Smär’ting, segelduk, använd som beklädnad på linor m. m. Smärtsinne, se Känsel. Smög-en, municipalsamhälle (sedan 1911) vid västkusten, s. om Strömstad, mellersta Bohuslän, 1,500 inv. Fiskläge. Smör, som i allmänhet framställes av grädde, mera sällan av mjölk, består till över 80 % av mjölkfett. Äter-stoden utgöres huvudsakligen av vatten, varjämte ingå äggviteämnen, mjölksocker och mjölksyra från mjölken samt efter kärningen och kärn-mjölkens avlägsnande tillsatt koksalt. Vid kärningen, som kan utföras för hand el. på maskin, bringas grädden i hastig rörelse, varvid fett-kulorna klibba tillsamman i allt större och större korn. S. oeh kärnmjölken skiljas därefter från varandra, varefter S. bearbetas för avlägsnande av återstående kärnmjölk och en del vatten samt saltas. Smörblomma, benämning på flera gulblommiga Ranunculusarter. Smörjkur, se Syfilis. Smörjoljor. Som S. användas huvudsakligen de flytande fraktioner av bergolja, vilkas kokpunkt är högre än 300°. Även feta oljor användas som S. om än på grund av sitt höga pris i mindreutsträekning. Understundom användas blandningar av mineraloljor oeh feta oljor. Smörprovning. Sedan 1890-talets början finnas i Sverige anordnade särskilda provningar av smör, avsett för export. Mejeri, vars smör vid dessa provningar, som stå under uppsikt av lantbruksstyrelsen och en särskild av vissa hushållningssällskap utsedd styrelse, befunnits fylla vissa fordringar, erhåller rättighet att förse de drittlar, i vilka exportsmöret förpackas, med ett särskilt märke (runmärkt smör). Smörsyra, kem. formel C3H7COOH, är en illaluktande, färglös, oljeartad organisk syra, vilken såsom glycerin-ester förekommer i smör. Lukten hos härsket smör betingas delvis av frigjord S. Smörsyre jäsning, sönderdelning av socker el. mjölksyra i smörsyra, kolsyra och vätgas. äger rum under inverkan av en bacill. Sn, kem. tecken för en atom tenn (stannium). Snabel, se Elefantdjur. Snabelsko, en tygsko med lång, oftast stoppad spets, vilken vid gåendet kunde fästas vid benet (knäet) med en fin kedja. S. användes under tiden 1100 —1400. Snake Riv’er [snejk -], biflod från höger till Columbia river, nv. U. S. A. Upprinner i staten Wyoming i trakten av Yellowstone park och flyter i nv. riktning. S. är vattenfattig och segel- bar i sitt nedre lopp endast vid högvatten. Snapp’hanekrig kallas i svensk historia de strider, som särskilt under 1600-och 1700-t. fördes mot de svenska härarna av irreguljära skaror, bestående av desertörer, stundom av rövare och annat löst folk, vilka benämndes ”snapphanar”. S. forekommo särskilt i Skåne och Blekinge i samband med krigen mellan Sverige och Danmark 1644—79. Snapshot [snsep’sjåt], ögonblicksfotografi; även en snabbt uppritad teckning. Snarkning orsakas av dallringar i tungspenen, vilken under sömn, särskilt vid ryggläge, sjunker bakåt svalget och påverkas av luftströmmarna vid andningen. S. uppträder vid djup sömn, då de muskler, som hålla gomseglet spänt, äro fullständigt avslappade. Snasahögarna, fjällgrupp i v. Jämtland nära Storlien. Högsta toppen, Storsnasen, når 1,465 m. ö. h. Snatteri, rättsstridigt tillägnande av annans egendom, då värdet av det stulna icke överstiger 30 kr. Snedrygg, se Ryggradskrökning. Snehaitta, se Snöhättan. Sneidern, A. V. T. v., f. 1875, landshövding i Älvsborgs län 1922. S. var medlem av andra kammaren 1912—20. Därefter har S. tillhört första kammaren. Han har som politiker företrätt liberala åsikter. Sneriius W., 1591—1626, holländsk fysiker, som bland annat upptäckt en efter honom uppkallad lag för ljus-brytningen (se Ljusbrytning). Snellman, J. V., 180(5—81, finländsk publicist, filosof och statsman. Genom sin verksamhet på olika områden kom S. att utöva ett betydande inflytande på det finska samhällslivet. Hans förnämsta vetenskapliga verk Läran om staten, som var skriven i anslutning till Hegels filosofi, betonade framför allt nationalmedvetandets betydelse och inverkade i hög grad pä tänkesätten i Finland. Då S. företrädde liberala och patriotiska strävanden, var han illa sedd av de maktägande och lämnade en tid landet. Efter återkomsten utgav han tvenne tidningar, en finsk och en svensk. Särskilt den senare hade en tid stort inflytande. Efter kejsar Alexander II :s trontillträde förbättrades S:s ställning. -Han blev utnämnd till professor i Helsingfors samt blev 1863 medlem av senaten och chef för dess finansexpedition. I denna egenskap genomdrev S. bland annat 1863 en förordning angående finska språkets rättigheter samt 1865 en myntreform. Genom sin strävan att förskaffa de finskspråkiga elementen större inflytande och det finska språ-