Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolväsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilka höllo staden besatt till 1918, då
den erövrades av den franska
orient-armén.
SkopolamPn, se Hyoscin.
Skop’lser, en rysk, kristlig sekt, som
gör gällande att det är nödvändigt
att utrota könsdriften för att nä
salighet. Därför utföra de kastrering på
män och bortskära brösten på kvinnor.
Skorpio’nen, stjärnbild, tillhörande
Djurkretsen. Jfr Stjärnhimmeln.
Skorpion.
Skorpio’ner (Scorpionidea) höra till
spindeldjur (Arachnoidea). Första
paret munfötter är klolikt. De sex
ba-kersta segmenten äro smala och bilda
en svans, vars spets är utbildad till
en krokig, med två giftkörtlar
försedd tagg. S. leva i varmare trakter.
En del tropiska arter bli ända till 15
cm. långa och kunna dödligt sära
t. o. m. människor. De i Sydeuropa
förekommande arterna äro små.
Skorv, se Mjölkskorv.
Skottdag, se Solår.
Skottland, den nordligaste delen av
Storbritannien. 77,200 kvkm., 4,900,000
inv. Jfr Storbritannien.
— Historia. Under äldsta tider
beboddes S. av keltiska stammar,
bland vilka märkas pikter samt
skoter, vilka senare sannolikt invandrat
från Irland. Dessa och andra
stammar bildade små riken, vilka lågo i
strid med varandra och samtidigt
bekämpade först romarna, vilka
framträngde från England och sedermera
nordmännen, särskilt danskarna, vilka
på sina vikingatåg härjade S:s kuster.
I de låglänta, sydligare delarna
invandrade en hel del angelsaxare. Så
småningom utbildade sig en
motsättning mellan högländernas befolkning,
vilka bibehöllo klanväsendets
organisation i stammar, och lågländarna, hos
vilka länsväsendet infördes. De
engelska konungarna gjorde anspråk på
länsöverliöghet över S., vilket
medförde stridigheter. Bland de skotska
nationalhjältar, vilka anförde
frihetsrörelserna på 1200-t., märkas W a
1-lace oeh B r u c e. Under Englands
hundraårskrig med Frankrike lättade
trycket. S. organiserades till ett
självständigt rike under ätten S tuart
(1371—1707), som anslöt sig till Frank-
rike och till katolicismen. På 1500-t.
vann protestantismen insteg i landet,
vilket medförde brytningar mellan å
ena Sidan de katolska Stuartarna och
deras anhängare bland adeln och ä
andra sidan de bredare folklagren, som
i religiöst avseende leddes av K n o x.
1603 uppsteg den skotske konungen
Jakob VI under namn av Jakob I
på Englands tron, vilket förde till en
union mellan England och Skottland.
I de följande striderna mellan
konungamakten och katolicismen å ena
sidan och folkliga frihetssträvanden och
protestantismen å andra sidan togo
även skottarna del. Striden slutade
med Stuartarnas fördrivande. De
båda konungadömena S. och England
förenades 1707 till konungariket
Storbritannien. Om S:s följande historia
se Storbritannien. Jfr även England.
Skottsberg, K. J. F., f. 1880,
botanist, professor och föreståndare för
botaniska trädgården i Göteborg. S.
deltog i svenska sydpolarexpeditionen
1901—03. Bland hans populära
arbeten märkas Båtfärder och v i 1
d-marksritter samt Till
Robin-sons ö och världens ände.
Skottår, se Solår.
Skovgaard [ska’ugår], J., f. 1856,
dansk målare, professor vid
konstakademin i Köpenhamn 1909. S: s
monumentala konst har en starkt nationell
och personlig prägel. Hans förnämsta
arbete är den i alfresko utförda
dekoreringen av Viborgs domkyrka (L i
k-nelsenom det stora
gästabudet, Getsemane,
Korsfäste‘l-sen). Bland övriga betydande
målningar märkas Herden finner
lammet. S. har även utfört
porträtt och hemlivsbilder samt varit
flitigt verksam på skilda områden inom
konstindustrin. För närvarande
arbetar S. på dekorering av absiden i
Lunds domkyrka.
Skrakar (Mergidse) hör till
ordning andfåglar.. Näbbnageln är
nedåt-böjd och näbben är lång och trind.
Hit hör Skraksläktet (Mergus).
Storskraken (M. merganser) finns över
hela vårt land, liksom S m å s k r
a-ken el. Praekan (M. serrator). De
leva huvudsakligen av fisk.
Skram. — 1. Peder S., omkring 1500—
1581, dansk sjöhjälte. S. deltog med
utmärkelse i kriget mot Sverige 1518
—20 och kämpade sedan mot Kristian
II, då denne sökte återtaga sin
danska krona. Han deltog även i
grevefejden. 1537 blev S. riksråd. — 2.
Bertlia Am a lie S., 1847—1905,
norsk-dansk författarinna, f. Alver. Av
S:s arbeten märkas den
naturalistiskt betonade romanserien
Helle-myrsfolkene, där S. särskilt
framhåller ärftlighetens betydelse, samt
hennes skådespel A g n e t e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
