Snäckor (Gastropoda), en klass bland blötdjuren, som i allmänhet har utdragen ryggsida, omsluten av ett spiralvri-det skal, inom vilket djuret kan draga sig tillbaka. S. ha i regel väl utbildat huvud med ett el. två par tentakler och ett par ögon. Till S. höra bland annat lungsnäckor, vingsnäckor, Pro-sobrancliiata (Purpursnäcka, Porslinssnäcka) och Opistliobraneliiata, vilka senare ha mera ursprunglig byggnad (en del arter sakna skal). Snällpress, se Tryckpress. Snäppsläktet (Totanus) hör till va-darfåglar. De ha smal, spetsig näbb med inböjda kanter samt höga ben. Flera arter leva på sumpiga ställen. Bland dessa märkas Skogssnäp-pan (T. ochropus), som på översidan är mörkbrun, undertill vit, och R ö d-benan (T. calidris), som ovantill är brungrå, undertill vit med mörka fläckar. Snärp, en hinnartad utväxt på gräsens blad, som finnes på gränsen mellan slidan och skivan. Snö. När luftens fuktighet utfälles vid temperatur under 0°, sker det i form av små iskristaller, nålformiga el. stjärnformigt grupperade i sexuddiga mönster, vilket sammanhänger med att isen kristalliserar i hexagonala systemet. Under nedfallandet, särskilt vid milt väder, baka dessa ihop sig till större flingor och flockar. Snönederbördens storlek mätes efter dess smältning och anges i vattenliöjd. Snöalger, i arktiska och alpina trakter på snön levande alger, som i större mängd kunna färga snön röd, grön el. gulaktig. Den vanligaste arten är Chlamydomonas nivalis. Snöblindhet orsakas av starkt solljus, särskilt av de ultravioletta strålarna, vilka reta ögonlocken och ögats bindehinna. För att skydda mot S. bäras mörka glasögon. Jfr även Sol-blindliet. Snöbollsbusken (Viburnum opulus f. sterilis) hör till familjen Caprifoll-acese och är en kultiverad form av skogsolvon (Viburnum opulus). Den har klotformiga blomsamlingar och alla blommor könlösa. Snöbärsbusken (Symplioricarpus ra-cemosus) hör till familjen Caprifoliacese och är en hos oss ofta odlad prydnads-buske. Den hör hemma i Nordamerika. S. har små ljusröda blommor i klase, äggrunda, något flikiga blad och snövita bär. Den förvildas lätt genom rotskott. Snödroppe (Galanthus nivalis) är en liten lökväxt, på vars stängel utvecklas en enda vit blomma. S. hör hemma i mellersta och s. Europa. Den blommar vid tiden för snösmältningen .och är en vanlig prydnadsväxt hos 0§Bi Snögräns, den höjdlinje, ovanför vilken snön ej hinner bortsmälta under sommaren. S. beror huvudsakligen av temperaturförhållandena och nederbördens riklighet och fördelning. Den ligger i allmänhet högre på lägre breddgrader och inne i kontinenterna än pä högre breddgrader och nära hav. Den ligger också högre på en bergskedjas inre än på dess yttre, mo.t havet vända sida. S. ligger på t. ex. Sarjekfjällen 1,300 m. ö. h., Dovre 1,600 m. ö. h., Ivilimandjaro och Chimborazo 5,000 m. ö. h., Atacama 6,000 m. ö. h., Eldslandet 1,200 m. ö. h. Snöhättan, fjälltopp på Dovrefjäll, Norge. Når 2,300 m. ö. h. Snöklocka (Leucojum vernum), en lökväxt med hängande, vita blommor, vilken odlas som prydnadsväxt. Den blommor tidigt på våren. Snöloppor, se Hoppstjärtar. Snöripa, vanligt namn på dalripan. Se Ripsläktet. Snörpvad, se Fiskredskap. Snöskata el. björktrast (Turdus pilaris), fågel, hörande till Trastsläktet. Huvudet och övergumpen äro askgrå och ryggen är kastanjebrun. Den är allmän över hela vårt land. S. är vanligen ej flyttfågel utan livnär sig om vintern av rönnbär, enbär o. dyl. Den häckar ofta i kolonier. S. är särskilt vanlig i fjällens björkregion. Snösko el. truga, ett slags sko, förfärdigad av läderremmar el. dyl., flätade mellan böjda vidjor i syfte att åstadkomma stor bäryta. Snöskred, se Lavin. Snösparv (Plectrophenax nivalis), fågel, hörande till tättingarnas ordning. Den är med sin vackra, vita och svarta dräkt utmärkande för polarländerna. Hos oss häckar den endast på de högsta fjällryggarna, men om hösten drar den söder ut och träffas dä i våra sydliga landskap. Den är släkt med lappsparven. Soaré, aftonsamkväm, dramatisk el. musikalisk aftonunderhållning. Sobat, en av Nilens bifloder från höger. Uppkommer av flera källfloder på v. sluttningarna av Abessiniens högland. So’bel, se Mårdsläktet. Sober, måttfull, enkel, nykter. Sobriquet [såbrike’], fr., öknamn, vedernamn. Sociala meddelanden, en av socialstyrelsen utgiven tidskrift, som innehåller redogörelser för av socialstyrelsen utförda statistiska undersökningar, för den sociala lagstiftningen och för in-och utländska undersökningar, vissa månatliga statistiska uppgifter m. m. Sociala rådet, en sakkunniginstitution, som har till uppgift att biträda socialstyrelsen med avgivande av [-ytt-r{i]ir]en-] {+ytt- r{i]ir]en+} och förslag i till S, hänskjutna