Sme<1ere’vo, serbiska namnet pä staden Semen dria. Smedjebacken, köping (sedan 1918) vid Kolbäcksåns utlopp i n. Barken, s. Dalarna. 2,500 inv. Metallindustri. Smedstorp, municipalsamhälle, 1% mil v. om Simrishamn, sö. Skåne. 350 inv. Sme’tana, B., 3824—84, böhmisk tonsättare och pianist. S. var i flera är verksam som dirigent för Harmoniska sällskapet i Göteborg. 18(56—74 var han kapellmästare vid tjechiska nationalteatern i Prag. Av S:s kompositioner märkas flera operor (Brudköpet). S. räknas som Böhmens förnämste kompositör. Smidesjärn, se Järn. Smink, ett vanligen rött el. vitt ämne, vilket särskilt av skådespelare användes i avsikt att ge huden ett vackrare utseende. Smith. — 1. L. O:son S., 1836—1913, affärsman, politiker. S. an la de ett stort spritförädlingsverk på Reymers-holm samt var huvuddelägare i Karlshamns stora spritförädlingsverk. På grund av en del affärstransaktioner med Spanien gjorde ”brännvinskung-en” S. oerhörda penningförluster. 1885 —91 var S. medlem av första kammaren. — 2. Ejnar S., f. 1878, jurist, författare, har skrivit romaner och novellsamlingar med motiv särskilt hämtade från västkusten. S. har även skrivit skådespel och dikter. — 3. Adam S., 1723—90, skotsk nationalekonom. S. har främst vunnit sin nationalekonomiska berömmelse genom det stora verket An inquiry into the nature and causes of the wealth of nations (översatt till svenska under titeln En undersökning av folkens välstånd, dess natur och orsaker), som tillhör den klassiska, liberala nationalekonomins främsta verk och skaffat sin författare namnet ”nationalekonomins fader”. Jfr Liberalism. Smithsonian institution [smitlisåo’nien institjo’sjnl, en av den engelske naturforskaren James Smitlison 1846 bildad vetenskaplig akademi ”för kunskapens tillväxt och spridning” med säte i Washington. Smiths sund, sund mellan Grönland och Ellsmereland i arktiska Nordamerika, omkring 560 km. långt. S. upptäcktes 1616 av Baffin och uppkallades efter sir Thomas Smith, guvernör för ostindiska kompaniet. Sundet utforskades 1852 av Inglofield. Smittkoppor uppträda efter 10—14 dagar hos smittade, ej vaccinerade personer. Sjukdomen kännetecknas av tätt sittande, vnriga blåsor, utbredda över hela hudytan. Dödligheten är mycket stor och sjukdomen är intensivt smittosam, varför isoleringsätgär- der i en ovaccinerad befolkning ej förmå hindra sjukdomens spridning. S härjar alltjämt svårt i Ryssland. Nästan årligen inkommer ett el. annat fall till Sverige, vilket ger upphov till epidemier. 1917 inträffade sålunda 226 fall av S. i Sverige. Jfr Vaccination. Smittosamma sjukdomar, se Epidemi. Smo’king, i Sverige benämning pä sällskapsdräkt, bestående ’ av kavaj-liknande kortare, svart rock, svarta byxor och svart, urringad väst. Till S. hör svart halsduk. Smolensk’, stad i ryska sovjetrepubliken, belägen vid floden Dnjepr. 60,000 inv. Viktig järnvägsknut. Läder- ocli tvålindustri. Ruiner efter ett stort citadell. S. har spelat en betydande roll i Rysslands historia såsom fästning till försvar för Moskva och det inre av Ryssland. Smuggling, olovlig införsel el. utförsel av varor. S. har antingen till syfte att undkomma erläggandet av stadgad tullavgift för varor el. ock att införa resp. utföra varor, vilkas import resp. export är förbjuden. Med frihandelssystemets genombrott efter mitten av 1800-1, försvann därför S. till stor del. Under kriget med dess mångfald av handelsrestriktioner av olika slag fick den på nytt en betydande omfattning. Efter kriget har särskilt spritsmugglingsproblemet blivit aktuellt för de länder, som helt förbjudit handeln med dessa varor (Finland, Förenta Staterna, Norge) el. underkastat densamma mer el. mindre långtgående infekränkningar (t. ex. Sverige) el. slutligen infört en hög spritbeskattning (t. ex. Danmark). Långtgående åtgärder ha också måst vidtagas för att hålla spritsmugglingen tillbaka. De betydelsefullaste bland dessa bestämmelser finnas i vårt land sammanförda i • lagen den 30 juni 1924 angående olovlig befattning med spritdrycker och vin. Smul sjö, mycket obetydlig sjögång. Smultron, se Fragaria. Smuts [smnpts], J. C., f. 1870, sydafrikansk militär och statsman. S. deltog mot engelsmännen i boerkriget. Sedermera har han emellertid lojalt ställt sig på engelsmännens sida. Under världskriget nedslog S. tillsammans med Botha ett uppror bland boerna. Vid fredskonferensen efter världskriget var S. jämte Botha ombud för Sydafrika. Plan hade här stort inflytande på organiserandet av N. F., och han påyrkade en modifiering av fredsvillkoren, ehuru utan framgång. Bland annat härigenom har S. kommit att intaga en framskjuten plats bland de statsmän, som verka för en avspänning av de internationella motsättningarna efter världskriget. Tidens Lexikon, 72