1700-talets senare liälft (se Arkwright och Hargreaves), som medförde en fullständig revolution inom textilindustrin, utgjorde en av grundförutsättningarna för storindustrialismens genombrott. Spinoz’a, B., 1632—77, judisk filosof, som i matematiska formler utvecklat ett panteistiskt filosofiskt system. S. framhåller bland annat, att intet hos tingen är tillfälligt, utan allt är bestämt av nödvändigheten att vara till och att verka på ett bestämt sätt. Hans åskådningar ådrogo honom en hel del förföljelser. Han utstöttes ur synagogan och utsattes för ett mordförsök av en fanatisk jude. Även från kristet håll blev han angripen, ocli en av hans skrifter blev till och med konfiskerad. Flertalet av sina skrifter vågade han ej låta trycka. De ut-gåvos efter hans död. Själv levde han mycket tillbakadraget i små omständigheter, försörjande sig genom slip-ning av linser. S. räknas som en av historiens ädlaste gestalter, anspråkslös, klartänkt och överseende med mänskliga svagheter till och med när de togo sig uttrj^ck i oberättigade åtgärder mot honom själv. Spionerilagen kallas en lag av 9 maj 1913, som stadgar straff för uppenbarandet till främmande makt av sakförhållanden, vilkas uppenbarande kan skada rikets försvar, samt ävenledes straff för den, som obehörigen skaffar sig vetskap om sådana hemliga sakförhållanden. Spira’1, skruvlinje, snäcklinje. Spira’lnebulo’sa, se Nebulösa. Spire’a, växtsläkte, hörande till de rosblommiga växternas familj (Rosa-cese). Hit höra många arter. En del äro buskar med kapselfrukter, andra äro örter, vilkas frukter äro nötter. Vanliga örter äro A 1 g g r ä s (S. ul-maria) och Brudbröd (S. filipen-dula). Många buskar odlas hos oss, t. ex. Häcltspirea (S. salicifolia) och K v a s t s p i r e a (S. chamredry-folia). Spiritism, en rörelse, som antar tillvaron av en andevärld, med vilken man på olika sätt kan nå förbindelse. Andarna, vilka delvis skola tillhöra avlidna människor, skola under diverse omständigheter låta fotografera sig, lämna skriftliga meddelanden etc. En hel del uppseendeväckande företeelser ha anförts som stöd för S. Emellertid ha inga av dessa vid närmare undersökning kunnat hålla stånd inför vetenskaplig kritik. S:s tankegångar och metoder strida för övrigt mot nutida vetenskapliga tänkesätt. Detta hindrar emellertid ej, att S. periodvis, särskilt bland lekmän, haft talrika anhängare. Efter världskriget hade S. exempelvis en snabb uppblomstring, i synnerhet i England, vilken dock för närvarande förefaller att vara pä återgång. Spiritualism, beteckning för filosofiska åskådningar, vilka anse tillvaron och fenomenen i grund och botten vara av andlig art. Jfr Idealism. Spiritualitet, förfinad och sinnrik kvickhet. — Spirituell’, kvick och fyndig, rolig och fint sinnrik. Spirituösa, i dagligt tal använd benämning för spritdrycker. Spi’ritus, lat., ande; sprit. Spirlånga, vanligare spillånga, se Långesläktet. Spirochieter [-tje’-], band- el. tråd-formiga mikroorganismer, vilka ibland räknas till växtvärlden, ibland till djurvärlden. Flera S. äro sjukdoms-alstrande, framför allt Spirochsete pal-lida, som orsakar syfilis. Spittfelcr, C., 1845—1924, tysk-schweizisk författare. I det symbolisk-myto-logiska eposet Olympischer Friili-1 i n g, skrivet på rimmad jambisk vers, har S. givit det mest fullödiga uttrycket för sin tungt patetiska och starkt individuella cUktning. Av hans prosaberättelser må nämnas den naturalistiska samtidsskildringen Conrad, d e r L e u t n a n t. S. erhöll 1919 års Nobelpris 1920. Spifzweg, Iv., 1808—85, tysk målare, som med förkärlek framställt små-stadsidyller, ungkarlar vattnande sina blommor o. dyl. Hans tavlor utmärkas av lugn humor och fridfull stämning, vilket gjort dem mycket omtyckta, särskilt i Tyskland. Spjut användes redan under förhistorisk tid som vapen. Spetsen gjordes till en början av sten, senare av brons och järn. Som kvarleva frän antikens krigföring ingick S. långt in i nyare tiden i den militära be-väpningen. Fotfolkets S. kallades pik, rytteriets lans. Spjutkastning ingår i den allmänna idrottens kastövningar. S. skall väga 800 gr. och lia 2,60 m. längd. Det förfärdigas vanligtvis av ask. Världsrekord är på bästa hand 66,620 m. och innehas sedan 1924 av G. Lindström, Sverige, samt sammanlagt på bägge händerna 114,280 m. och innehas av Häck-ner, Sverige, sedan 1917. Spleen [spli’n], eng., svårmod, mjältsjuka, livsleda. Spléndrd, glansfull, lysande. Splen’did isolation [- ajssele^jen], eng., ”glänsande ensamhet”, en ofta använd beteckning för Englands politiskt ensamma ställning under slutet av 1800-t. och början av 1900-1. Splint kallas hos en del träd den yttre veden, som är ljusare till färgen och av lösare byggnad än kärnveden. En del träd t. ex. björk och bok ha stammen uppbyggd enbart av S.