. Fredrik II i Preussen gav under detta krig mot halva Europa prov på en överlägsen statsmanna- och fältherreförmäga. Trots flera vackra segrar (vid Ross-bach och Leuthen) blev Fredriks ställning emellertid allt ohållbarare. De förbundna, som ej kunde enas sinsemellan, underläto emellertid att begagna sitt övertag, och i och med kejsarinnan Elisabets av Ryssland död 1762 förändrades Preussens ställning. Tsar Peter III, som var en ivrig beundrare av Fredrik II, slöt genast fred och ingick ett ryskt-preussiskt förbund. Även Sverige slöt fred, och f. å. ingick Österrike fred med Preussen i Hubertsburg, där Schlesien, det egentliga tvistefröet, definitivt avstods åt Preussen. Kriget mellan England och Frankrike hade huvudsakligen förts i Nordamerika, där engelsmännen vunnit betydande framgångar. I freden i Paris 1763 avträdde Frankrike bland annat Canada och Louisiana ö. om Mississippi till England. Sjä’are, person, som mot betalning är tillfälligt behjälplig med sjömans-sysslor (fartygs lastning och lossning etc.). Själakult, dyrkan av avlidnas andar. S. ingår i en hel del religioner, bland annat i de gamla egyptiernas och ba-byloniernas. Ett uttryck för S. var denna tid balsameringen. Jfr även Animism. Själavandring, en hos vissa lägre religioner förekommande tro, att själen efter döden tar sin bostad i andra varelser, även djur el. växter, och på så sätt för ett ständigt kringirrande liv. Läran om S. har särskilt utbildats i de indiska religionerna och har härifrån ingått i en del teosofiska åskådningar. Själland, den största av de danska öarna, belägen mellan stora Bält och Öresund. 7,043 kvkm., 1,145,000 inv. S.