- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2353-2354

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjärnkoraller ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bland vilka många fått sina namn av forntidens folk, särskilt babylonierna. Utom de tolv stjärnbilder, som utgöra djurkretsen (se detta ord), kunna bland de mera bekanta nämnas Orion, Stora Björnen (till vilken Karlavagnen hör), Cassiopeja, Svanen, Pleiaderna (sjustjärnorna), Andromeda, Lyran, Draken, Perseus, örnen m. fl. De ljusstarkaste stjärnorna lia likaledes fått egennamn t. ex. Beteigeuze och Rigel i Orion, Regulus i Lejonet, Aldebaran i Tjuren, Sirius i Stora Hunden o. s. v. Eljest betecknas de olika stjärnorna i en stjärnbild efter storleken med de grekiska bokstäverna a, /?, y 0. s. v. S. synes till följd av jordens rotation välva sig ett varv på ett dygn (jfr St järntid) kring en axel, vars nordända faller nära intill polstjärnan; solens och planeternas skenbara rörelser i förhållande till stjärnhimmeln äger rum i Djurkretsen*, vars tolv stjärnbilder representera var sin månad. Tvärs över himlavalvet går som ett ljussvagt, vid stjärnbilderna Svanen och örnen tudelat bälte. Det upplöser sig under teleskopet i ett oräkneligt antal ljussvaga stjärnor, vilka ligga bortemot yttergränserna för den för oss synliga stjärnvärlden. Denna synes ha en linsartad begränsning, med vårt solsystem, ett grand i denna stjärnvärld, liggande i det inre av densamma. Utanför detta stjärnsystem förekomma nebulosor, bildande andra med vårt jämförliga stjärnsystem. Nyare undersökningar ge vid handen, att fixstjärnorna röra sig i världsrymden i vissa förhärskande riktningar, bildande vad man kallat stjärnström-mar. Se vidare Astronomi, Stjärna, Solsystemet samt Stjärnkartan mellan spalterna 2342—2347. Stjärnkorallcr* se Koraller. Stjärnor, se Stjärna. Stjärnskott, se Meteorer. Stjärntid, siderisk tid, hänför sig till stjärnornas (ej solens) skenbara rörelse. Under det att solen under ett år går upp 365 ggr, går en viss stjärna under samma tid upp 366 ggr, vilket beror på att jorden ej blott roterar kring sin egen axel utan även under året fullbordar ett kretslopp kring solen. Ett stjärndygn är nära 4 minuter kortare än ett soldygn. Stjärndygnets inträde räknas från det ögonblick vårdagjämningspunkten passerar meridianen. En stjärnas rekt-ascension kan därför bestämmas direkt genom avläsning på ett stjärn-tidsur av dess passerande av meridianen. Stjärntydningskonst, se Astrologi. Stjärntöcken, se Nebulosor och Vintergatan. Stjärtamfi’bier, svansgroddjur*. Sto’a, grek., pelarsal, pelargång. I Aten fanns en med väggmålningar prydd S., den s. k. brokiga pelargången (poikile stoa), i vilken anhängare av den av Zenon grundade filosofiska skolan brukade samlas (därav namnet stoiker). Stocken, municipalsamhälle pä v. Orust, Bohuslän. 300 inv. Stockfisk är torkad torsk el. gråsej. Stockholm, Sveriges huvudstad och dess största stad, vid Norrström, Mälarens avlopp till östersjön. 440,000 inv. Säte för riksdagen, regeringen, rikets övriga centrala förvaltning, högsta domstolen, Svea hovrätt m. m. S. bildar ett självständigt förvaltningsområde, S: s överståthållarskap, jämställt med länen. Bland högre undervisningsanstalter märkas Stockholms högskola, Karolinska institutet, Tekniska högskolan och andra specialhögskolor. Kungl. bibilioteket, Nationalmuseum, Nordiska museet med Skansen, Naturhistoriska riksmuseet m. fl. Befolkningen har till omkring hälften sin utkomst av industri, omkring en tredjedel av handel och samfärdsel, omkring en sjättedel av allmän tjänst och fria yrken. S. är Sveriges främsta industristad. Viktigast är metallindustrin, inom vilken främst märkas följande företag: A.-B. Separator, Bergsunds, Bolinders och Ludvikbergs mekaniska verkstäder, L. M. Ericsson — telefoner — Atlas-Diesel — motorer och transportanläggningar — Gasaccu-mulator, Luth & Rosén — elektriska maskiner — Graham Brothers — hissar och elektriska mätare. Dessutom stor livsmedelsindustri, grafisk industri samt textil- och beklädnadsindustri. Beträffande införseln är S. Sveriges främsta handelsstad, i fråga om utförseln överträffas S. av Göteborg. Sjöfarten är synnerligen livlig, särskilt på inrikes hamnar. Stor handelsflotta. Storartade hamnanläggningar. Frihamn. S. är medelpunkt för Sveriges bankväsende, försäkringsväsende etc. Den äldsta stadsdelen är Staden mellan broarna, belägen på en holme mellan Mälarens båda utlopp Norrström och Söderström. Här ligga bl. a. Kungliga slottet och Riddarhuset. På den v. därom belägna Riddarholmen märkas Riddarholmskyrkan samt en mängd statliga ämbetsbyggnader. Från Staden mellan broarna leder Norrbro till Gustav Adolfs torg i stadsdelen Norrmalm. Detta är jämte den likaledes på Norrmalm belägna Kungsträdgården huvudstadens förnämsta öppna plats. V. om Norrmalm ligger stadsdelen Kungsholmen, i n. Vasastaden och i ö. Östermalm. S. om Staden mellan broarna ligger stadsdelen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free