älvor och sedan återbilda (regenerera) nya. S. äro havsdjur. Åtskilliga arter finnas vid vår västkust. Sjöhästar (Ilippocampus), ett fisksläkte, som har huvudet ställt i vinkel mot kroppen, vilket ger framdelen en viss likhet med en hästs. Kroppen är beklädd med knölar och taggar. Hannen bär rommen i en säck vid stjärtfenan. S. simma i lodrätt ställning. Flera arter finnas i varma hav. Sjöjungfru, kvinnligt naturväsen i den nordiska folkföreställningen. S. har sitt hemvist i havet och i sjöar. Liknande föreställningar finnas hos de flesta folk. Sjökadett’, elev, som vid sjökrigsskolan undergår utbildning för att bliva officer vid flottan. Sjökarteverket, som sorterar under försvarsdepartementet, har till uppgift bland annat att efter verkställda mätningar utge sjökort och seglingsbe-skrivningar över de farvatten, som omgiva Sverige, samt i vissa fall över mera avlägsna farvatten, att utge tidskriften ”Underrättelser för sjöfarande” m. m. Sjöko, havsko, havsjungfru, siren el. dugong (Halicore dugong) hör till sirendjuren. S. har tvärställd stjärtfena och klolösa, till fenor utbildade främre extremiteter. Den finnes vid Stilla havets kuster, där den lever av växtämnen från havsbotten. Sjökonung, stundom benämning på anföraren för en vikingaflotta. Anföraren för en stor vikingahär kallades ibland h*ä r k o n u n g. Sjökort, karta över vattendrag, avsedd som hjälp vid navigation. S. utges i Sverige av Sjökarteverket. Sjökrigshögskolan, läroanstalt för meddelande av högre utbildning ät officerare vid marinen. Sjökrigsskolan, läroanstalt för utbildning av officerare vid flottan och kustartilleriet. Vid S. meddelas dock endast en del av den utbildning, som erfordras för att bliva officer vid kustartilleriet. Eleverna benämnas kadet-ter. Sjölejon (Otaria stelleri) hör till säldjur och skiljer sig (jämte sjöbjörnen) från övriga släkten inom denna grupp därigenom, att den har ytter-öron. Hannen är försedd med man och uppnår en längd av 4 m. S. leva vid Stilla havets kuster (Amerika, Japan). Sjömalm, se Limonit. Sjömanshem, institutioner, som utöva viss filantropisk verksamhet gentemot ålderstigna, sjuka el. eljest nödställda sjömän genom beredande av bostäder m. m., tillhandahålla samlingslokaler för sjömän, för längre el. kortare tid mot billiga avgifter tillhandahålla kost och logi åt sjömän m. m. Föreningen för upprättande av skandinaviska sjömanshem i utländska hamnar, som har sitt huvudkontor i Oslo, har upprättat dylika S. i ett antal utländska hamnstäder. I åtskilliga svenska hamnar finnas vidare S., bland vilka må nämnas det år 1867 i Göteborg av Sjömannasällskapet i Göteborg upprättade S., som har till uppgift att bereda bostad åt ålderstigna sjömän och deras hustrur, samt Stockholms S., som öppnades år 1891 och har till ändamål att bereda svenska el. utländska sjömän kost och logi mot billig avgift under uppehåll i Stockholm, att mottaga av dem besparade medel till förvaltning, att bereda samlingslokaler för sjömän under vistelse i Stockholm m. m. Sjömanshus, som finnas i ett betydande antal svenska släder, stå under uppsikt av kommerskollegium och ha till uppgift att registrera svenska sjömän i handelssjöfart, att verkställa av- och påmönstring av sjöfolk, att föra anteckningar rörande sjömännens värnpliktsförhållanden och lämna vissa upplysningar därom samt att utöva viss hjälpverksamhet gentemot sjömän m. m. S:s utgifter bestridas dels med vissa avgifter från fartyg, soin avgå till utländsk ört, och från de vid S. inskrivna sjömännen, dels med vissa andelar i böter m. m. Därjämte ha S. statsanslag. Sjömil. 1 S. = 1,855.11 m. Sjömärke, ett föremål, antingen naturligt (bergstopp, träd etc., även kyrktorn m. m.) el. konstgjort (fyrtorn, fyrbåkar, fyrskepp, bojar, tunnor, prickar etc.), som tjänar till vägledning för fartyg. Sjöng-king, se Mukden. Sjönöt (Trapa natans), en under stenåldern i mellersta och s. Sveriges sjöar allmänt förekommande växt, vars frukter användes till föda. Med undantag för en sjö i Skåne finnes växten numera icke i vårt land, vilket tillskrives en klimatförsämring; den finnes däremot ofta fossil i våra mossars torv- och gyttjelager. Sjöormen, havsormen, en fabelaktig orm av jättelik storlek med långt, smalt huvud, omgivet av en man, samt med röda ögon. S. uppges hava ”iakttagits” vid flera tillfällen av ett stort antal personer. Sjöpennor (Pennatulidse) tillhör koralldjur. Djuren äro anordnade till en fjäderlik koloni, vars skaft är nedstucket i havsbotten. Färgen är vanligen vackert röd. S. förekomma vid vår västkust. Sjösjuka orsakas av ett fartygs oregelbundna rörelser, genom vilka vesti-bularapparaten i örat retas. Härav följa kväljningar, kräkningar, huvudvärk etc. Bedövningsmedel, sömnme-