Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöhästar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
älvor och sedan återbilda (regenerera)
nya. S. äro havsdjur. Åtskilliga
arter finnas vid vår västkust.
Sjöhästar (Ilippocampus), ett
fisksläkte, som har huvudet ställt i vinkel
mot kroppen, vilket ger framdelen en
viss likhet med en hästs. Kroppen är
beklädd med knölar och taggar.
Hannen bär rommen i en säck vid
stjärtfenan. S. simma i lodrätt ställning.
Flera arter finnas i varma hav.
Sjöjungfru, kvinnligt naturväsen i
den nordiska folkföreställningen. S.
har sitt hemvist i havet och i sjöar.
Liknande föreställningar finnas hos de
flesta folk.
Sjökadett’, elev, som vid
sjökrigsskolan undergår utbildning för att
bliva officer vid flottan.
Sjökarteverket, som sorterar under
försvarsdepartementet, har till uppgift
bland annat att efter verkställda
mätningar utge sjökort och
seglingsbe-skrivningar över de farvatten, som
omgiva Sverige, samt i vissa fall över
mera avlägsna farvatten, att utge
tidskriften ”Underrättelser för
sjöfarande” m. m.
Sjöko, havsko, havsjungfru, siren
el. dugong (Halicore dugong) hör till
sirendjuren. S. har tvärställd
stjärtfena och klolösa, till fenor utbildade
främre extremiteter. Den finnes vid
Stilla havets kuster, där den lever av
växtämnen från havsbotten.
Sjökonung, stundom benämning på
anföraren för en vikingaflotta.
Anföraren för en stor vikingahär kallades
ibland h*ä r k o n u n g.
Sjökort, karta över vattendrag,
avsedd som hjälp vid navigation. S.
utges i Sverige av Sjökarteverket.
Sjökrigshögskolan, läroanstalt för
meddelande av högre utbildning ät
officerare vid marinen.
Sjökrigsskolan, läroanstalt för
utbildning av officerare vid flottan och
kustartilleriet. Vid S. meddelas dock
endast en del av den utbildning, som
erfordras för att bliva officer vid
kustartilleriet. Eleverna benämnas
kadet-ter.
Sjölejon (Otaria stelleri) hör till
säldjur och skiljer sig (jämte
sjöbjörnen) från övriga släkten inom denna
grupp därigenom, att den har
ytter-öron. Hannen är försedd med man
och uppnår en längd av 4 m. S. leva
vid Stilla havets kuster (Amerika,
Japan).
Sjömalm, se Limonit.
Sjömanshem, institutioner, som
utöva viss filantropisk verksamhet
gentemot ålderstigna, sjuka el. eljest
nödställda sjömän genom beredande av
bostäder m. m., tillhandahålla
samlingslokaler för sjömän, för längre el.
kortare tid mot billiga avgifter
tillhandahålla kost och logi åt sjömän
m. m. Föreningen för upprättande av
skandinaviska sjömanshem i
utländska hamnar, som har sitt huvudkontor
i Oslo, har upprättat dylika S. i ett
antal utländska hamnstäder. I
åtskilliga svenska hamnar finnas vidare S.,
bland vilka må nämnas det år 1867 i
Göteborg av Sjömannasällskapet i
Göteborg upprättade S., som har till
uppgift att bereda bostad åt ålderstigna
sjömän och deras hustrur, samt
Stockholms S., som öppnades år 1891 och
har till ändamål att bereda svenska
el. utländska sjömän kost och logi mot
billig avgift under uppehåll i
Stockholm, att mottaga av dem besparade
medel till förvaltning, att bereda
samlingslokaler för sjömän under vistelse
i Stockholm m. m.
Sjömanshus, som finnas i ett
betydande antal svenska släder, stå under
uppsikt av kommerskollegium och ha
till uppgift att registrera svenska
sjömän i handelssjöfart, att verkställa
av- och påmönstring av sjöfolk, att
föra anteckningar rörande sjömännens
värnpliktsförhållanden och lämna vissa
upplysningar därom samt att utöva
viss hjälpverksamhet gentemot sjömän
m. m. S:s utgifter bestridas dels med
vissa avgifter från fartyg, soin avgå
till utländsk ört, och från de vid S.
inskrivna sjömännen, dels med vissa
andelar i böter m. m. Därjämte ha
S. statsanslag.
Sjömil. 1 S. = 1,855.11 m.
Sjömärke, ett föremål, antingen
naturligt (bergstopp, träd etc., även
kyrktorn m. m.) el. konstgjort
(fyrtorn, fyrbåkar, fyrskepp, bojar,
tunnor, prickar etc.), som tjänar till
vägledning för fartyg.
Sjöng-king, se Mukden.
Sjönöt (Trapa natans), en under
stenåldern i mellersta och s.
Sveriges sjöar allmänt förekommande
växt, vars frukter användes till föda.
Med undantag för en sjö i Skåne
finnes växten numera icke i vårt land,
vilket tillskrives en klimatförsämring;
den finnes däremot ofta fossil i våra
mossars torv- och gyttjelager.
Sjöormen, havsormen, en fabelaktig
orm av jättelik storlek med långt, smalt
huvud, omgivet av en man, samt med
röda ögon. S. uppges hava
”iakttagits” vid flera tillfällen av ett stort
antal personer.
Sjöpennor (Pennatulidse) tillhör
koralldjur. Djuren äro anordnade till en
fjäderlik koloni, vars skaft är
nedstucket i havsbotten. Färgen är
vanligen vackert röd. S. förekomma vid
vår västkust.
Sjösjuka orsakas av ett fartygs
oregelbundna rörelser, genom vilka
vesti-bularapparaten i örat retas. Härav
följa kväljningar, kräkningar,
huvudvärk etc. Bedövningsmedel, sömnme-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
