Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyddsvärnet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för kostnad, som den haft för
omhändertaget barn. Dock får ett dylikt
ersättningsanspråk av dömande
myndigheten ej bifallas, om den
ersättnings-skyldige genom att betala kostnaden
el. någon del därav skulle komma att
sakna nödiga medel till underhåll för
sig och de sina. Vidare är stadgat,
att ersättning för samhällsvård el.
skyddsuppfostran ej får uttagas med
högre belopp än 1,000 kr. per år.
Slutligen ha bestämmelser givits, att
person, som av lättja el. liknöjdhet
underlåter att fullgöra
underhållsskyldighet mot barn, i visst fall kan
meddelas arbetsföreläggande. Jfr
Fosterbarn.
Skyddsvärnet, en förening, vars
uppgift är att ”verka för främjande av
det allmänna och enskilda
räddningsarbetet bland frigivna fångar,
villkorligt dömda, lösdrivare, alkoholister,
prostituerade och i liknande avseenden
hjälpbehövande”. Föreningen, som har
sitt huvudsäte i Stockholm, har filialer
i Göteborg, Malmö, Vänersborg,
Örebro, Gävle, Umeå och Falun.
Skyddsympning, se Vaccination.
Skydrag:, hastigt övergående, lokalt
begränsat, av storm och nederbörd
kännetecknat oväder.
Skyfall, våldsamt störtregn.
Skylight, se Skejlejt.
Skylla, Scylla, klippa i
Messinasun-det; i dess närhet en strömvirvel,
Ka-rybdis (Charybdis). Passagen mellan
denna och S. var i forntiden ansedd
som farlig och är hos Homerus
förbunden med mytologiska skildringar. I
bild lik bemärkelse förekomma även
uttryck sådana som: Man söker undgå
Scylla men fångas av Karybdis.
Skymningsfjärilar, aftonfjärilar,
svär-marfjärilar, en avdelning fjärilar, som
förr omfattade flera familjer. Numera
föras till S. endast familj S p h i n g
i-d £e, som omfattar Svärmar e,
Död-s k a 1 1 e f j ä r i 1 m. fl.
Skyskrapa, ovanligt hög byggnad
med ett stort antal våningar.
Skyskrapor finnas särskilt i Amerikas stora
städer. Jfr New York. I Stockholm
finnas två S. vid Kungsgatan.
Skyler, grekisk benämning på de
folk, som bebodde ett område n. om
Svarta havet, kallat Skytien, närmast
motsvarande Sydryssland. Under
romerska kejsartiden betecknade Skytien
allt vidsträcktare områden i ö. Europa
och n. Asien. De skytiska folken voro
till sitt ursprung dels mongoliska, dels
ariska. På 800-t. f. Kr. kommo S. i
beröring med grekerna och mot slutet
av 700-t. uppges de ha anfallit
stormakterna i Västasien. På 600-t. anses
de ha behärskat Medien under nära
30 år. Omkring 513 f. Kr. företog
perserkonungen Darius ett väldigt
anfalls-tåg mot S. Under 4:e och 3:e år-
liundradet f. Kr. äro S. inbegripna i
strider med de macedoniska
konungarna. Därefter försvinner deras namn
småningom ur historien. — Den
skytiska kulturen har blivit känd dels
genom grekiska författare, dels genom
gravfynd. De förnämsta gravhögarna
äro belägna vid Aleksandropol, nära
floden Dnjepr. Man har gjort
synnerligen märkliga och dyrbara fynd
(vaser, vapen, smycken av guld och silver
m. m.). Typiskt för den skytiska
konsten är dess flitiga användande av
djurornament.
Skytte, Johan B: son, 1577—1045,
statsman. S. var en tid lärare åt prins
Gustav Adolf. Han var en mycket
framstående vältalare och ägde
omfattande bildning, varför han utövade
stort inflytande. 1(517 blev S. riksråd
och utnämndes 1029 till
generalguvernör över Livland, Ingermanland och
Karelen. 1034 blev han president i
Göta hovrätt. S. inrättade den s. k.
Skytteanska professuren vid Uppsala
universitet.
Skytteanska professuren, professur i
vältalighet och statskunskap vid
Uppsala universitet, inrättad av Johan
Skytte 1022.
Skyttegravsfeber, en smittosam
sjukdom, som överföres av klädlöss och
som under världskriget härjade svårt
i arméerna. S. kännetecknas av
feberanfall, som återkomma var femte
dag. I de flesta fall återvinnes hälsa.
Genom att bekämpa lössen bekämpar
man S.
Skyttcmärke utdelas dels till arméns
mansknp för visad skjutskicklighet,
dels inom det frivilliga
skytteväsen-det. S. finnes i brons, silver och guld.
Skytten, stjärnbild, tillhörande
Djurkretsen. Jfr Stjärnhimmeln.
Skytterörelsen. Den frivilliga S. har
sitt upphov i de skarpskytteföreningar,
som på 1860-t. efter engelskt mönster
började bildas i Sverige. En
centralorganisation för S. tillkom 1889. De
primära organisationerna inom S.
utgöras numera av skytteföreningar
(skyttegillen, skytteklubbar etc.).
Dessa äro inom områden, som i regel
sammanfalla med landstormsområdena,
sammanslutna till kretsar.
Skytteför-bunden äro sammanslutningar länsvis
(i regel) av skytteföreningar. Av
skytteförbunden väljas representanter
i skytteförbundens överstyrelse, som
utgör den frivilliga S:s centrala
ledning, och i vilken jämväl sitter två av
kungl. maj: t utsedda ledamöter. S.
har ett statsanslag, som för
närvarande uppgår till 500,000 kr. Antalet
skytteföreningar var i början av är
1925 ungefär 1,800 med åtskilligt över
100,000 medlemmar.
Skywrig:hting: [skaj’rajting], eng.,
betyder ordagrant skrivning på himla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
