valvet och utföres genom utsläppande av tät, vit rök från flygmaskiner, sä att av röken bildas bokstäver m. m. Har funnit användning i reklamsyfte om än ej i större utsträckning. Skådebanan, en 1910 bildad andelsförening utan personligt ansvar i syfte att bereda den mindre bemedlade svenska publiken tillfälle att mot ringa kostnad åtnjuta god teaterkonst. S:s organisation är särskilt genomförd för Stockholm, men flera lokalavdelningar finnas i landsorten. Styrelsen har sitt säte i Stockholm. Skådespel, se Drama. Skålknalle, se Gårdfarihandel. Skålpund, äldre svensk vikt = 425,076 gram. Skånberg, K., 1850—83, målare. S. företog flera resor till Holland och Italien samt vistades mycket i Paris. Han målade Stockholms- och skär-gårdsmotiv samt utomordentligt fina italienska stämningar, särskilt från Rom och Venedig (F r u k t b ä t, Trädgård utanför Rom). Skåne, Sveriges sydligaste landskap, 11,303 kvkm., 747,500 inv. S. är genomdraget av ett antal nv.—sv.-liga förkastningar, delvis av betydande språnghöjd (1,000 m. och mera); i de sänkta fälten ha de sedimentära formationerna undgått förstöring. Av dessa förekommer kritformationen i sv., från Landskrona till Ystadstrak-ten, samt i ö. i Åhus-Kristianstads-trakten; silurformationen bildar ett brett bälte från Simrishamn upp mot Billesholm; Rhät, Lias och Keuper intaga trakten Hälsingborg-Höganäs-Bjuv. över sänkningsfälten höja sig förkastningshorstar av urberg som nv.-sv.-liga långsträckta ryggar intill ett hundratal meter, med en absolut höjd av inemot 200 m. ö. h. De äro Ro-meleklint, Söderåsen, Kullen, Hallandsås, Linderödsåsen. De två sistnämnda hänga samman med det urbergsområde, som intar större delen av Skånes nö. hälft. De av sedimentära formationer upptagna delarna av S. ha en ur dessa bildad bördig moränjord (moränlera, moränmärgel) som förhärskande jordslag, medan urbergsdelen i nö. har mera sterila jordmåner, sten-bunden morän, rullstenssand m. m. S. är relativt sjöfattigt; de största sjöarna äro Ringsjön, Våmbsjön, Im-meln och Ifösjön. Hela sjöarealen i S. är ej mera än omkring 300 kvkm. S. har i det hela flacka kuster utan skärgård, mångenstädes med dyner och flygsand (Skanör-Falsterbo, Ähus m. fl. kuststräckor); mot dessa kust-former sticka de i havet utskjutande horstarna (Kullen, Hallandsås, Stenshuvud) skarpt av med sina branter och söndersplittrade klippformationer. Sv. delen av S. ansluter sig i sin allmänna naturbeskaffenhet närmare till Danmark och Nordtyskland än till den svenska urbergsnaturen. Av S:s landareal äro i sv. hälften omkring 75 %, i nö. hälften omkring 40 % odlade och resp. 17 % och 46 % skogbärande mark. Jordbruk är huvudnäring i högre grad än i något annat svenskt landskap. Bland de av naturförhållan-.dena betingade industrierna må nämnas stenkols-, lervaru- och cementindustrier. S. är delat på Malmöhus och Kristianstads län; se vidare under dessa. Skiick, se Hästraser. Skädda, se Pleuronectidse. Skäggam, se Lamm gam. Skäggd opping, se Doppingar. Skägfflav (Usnea barbata), en på träd, gärdesgårdar etc. allmänt växande lav. Den greniga bålen bildar toviga, grå massor, varav namnet. Skäggsvamp, en sjukdom, som orsakas av svamparter, vilka på icke härbevuxna ställen orsaka revormar*. Å hårbeväxt hud orsakas varbildning i hårsäckarna. Håren bli sköra och avbrytas strax över hudytan och gå lätt att rycka ut. Sedan håren avlägsnats, lämpligen med hjälp av röntgen, botas sjukdomen med hjälp av antiseptiska omslag och salvor. Om S. påminnande sjukdomstillstånd kunna även orsakas av bakterier. Skäkta. — 1. Beteckning för ett slags pil, som fordom användes vid bäg-skytte. — 2. S. är även beteckning för Vägglus. — 3. Se Linberedning. Skäktning, en slaktmetod, som är påbjuden i judarnas religion och som även användes av mohammedanerna. Mjukdelarna på djurets hals genomskäras intill kotpelaren, varefter det bundna djuret får förblöda. S. är för.bjuden i flera länder men är tillåten bl. a. i Sverige. S. måste i jämförelse med numera använda slaktmetoder betraktas som ett onödigt djurplågeri. Skälderviken, vik av Kattegatt på Skånes nv. kust. I S. utfaller Rönneå. Invid utloppet ligger en livligt besökt badort, S:s havsbad. Skällnora, kungsgård vid Norrviken, nära Stockholm. S. är bekant genom folklivsberättelsen ”Skällnora kvarn” av Iv. J. L. Almquist. Skälmroman, se Pikareskroman. Skänkel, ben, skalm, d. v. s. den ena av ett par skaklar. Skänninge, stad på östgötaslätten, v. Östergötland. 1,800 inv. S. var under 1200—1400-t. en betydande stad. Skäppa, äldre svenskt rymdmått av i olika landsdelar varierande storlek (%, Vs och Ve tunna). Skäppland, äldre svenskt mått för åkerareal, ungefärligen = 8 ar. Skärböna, se Störböna.