Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stiernhielm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till motsvarande föreningar i utlandet
och mottar från dessa avgifter för i
utlandet uppförda svenska verk samt
lämnar i sin tur till dessa avgifter
för i Sverige uppförda verk av
utländska tonsättare, vilka äro anslutna
till resp. organisationer.
Stimulantia [-tsia], sing.,
stimulan s’, upplivande medel, retmedel.
Stimule’ra, reta, egga; uppliva;
stärka. Stimulation, eggelse,
retning.
Stin’de, J., 1841—1905, tysk författare,
mest känd för en burleskt humoristisk
romanserie ur tysk borgarmiljö (B o
r-garfolk, Fru Wilhelmina
m. fl.).
Stinkbrand, se Brandsvampar.
Stinkdjur, Skunkdjur*.
Stinkflyn, se Sköldskinnbaggar.
Stinkkalk (orsten, svinsten), en av
bituminösa ämnen svart- el.
brunfär-gad kalksten, som vid stötar avger en
frän lukt. S. förekommer bland annat
allmänt såsom bollar, kakor el.
bankar i kambrisk alunskiffer.
Stin’ncs, Hugo, 1870—1924, tysk
storfinans- och storindustriman. S., som
tillhörde en förmögen tysk familj,
började år 1893 en egen affärsverksamhet
i rätt begränsad skala men skapade
sedermera delvis före kriget, delvis
under detta och kanske mest under
in-flationstiden efter kriget ett av de
jättelikaste företagskomplex, som
någonsin funnits, omfattande de mest
skilda verksamhetsområden (bergsbruk,
skogsbruk, cellulosaindustri,
elektro-teknisk industri, rederirörelse m. m.).
S: s skapelse har efter hans död ej
kunnat sammanhållas.
Stipen’dium, plur. stipendier,
penningunderstöd åt studerande,
konstnärer etc. — Stipendi a’t, person,
som innehar ett stipendium.
Sti’pler, se Blad.
Stipule’ra, bestämma, avtala,
förbinda sig till. — Stipulation,
bestämmelse, avtal, beting.
Stirlingrmetall, ett slags mässing,
som innehåller 33.1 % zink, 0.7 % järn.
Resten utgöres av koppar.
Stir’ner, Max, pseudonym för Kaspar
Sch mi dt, 1806—56, tysk filosof, som i
sin bok Den ensamme och hans
egendom gör gällande en längt
gången subjektivism och egoism. Då
jag själv är den ende, vars existens
jag säkert vet, då allt annat endast är
föreställningar hos mig själv, behöver
jag, anser S., endast ta hänsyn till
mina egna intressen. På så sätt
hamnade S. i en absurd anarkism.
Stjerne, O. O: son, 1873—1917,
författare. S:s produktion omfattar
humoristiska, av Fröding påverkade
folklivs- och liembygdsskildringar samt
lyriska diKtcr (Sångerna om
hemmet).
Stjernstedt el. Stiernstedt, Marika
S. A., f. 1875, författarinna, som
utgivit noveller och romaner (Alma
Vittfogels rykte, Von
Snec-ken ströms), vilka särskilt
behandla psykologiska problem.
Stjärna. I allmänna språkbruket
betecknas såväl planeterna (de
vandrande S.) som fixstjärnorna (de
skenbart orörliga S.) såsom stjärnor.
I astronomin avses med S. endast
fixstjärnorna. Dessa indelas efter sin
ljusstyrka i storleksklasser. Klasserna
1—6 (och 7) äro synliga för blotta
ögat, i teleskop urskiljas ytterligare
omkring 15 storleksklasser. Antalet S.
av l:a storleksklassen är 20 (bland
dem Sirius, Aldebaran, Regulus), av
2: a klassen 65, av 3: e 190, av 4: e 425,
av 5:e 1,100, av 6:e 3,200. Antalet S.,
som kunna iakttagas med starkaste
teleskop och på fotografisk väg,
uppskattas till omkring 100 milj. En del
S. ha växlande ljusstyrka, bland dem
ha några befunnits vara dubbelstjärnor.
Stjärnornas färg är blåvit, gul, röd.
De blåvita (ex. Sirius, Vega, Rigel)
betecknas också såsom heliuhistjärnor,,
emedan de vid spektroskopisk
undersökning visa närvaro av detta
grundämne. De anses ha den högsta
temperaturen. De gula stjärnorna (ex.
Polstjärnan, Capella), till vilka också
vår sol är att räkna, karakteriseras
spektroskopiskt av ett flertal
metalliska grundämnen i gasform. De röda
stjärnorna (ex. Aldebaran) ha den
lägsta temperaturen. Många av dem anses
vara många tusen gånger större än vår
sol. Fixstjärnornas avstånd från värt
solsystem uttryckes i ljusår, den
väg som ljuset (med en
fortplantnings-hastighet av 300,000 km. i sek.)
till-ryggalägger på ett år. Även de
närmaste äro flera ljusår avlägsna, och för
flertalet synliga S. måste avståndet
uttryckas i hundratals ljusår och mera.
De närmaste fixstjärnornas avstånd
kan bestämmas med ledning av deras
parallax*, för de avlägsnare ligger i
stort sett deras ljusstyrka till grund
för avståndsbedömningen. Stjärnornas
rörelse i världsrymden förorsakar
förskjutningar i deras spektrallinjer, som
till en viss grad kunna tjäna till
bestämmande av rörelseriktningen (jfr
Dopplers princip). Se för övrigt under
Astronomi, Nebulösor, Stjärnhimmeln,
Vintergatan, Världsrymden.
St järnbaneret, namn på
Nordamerikas Förenta staters flagga.
Stjärnbilder, se Stjärnhimmeln.
Stjärndygn, se Stjärntid.
Stjärnfall, se Meteorer,
Stjärngossar, se Tretton dag jul.
Stjärnhimmeln. Då fixstjärnorna äro
ojämnt fördelade på himlavalvet, ha
varandra närliggande stjärnor
sammanställts till stjärnbilder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
