Skribent’, skriftställare (ofta föraktfullt). Skridskoåkning. Tävlingar i S. utgöras (lels av hastighets- och lång-färdstävlingar, vid vilka användas rör-löparskridskor, dels av konståkning, varvid användas skridskor av annan modell, t. ex. Salchows. Konståkning utföres dels enligt bestämda internationella regler, s. k. skolåkning, dels fritt, varvid den individuella uppfinningsförmågan spelar in. Skriftermål, en förberedelse till nattvarden, som sedan 1916 ej är obligatorisk. Skriftgranit, en avart-av granit och pegmatit, vars fältspat är genomväxt av kvartspartier, som förete en viss likhet med skrivtecken. Skriftlärda, andligt judiskt stånd, vilket utövade starkt inflytande pä folket. S. voro särskilt kunniga i lagfrågor och undervisade folket härom samt voro medlemmar av domstolarna. I allmänhet erhöllo S. ingen betalning för sin verksamhet, varför de brukade utöva ett hantverk. Skrip’tum, se Scriptum. Skrivarsjuka, ett sjukdomstillstånd, som karakteriseras av ryckiga, ofrivilliga rörelser vid skrivandet (skrivkramp). S. är en tämligen outredd sjukdom. S. uppträder särskilt hos personer i medelåldern, vilka överansträngt sig med skrivande. Skrode’ra, skryta, skrävla. — Skro-d ö’r, skrävlare. Skrofler, se Tuberkulos. Skromberga, gruvsamhälle, 2 mil sö. om Hälsingborg, v. Skåne. 2,850 inv. Stenkolsgruva. Lerindustri. Skrubbskädda el. skrubba, se Pleu-ronectidfe. Skrumplever, leverskrumpning, kan bero på kroniska förgiftningar, vanligast alkoholism och infektioner (syfilis, malaria) el. på cirkulationsrubbningar. Vid S. förstöras levercellerna, under det att den mellanliggande bindväven ökar i mängd. Den sjuke får dålig aptit, kväljningar och kräkningar, särskilt om morgnarna. Sä småningom ansamlar sig vätska i buken. Patienten magrar, huden stöter i gult, krafterna minska alltmera och sjukdomen för oftast till död. Pä ett tidigt stadium kan, om spritmissbruk är orsaken, ett fullständigt avstående från spritdrycker ibland häva sjukdomen. Skrumpnjure, se Njurinflammation. Skrupler, betänkligheter. — Skru-p u 1 ö’s, samvetsgrann, full av betänkligheter. Skråpuk, åkerspöke, fågelskrämma; ansiktsmask med groteskt förvridna drag. Skråsoeialism, gillesocialism, en modern rörelse inom det ekonomiska li- vets område, särskilt i England, som karakteriseras därav, att arbetarna yr-kesvis sammansluta sig till skrän el. gillen. Dessa uppträda som företagare. Arbetet utföres av de anslutna arbetarna. Rörelsen har icke fått någon större framgång. Skråväsen. Tidigt under medeltiden (1100-t.) uppkommo i och med städernas växande utveckling frivilliga yr-kessammanslutningar, skrån. Dessa yr-kesföreningar fingo så småningom en rättsligt erkänd ställning. S: s blomst-ringsperiod inföll under 1300- och 1400-talet och de utvecklades särskilt i Tyskland och Skandinavien. Utmärkande för S. är det s. k. skråtvånget, vilket innebar, att ingen, som ej tillhörde yrkessammanslutningen fick utöva yrket inom föreningens marknadsområde. Skråföreningarna fingo även politisk och militär betydelse och voro därjämte föreningar för ömsesidig hjälp åt skråbröderna. Skråets medlemmar voro indelade i mästare, gesäller och lärlingar. Rätten att på egen hand utöva hantverket kallades mästerskap. För att erhålla detta fordrades vissa prov samt vissa såväl moraliska som tekniska förutsättningar. Skråets alla föreskrifter bildade den s. k. skrårätten, över vilken skrået självt vakade. Under sin blomst-ringstid var S. en på det hela taget nyttig och efter tidens förhållanden väl avpassad institution. I slutet av 1500-t började emellertid S. förfalla. Organisationen började alltmer utnyttjas till att giva vissa familjer en halvt ärftlig, privilegierad ställning. Man började till och med sälja rätten till mästerskap. I och med industrins utveckling till stordrift bröts S. sönder. Skråtvångets monopolsträvanden visade sig ogynnsamma och en utsträckt näringsfrihet infördes. I Frankrike upphävdes skråna redan 1791 och exemplet följdes under 1800-t. av andra länder. I Sverige upphävdes skråna 1846 och ersattes med friare hantverksföreningar. 1864 infördes näringsfrihet. Skräckväldet, skräcken, se Franska revolutionen. Skräcködlor, beteckning för Dino-saurier. Jfr Jätteödlor. Skrälingar, det fornnordiska namnet på eskimåer. Skugga uppstår bakom ett ogenomskinligt föremål, som belyses. Om ljuskällan är punktformig, uppstår en enhetlig S. Om däremot den lysande kroppen har utsträckning, uppstår dels en h e 1 s k u g g a, där ljuset är alldeles utsläckt, dels en h a 1 v s k u g g a utanför denna, som ej är fullt mörk, utan omfattar det område, dit ljusstrålar från en del av ljuskällan nä. Jfr fig. till Förmörkelser, där halvskuggan är utmärkt med prickade lin-