till motsvarande föreningar i utlandet och mottar från dessa avgifter för i utlandet uppförda svenska verk samt lämnar i sin tur till dessa avgifter för i Sverige uppförda verk av utländska tonsättare, vilka äro anslutna till resp. organisationer. Stimulantia [-tsia], sing., stimulan s’, upplivande medel, retmedel. Stimule’ra, reta, egga; uppliva; stärka. Stimulation, eggelse, retning. Stin’de, J., 1841—1905, tysk författare, mest känd för en burleskt humoristisk romanserie ur tysk borgarmiljö (B o r-garfolk, Fru Wilhelmina m. fl.). Stinkbrand, se Brandsvampar. Stinkdjur, Skunkdjur*. Stinkflyn, se Sköldskinnbaggar. Stinkkalk (orsten, svinsten), en av bituminösa ämnen svart- el. brunfär-gad kalksten, som vid stötar avger en frän lukt. S. förekommer bland annat allmänt såsom bollar, kakor el. bankar i kambrisk alunskiffer. Stin’ncs, Hugo, 1870—1924, tysk storfinans- och storindustriman. S., som tillhörde en förmögen tysk familj, började år 1893 en egen affärsverksamhet i rätt begränsad skala men skapade sedermera delvis före kriget, delvis under detta och kanske mest under in-flationstiden efter kriget ett av de jättelikaste företagskomplex, som någonsin funnits, omfattande de mest skilda verksamhetsområden (bergsbruk, skogsbruk, cellulosaindustri, elektro-teknisk industri, rederirörelse m. m.). S: s skapelse har efter hans död ej kunnat sammanhållas. Stipen’dium, plur. stipendier, penningunderstöd åt studerande, konstnärer etc. — Stipendi a’t, person, som innehar ett stipendium. Sti’pler, se Blad. Stipule’ra, bestämma, avtala, förbinda sig till. — Stipulation, bestämmelse, avtal, beting. Stirlingrmetall, ett slags mässing, som innehåller 33.1 % zink, 0.7 % järn. Resten utgöres av koppar. Stir’ner, Max, pseudonym för Kaspar Sch mi dt, 1806—56, tysk filosof, som i sin bok Den ensamme och hans egendom gör gällande en längt gången subjektivism och egoism. Då jag själv är den ende, vars existens jag säkert vet, då allt annat endast är föreställningar hos mig själv, behöver jag, anser S., endast ta hänsyn till mina egna intressen. På så sätt hamnade S. i en absurd anarkism. Stjerne, O. O: son, 1873—1917, författare. S:s produktion omfattar humoristiska, av Fröding påverkade folklivs- och liembygdsskildringar samt lyriska diKtcr (Sångerna om hemmet). Stjernstedt el. Stiernstedt, Marika S. A., f. 1875, författarinna, som utgivit noveller och romaner (Alma Vittfogels rykte, Von Snec-ken ströms), vilka särskilt behandla psykologiska problem. Stjärna. I allmänna språkbruket betecknas såväl planeterna (de vandrande S.) som fixstjärnorna (de skenbart orörliga S.) såsom stjärnor. I astronomin avses med S. endast fixstjärnorna. Dessa indelas efter sin ljusstyrka i storleksklasser. Klasserna 1—6 (och 7) äro synliga för blotta ögat, i teleskop urskiljas ytterligare omkring 15 storleksklasser. Antalet S. av l:a storleksklassen är 20 (bland dem Sirius, Aldebaran, Regulus), av 2: a klassen 65, av 3: e 190, av 4: e 425, av 5:e 1,100, av 6:e 3,200. Antalet S., som kunna iakttagas med starkaste teleskop och på fotografisk väg, uppskattas till omkring 100 milj. En del S. ha växlande ljusstyrka, bland dem ha några befunnits vara dubbelstjärnor. Stjärnornas färg är blåvit, gul, röd. De blåvita (ex. Sirius, Vega, Rigel) betecknas också såsom heliuhistjärnor,, emedan de vid spektroskopisk undersökning visa närvaro av detta grundämne. De anses ha den högsta temperaturen. De gula stjärnorna (ex. Polstjärnan, Capella), till vilka också vår sol är att räkna, karakteriseras spektroskopiskt av ett flertal metalliska grundämnen i gasform. De röda stjärnorna (ex. Aldebaran) ha den lägsta temperaturen. Många av dem anses vara många tusen gånger större än vår sol. Fixstjärnornas avstånd från värt solsystem uttryckes i ljusår, den väg som ljuset (med en fortplantnings-hastighet av 300,000 km. i sek.) till-ryggalägger på ett år. Även de närmaste äro flera ljusår avlägsna, och för flertalet synliga S. måste avståndet uttryckas i hundratals ljusår och mera. De närmaste fixstjärnornas avstånd kan bestämmas med ledning av deras parallax*, för de avlägsnare ligger i stort sett deras ljusstyrka till grund för avståndsbedömningen. Stjärnornas rörelse i världsrymden förorsakar förskjutningar i deras spektrallinjer, som till en viss grad kunna tjäna till bestämmande av rörelseriktningen (jfr Dopplers princip). Se för övrigt under Astronomi, Nebulösor, Stjärnhimmeln, Vintergatan, Världsrymden. St järnbaneret, namn på Nordamerikas Förenta staters flagga. Stjärnbilder, se Stjärnhimmeln. Stjärndygn, se Stjärntid. Stjärnfall, se Meteorer, Stjärngossar, se Tretton dag jul. Stjärnhimmeln. Då fixstjärnorna äro ojämnt fördelade på himlavalvet, ha varandra närliggande stjärnor sammanställts till stjärnbilder,