vilka höllo staden besatt till 1918, då den erövrades av den franska orient-armén. SkopolamPn, se Hyoscin. Skop’lser, en rysk, kristlig sekt, som gör gällande att det är nödvändigt att utrota könsdriften för att nä salighet. Därför utföra de kastrering på män och bortskära brösten på kvinnor. Skorpio’nen, stjärnbild, tillhörande Djurkretsen. Jfr Stjärnhimmeln. Skorpion. Skorpio’ner (Scorpionidea) höra till spindeldjur (Arachnoidea). Första paret munfötter är klolikt. De sex ba-kersta segmenten äro smala och bilda en svans, vars spets är utbildad till en krokig, med två giftkörtlar försedd tagg. S. leva i varmare trakter. En del tropiska arter bli ända till 15 cm. långa och kunna dödligt sära t. o. m. människor. De i Sydeuropa förekommande arterna äro små. Skorv, se Mjölkskorv. Skottdag, se Solår. Skottland, den nordligaste delen av Storbritannien. 77,200 kvkm., 4,900,000 inv. Jfr Storbritannien. — Historia. Under äldsta tider beboddes S. av keltiska stammar, bland vilka märkas pikter samt skoter, vilka senare sannolikt invandrat från Irland. Dessa och andra stammar bildade små riken, vilka lågo i strid med varandra och samtidigt bekämpade först romarna, vilka framträngde från England och sedermera nordmännen, särskilt danskarna, vilka på sina vikingatåg härjade S:s kuster. I de låglänta, sydligare delarna invandrade en hel del angelsaxare. Så småningom utbildade sig en motsättning mellan högländernas befolkning, vilka bibehöllo klanväsendets organisation i stammar, och lågländarna, hos vilka länsväsendet infördes. De engelska konungarna gjorde anspråk på länsöverliöghet över S., vilket medförde stridigheter. Bland de skotska nationalhjältar, vilka anförde frihetsrörelserna på 1200-t., märkas W a 1-lace oeh B r u c e. Under Englands hundraårskrig med Frankrike lättade trycket. S. organiserades till ett självständigt rike under ätten S tuart (1371—1707), som anslöt sig till Frank- rike och till katolicismen. På 1500-t. vann protestantismen insteg i landet, vilket medförde brytningar mellan å ena Sidan de katolska Stuartarna och deras anhängare bland adeln och ä andra sidan de bredare folklagren, som i religiöst avseende leddes av K n o x. 1603 uppsteg den skotske konungen Jakob VI under namn av Jakob I på Englands tron, vilket förde till en union mellan England och Skottland. I de följande striderna mellan konungamakten och katolicismen å ena sidan och folkliga frihetssträvanden och protestantismen å andra sidan togo även skottarna del. Striden slutade med Stuartarnas fördrivande. De båda konungadömena S. och England förenades 1707 till konungariket Storbritannien. Om S:s följande historia se Storbritannien. Jfr även England. Skottsberg, K. J. F., f. 1880, botanist, professor och föreståndare för botaniska trädgården i Göteborg. S. deltog i svenska sydpolarexpeditionen 1901—03. Bland hans populära arbeten märkas Båtfärder och v i 1 d-marksritter samt Till Robin-sons ö och världens ände. Skottår, se Solår. Skovgaard [ska’ugår], J., f. 1856, dansk målare, professor vid konstakademin i Köpenhamn 1909. S: s monumentala konst har en starkt nationell och personlig prägel. Hans förnämsta arbete är den i alfresko utförda dekoreringen av Viborgs domkyrka (L i k-nelsenom det stora gästabudet, Getsemane, Korsfäste‘l-sen). Bland övriga betydande målningar märkas Herden finner lammet. S. har även utfört porträtt och hemlivsbilder samt varit flitigt verksam på skilda områden inom konstindustrin. För närvarande arbetar S. på dekorering av absiden i Lunds domkyrka. Skrakar (Mergidse) hör till ordning andfåglar.. Näbbnageln är nedåt-böjd och näbben är lång och trind. Hit hör Skraksläktet (Mergus). Storskraken (M. merganser) finns över hela vårt land, liksom S m å s k r a-ken el. Praekan (M. serrator). De leva huvudsakligen av fisk. Skram. — 1. Peder S., omkring 1500— 1581, dansk sjöhjälte. S. deltog med utmärkelse i kriget mot Sverige 1518 —20 och kämpade sedan mot Kristian II, då denne sökte återtaga sin danska krona. Han deltog även i grevefejden. 1537 blev S. riksråd. — 2. Bertlia Am a lie S., 1847—1905, norsk-dansk författarinna, f. Alver. Av S:s arbeten märkas den naturalistiskt betonade romanserien Helle-myrsfolkene, där S. särskilt framhåller ärftlighetens betydelse, samt hennes skådespel A g n e t e.