Split, det officiella namnet på staden Spalato*, Jugoslavien. Splits, sammanflätning av tvenne tågändar. S. kan utföras på många olika sätt. Splii’g;en, alppass i den schweiziska kantonen Graubiinden, ledande till Italien. Utgör förbindelseled mellan Bodensjön och Comosjön. Spohr [spå’r], L.f 1784—1859, tysk tonsättare och violinist, 1822 hovkapellmästare i Kassel. S. företog tillsammans med sin maka, harpisten Dorette Scheidler, flera lysande konsertresor i Europa. Bland hans många kompositioner märkas operor, oratorier, symfonier, violinkonserter etc. Spoils-systemet, benämning på ett i Nordamerikas Förenta stater utbildat politiskt system, enligt vilket åt det vid valen segrande partiet förbehålles så många ämbetsplatser, som det är i tillfälle att överkomma. S. har givetvis medfört en oerhörd korruption. Sedan slutet av 1800-t. har man därför sökt genom flera lagar motarbeta S. Spokane [spåke’jn], stad i Washington, U. S. A. 143,000 inv. Viktig handelsstad. Spole’to, stad i Umbrien, mellersta Italien, 25,000 inv. Ärkebiskopssäte. Flera byggnadsminnen från antiken, då S. (dåvarande Spoletum) var en betydande stad. Spolie’ra, förstöra, förspilla. Spolmask (Ascaris lumbricoides) hör till rundmaskar. S. är 15—25 cm. lång, honan något större än hanen. S. lever hos människan (vanligen barn) i tunntarmen. I de flesta fall finnas endast några stycken maskar. S. har benägenhet att krypa omkring och man har funnit maskar i magsäcken, i näsans bihålor, i gallblå-san m. m. Äggen avgå med avföringen. Man smittas särskilt genom trädgårdsjord (rå frukt, grönsaker). S. orsakar som regel endast lindriga obehag. Masken utdrives med santo-nin. Maskkur utföres lämpligast jpå sjukhus. Spondé, versfot, bestående av två långa stavelser. Sponta’n, frivillig, uppkommen av sig själv, utan synbar yttre orsak. Spora’derna. — 1. ”De spridda öarna”, den gemensamma benämningen på en mängd bergiga öar i grekiska arkipelagen, så kallade i motsats till Cykla-derna (”de i ring liggande öarna”). — 2. Benämning på en del mindre öar i Polynesien i Stora Oceanen. Spora’disk, förekommande här och där, enstaka uppträdande. Spo’rer kallas de på könlös väg bildade, ofta mikroskopiskt små fort-plantningskropparna hos kryptogamerna (sporväxterna). De kunna ge upphov till nya plantor och motsvara i det avseendet de högre växternas frön. Varje S. utgöres av en enda cell. Även bakterier kunna bilda S. Sporgömme, sporangium, ett av en el. flera celler bestående organ hos kryptogamerna, i vilket sporerna bildas. Sporre. — 1. Vid ridning användas S. av olika slag. De kunna fastspännas med remmar på foten, skruvas fast vid klacken etc. Sporrklingans taggar kan vara av olika storlek och skärpa etc. — 2. Bot., utstjälpningar på kronbladen el. foderbladen (t. ex. riddarsporre). I S. finnes vanligen honungssaft. — Zool. beteckning för tagglika utskott på extremiteterna särskilt hos fåglarna. S. äro i allmänhet anfallsvapen. Sporfler, avgift för förrättning, som utgår direkt till tjänsteman. Det belopp, med vilka S. skall utgå i enskilda fall, är fastställt genom förordningar. Sporväxter, se Kryptogamer. Spottkörtlar, körtlar, vilka avsöndra saliv. Hos människan finnas tre par S., nämligen öronspottkörtlarna, belägna framför och under öronen, un-derkäksspottkörtlarna, vilka ligga innanför käkvinkeln, och undertung-spottkörtlarna, som ligga under tungan i botten av munhålan. Spottstrit, se Stritar. Spovsläktet (Numenius), fågelsläkte, hörande till vadarnas ordning (Gralla-tores). Näbben är bågböjd och mycket längre än huvudet. Storspoven (N. arquatus) finnes i hela värt land men mest i s. och mellersta delarna på sumpiga ängar och mossmarker samt vid kusten. Småspoven (N. phaeopus) häckar på skogsmyrar i Lappland och Jämtland. Spree [spre], biflod till Havel, n. Tyskland. Upprinner v. om Sudeterna och genomflyter Berlin. Längd 398 km. Sprengtporten. — 1. J. M. S., 1727— 86, krigare. S. gjorde sig tidigt känd som en synnerligen duglig officer. Till en början anslöt han sig till hattpartiet men närmade sig sedan Gustav III och uppgjorde en plan till revolution i syfte att störta ståndsväldet. Försedd med kunglig order begav sig S. till Finland för att där igångsätta en militärrevolt. Han genomförde revolutionen i Finland och återvände därefter till Stockholm, där konungen redan fullbordat sin statskupp. — 2. G. M. S., 1740—1819, den förres lialv-broder, militär, politiker, landsförrädare. S. deltog i sin lialvbroders revolution i Finland och utnämndes till överste 1775. Senare slöt han sig till oppositionen mot Gustav III och inledde stämplingar mot denne i syfte att med rysk hjälp genomföra Finlands självständighet. S., som frånvarande