Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöhästar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
del etc., vilka nedsätta retbarlieten lios
nervsystemet, motverka S.
Sjöskolan, beteckning för en grupp
engelska skalder, bland vilka märkas
Wordsworth och Coleridge, vilka i
slutet av 1700-t. vistades vid de
natursköna Cuinberlandsjöarna.
Sjöskum, ett med serpentin
närbesläktat mineral, som bearbetas till
pip-liuvuden. S. erhålles från Mindre
Asien.
Sjösliindor (Perlidse), en ordning
rätvingesländor, vilka under vilan
hälla vingarna platt hoplagda över
bakkroppen. Flera arter äro vanliga vid
våra vattendrag.
Sjöstjärna.
Sjöstjärnor (Asteroidea) höra till
tagghudingarnas provins. Kroppen är
regelbundet strålformig och platt samt
vanligen försedd med fem armar, som
hos de egentliga sjöstjärnorna
(Asterida) utan gräns övergå i varandra.
S. äro vattendjur och kända för
sin stora regenerationsförmåga. En
avsliten sjöstjärnearm kan, om någon
del av kroppens mittparti sitter kvar,
växa ut till en ny, fullständig
sjöstjärna. Flera arter finnas vid vår
västkust.
Sjöström, Viktor D., f. 1879,
skådespelare och regissör. S. har särskilt
gjort sig känd som filmregissör.
Sedan 1923 har S. varit verksam i
Amerika.
Sjöterritorium, ett lands
havsområde (brukar räknas en engelsk mil
från land).
Sjötunga, se Tungsläktet.
Sjövind, en vind, som vid
kusttrakterna under varma, lugna
sommardagar i allmänhet blåser från sjön mot
land. Förklaringen härtill ligger däri,
att landet under dagen uppvärmes
mera än sjön, varigenom luften över land
förtunnas starkare än över sjön. Jfr
Landvind.
Skabb, smittosam hudsjukdom, som
orsakas av skabbkvalstret, ett litet
spindeldjur, som gräver några mm. till
en cm. långa gångar i huden. I gäng-
Skabbdjur, grävande en gång i huden.
De ovala bildningarna äro djurets ägg
(c:a 25 gångers förstoring).
en läggas ägg, från vilka utvecklas
nya djur, som gräva nya gångar. S.
orsakar intensiv klåda, särskilt om
natten. S. botas genom ingnidning
med skabbsalva över liela kroppen
(frånsett huvudet) morgon och kväll i
tre dagar. Den sjukes kläder måste
bykas el. desinficieras.
Skabersjö, stort gods i s. Skåne.
Skabrö’s, oanständig, grov, slipprig.
Skadedjur. Som S. räknas enligt
jaktlagen av 1912 varg, lo, järv, räv,
utter, grävling, iller, mård, vessla,
sälhund, vildkanin, örn, falk, berguv,
duv- och sparvhök, korp samt kråka.
Av dessa få varg och järv förföljas
in på annans jaktmark.
Skadeersättning. Man skiljer mellan
skadeståndsskyldighet i obligatoriska
och utomobligatoriska förhållanden. I
förra fallet grundar sig
skadestånds-skyldigheten på att avtal el. annan
rättshandling icke blivit behörigen
fullgjord. I senare fallet . däremot
grundas skadeståndsskyldigheten icke
på något tidigare mellan parterna
rådande rättsförhållande. För att
skadestånd i utomobligatoriska
förhållanden skall föreligga, erfordras i
allmänhet, att handlingen på ett rättsstridigt
sätt orsakat ersättningsgill skada samt
att handlingen kan tillräknas den
handlande. Som huvudregel gäller,
att S. utgår endast för det fall, att den,
som förorsakat skadan, kan anses hava
varit vållande, d. v. s. ej ha iakttagit
tillbörlig aktsamhet. Skulle skadan
hava timat av våda, föreligger i
allmänhet ej skadeståndsskyldighet. I
följd av vissa lagstadganden kan S.
emellertid understundom utgå även
för handlingar, som ej kunna
tillräknas gärningsmannen. Ex. härpå givas
i en del modernare lagar, sådana som
lagarna om järnvägsdrift,
automobil-trafik och elektriska anläggningar.
Skadeståndsfrågan, se Världskriget.
Skadliga rummet, se Luftpump.
Skagastölstinderne [-tinn-],
fjälltoppar i Jotunfjällen, Västanfjällska
Norge, vilka nå 2,400 m. ö. h.
Skagen, stad på halvön Skagen,
Jyllands nordligaste udde, Danmark.
3,900 inv. Danmarks viktigaste fisk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
