- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2249-2250

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skribent ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skribent’, skriftställare (ofta
föraktfullt).

Skridskoåkning. Tävlingar i S.
utgöras (lels av hastighets- och
lång-färdstävlingar, vid vilka användas
rör-löparskridskor, dels av konståkning,
varvid användas skridskor av annan
modell, t. ex. Salchows. Konståkning
utföres dels enligt bestämda
internationella regler, s. k. skolåkning, dels
fritt, varvid den individuella
uppfinningsförmågan spelar in.

Skriftermål, en förberedelse till
nattvarden, som sedan 1916 ej är
obligatorisk.

Skriftgranit, en avart-av granit och
pegmatit, vars fältspat är genomväxt
av kvartspartier, som förete en viss
likhet med skrivtecken.

Skriftlärda, andligt judiskt stånd,
vilket utövade starkt inflytande pä
folket. S. voro särskilt kunniga i
lagfrågor och undervisade folket härom
samt voro medlemmar av domstolarna.
I allmänhet erhöllo S. ingen betalning
för sin verksamhet, varför de brukade
utöva ett hantverk.

Skrip’tum, se Scriptum.

Skrivarsjuka, ett sjukdomstillstånd,
som karakteriseras av ryckiga,
ofrivilliga rörelser vid skrivandet
(skrivkramp). S. är en tämligen outredd
sjukdom. S. uppträder särskilt hos
personer i medelåldern, vilka
överansträngt sig med skrivande.

Skrode’ra, skryta, skrävla. —
Skro-d ö’r, skrävlare.

Skrofler, se Tuberkulos.

Skromberga, gruvsamhälle, 2 mil sö.
om Hälsingborg, v. Skåne. 2,850 inv.
Stenkolsgruva. Lerindustri.

Skrubbskädda el. skrubba, se
Pleu-ronectidfe.

Skrumplever, leverskrumpning, kan
bero på kroniska förgiftningar,
vanligast alkoholism och infektioner
(syfilis, malaria) el. på
cirkulationsrubbningar. Vid S. förstöras levercellerna,
under det att den mellanliggande
bindväven ökar i mängd. Den sjuke
får dålig aptit, kväljningar och
kräkningar, särskilt om morgnarna. Sä
småningom ansamlar sig vätska i
buken. Patienten magrar, huden stöter
i gult, krafterna minska alltmera och
sjukdomen för oftast till död. Pä ett
tidigt stadium kan, om spritmissbruk
är orsaken, ett fullständigt avstående
från spritdrycker ibland häva
sjukdomen.

Skrumpnjure, se Njurinflammation.

Skrupler, betänkligheter. —
Skru-p u 1 ö’s, samvetsgrann, full av
betänkligheter.

Skråpuk, åkerspöke, fågelskrämma;
ansiktsmask med groteskt förvridna
drag.

Skråsoeialism, gillesocialism, en
modern rörelse inom det ekonomiska li-

vets område, särskilt i England, som
karakteriseras därav, att arbetarna
yr-kesvis sammansluta sig till skrän el.
gillen. Dessa uppträda som
företagare. Arbetet utföres av de anslutna
arbetarna. Rörelsen har icke fått
någon större framgång.

Skråväsen. Tidigt under medeltiden
(1100-t.) uppkommo i och med
städernas växande utveckling frivilliga
yr-kessammanslutningar, skrån. Dessa
yr-kesföreningar fingo så småningom en
rättsligt erkänd ställning. S: s
blomst-ringsperiod inföll under 1300- och
1400-talet och de utvecklades särskilt i
Tyskland och Skandinavien.
Utmärkande för S. är det s. k. skråtvånget,
vilket innebar, att ingen, som ej
tillhörde yrkessammanslutningen fick
utöva yrket inom föreningens
marknadsområde. Skråföreningarna fingo även
politisk och militär betydelse och voro
därjämte föreningar för ömsesidig hjälp
åt skråbröderna. Skråets medlemmar
voro indelade i mästare,
gesäller och lärlingar. Rätten att på
egen hand utöva hantverket kallades
mästerskap. För att erhålla detta
fordrades vissa prov samt vissa såväl
moraliska som tekniska
förutsättningar. Skråets alla föreskrifter bildade
den s. k. skrårätten, över vilken
skrået självt vakade. Under sin
blomst-ringstid var S. en på det hela taget
nyttig och efter tidens förhållanden väl
avpassad institution. I slutet av 1500-t
började emellertid S. förfalla.
Organisationen började alltmer utnyttjas till
att giva vissa familjer en halvt
ärftlig, privilegierad ställning. Man
började till och med sälja rätten till
mästerskap. I och med industrins
utveckling till stordrift bröts S. sönder.
Skråtvångets monopolsträvanden
visade sig ogynnsamma och en utsträckt
näringsfrihet infördes. I Frankrike
upphävdes skråna redan 1791 och
exemplet följdes under 1800-t. av andra
länder. I Sverige upphävdes skråna 1846
och ersattes med friare
hantverksföreningar. 1864 infördes näringsfrihet.

Skräckväldet, skräcken, se Franska
revolutionen.

Skräcködlor, beteckning för
Dino-saurier. Jfr Jätteödlor.

Skrälingar, det fornnordiska namnet
på eskimåer.

Skugga uppstår bakom ett
ogenomskinligt föremål, som belyses. Om
ljuskällan är punktformig, uppstår en
enhetlig S. Om däremot den lysande
kroppen har utsträckning, uppstår dels
en h e 1 s k u g g a, där ljuset är
alldeles utsläckt, dels en h a 1 v s k u g g a
utanför denna, som ej är fullt mörk,
utan omfattar det område, dit
ljusstrålar från en del av ljuskällan nä.
Jfr fig. till Förmörkelser, där
halvskuggan är utmärkt med prickade lin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:42:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free