katolska tiden fanns här ett berömt cistercienskloster. Gammalt berömt läroverk, Sorö akademi. S. O. S., internationell nödsignal motsvarande begynnelsebokstäverna i det engelska ”save our souls” (rädda våra själar). Sostenuto [såsteno’tå], it., mus., ut-hållet, med uthållande toner. Sot, finfördelat kol, som erhålles genom ofullständig förbränning av vissa ämnen. Finare sorter användas för framställning av svarta färger, trycksvärta, tusch m. m. Sctfhönssläktet (Fulica) hör till sumphönsens familj. Näbben är kort och tjock och sträcker sig upp på pannan, där den bildar en kullrig plåt. Sothönan (F. atra) är svart med vitkantade vingar. Den är allmän i vattendrag över hela landet. Den lever av växtämnen och smådjur. Sotsvampar, se Brandsvampar. Sotti’s, dumhet, elakhet, dumt och taktlöst yttrande. Sott’o voce [våt’je], it., med halvhög stämma, dämpat. Son [so], äldre franskt mynt. Användes nu som beteckning för fem-centimesmynten. Soubrette [sobrätt’], fr., se Subrett. So u (Hot [sofflå’], J. G., 1713—80, fransk arkitekt, vars arbeten äro utförda i nyklassisk stil. Hans förnämsta verk är kyrkan S: te Geneviéve, som sedermera förvandlats till Pantheon. Soulagera [solasje’-], understödja, hjälpa, trösta, lindra. — Soulage-ment [solasjmang], lindring, tröst, hjälp, ersättning. Soult [so’lt], N., 1769—1851, fransk marskalk, hertig av Dalmatien. S. utmärkte sig i revolutions- och napole-onskrigen och avgjorde slaget vid Aus-terlitz 1805 till fransmännens fördel. Senare förde han befäl i Spanien. S. var en synnerligen skicklig härförare och den förnämste av Napoleons marskalkar. Efter Napoleons fall var han krigsminister och ministerpresident. Souper [sope*]y fr., se Supé. Sousa [so’sa], J. P., f. 1854, nordamerikansk tonsättare. S., som 1880— 92 var anförare för flottans musikkår i Förenta Staterna. Har skrivit populära marscher, danser, operetter m. m. Souschef [so’-], fr., underchef, chefens närmaste man. Southampton [saothamp’tn], stad och grevskap nv. om Portsmouth, s. England. 161,000 inv. Hamnstad, stor person- och posttrafik. Världens största flytdocka, uppförd 1924. South Bend [sa’otli -], stad i Indiana, U. S. A. 71,000 inv. Fabriker för tillverkning av åkerbruksredskap och papper. South Carolina [sa’oth karola’jna], förkortat S. C., stat i ö. Förenta Sta- terna vid Atlanten. . 80,000 kvkm., 1.684.000 inv., därav en stor del negrer. Huvudstad Columbia, 37,000 inv. Viktigaste stad Charleston, 68,000 inv. — S. är till övervägande del ett slättland. Kustområdet är synnerligen bördigt. Bomull, tobak och olika slags sydfrukter äro de viktigaste produkterna. I fråga om bomullsodling överträffas S. endast av Texas. V. delen av S. är rik på skog. Fosfat är enda bergsbruksprodukt av betydelse. Industrin grundar sig huvudsakligen pä beredning av bomullsprodukter och framställning av gödningsämnen. South Dakota [saoth dakå’ta], förkortat S. D., stat i n. Förenta Staterna. 201.000 kvkm., 637,000 inv. Huvudstad Pierre, 3,000 inv. — S. är till största delen ofruktbart. Endast de ö. delarna äro lämpliga för åkerbruk. Vete och majs äro de viktigaste sädesslagen, särskilt är veteproduktionen ansenlig. Jfr Dakota. Southeml-on-sea [sa’othend’ ånn si’], livligt besökt badort nära London, belägen vid mynningen av Thames. 106.000 inv. Befästningarna vid S. bombarderades år 1915 av tyska luftskepp. South Shields [sa’oth sji’lds], hamnstad vid mynningen av Tyne, nö. England. 117,000 inv. Souveni’r [so-] el. suvenir, minne, hågkomst; minnestecken. Sovereign [såv’rin], engelskt guldmynt om ett pound sterling. Sovjet’, ry., råd, beteckning för valda representanter i Sovjetrepubliker. Styrelsen i dessa är uppbyggd pä ett system av S. Sovjetrepubliken, se Ryssland. Sovnar-kom’, förkortning på ”folkkommissariernas råd”, den ryska ministären. Soy’a, se Soja. Spa, Spaa, stad och livligt besökt badort sö. om Liége, sö. Belgien. 8.000 inv. Järnkällor. Var under 1700-t. Europas mest besökta badort och utgjorde då mötesplatsen för dess förnäma värld. — S. intogs under världskriget av tyskarna, vilka under de sista krigsmånaderna här hade sitt högkvarter. 1918—19 var staden säte för vapenstilleståndskommissionen. I juli 1920 hölls i S. en konferens mellan västmakterna och tyskarna, vid vilken träffades överenskommelse om Tysklands avväpning och om vissa skade-ståndsfrågor. Spackla, inom byggnadskonst, snickeri och måleri använd term: utfylla ojämnheter i en yta medelst murbruk, färg (s p a c k e 1 f ä r g) el. annat ämne. Spaghetfti, ett slags smala makaroner. Spa’hi, plur. spahis, turkiskt rytteri; av infödingar rekryterat franskt rytteri i Algeriet. Tidens Lexikon. 73