Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
igenom större delen av
slottsbyggnaderna förstördes. Ritningarna till det
nya slottet uppgjordes av N. Tessin,
efter vars död ledningen av arbetet
anförtroddes åt hans son, K. G. Tessin,
och arkitekten Hårleman. En mängd
utländska konstnärer och
konsthantverkare inkallades.
Kompletteringsar-beten företogos såväl under Gustav III
som på 1800-t. och
restaureringsarbe-tena ha fortsatts även under 1900-t.
Slottets nuvarande stil är närmast
italiensk renässans. Av dess interiörer
märkas rikssalen, slottskapellet,
festsalen ”Vita havet” samt ett stort
antal praktsalar och ståtliga vestibuler
och trappor.
Stockholms stads allmänna
försörjningsinrättning, se Sankt Eriks
sjuk-och vårdhem.
Stockholms stads arbetsförmedling
började sin verksamhet år 1905. Se
vidare Arbetsförmedling.
Stockholms stads arbetsinrättning
lyder under fattigvårdsstyrelsen och
mottar arbetsföra personer, som skola
omhändertagas av fattigvården.
Stockholms stads hantverksförening,
som bildades år 1865, avser liksom
övriga hantverksföreningar att verka för
hantverkets höjande och för
tillvaratagande av medlemmarnas
yrkesintressen. År 1925 anordnade föreningen till
minne av sin 60-åriga tillvaro en
utställning.
Stockholmssystemet, ett år 1913 på
initiativ av doktor Ivan Bratt bildat
bolag, som sedan den 1 januari 1914
handhar detaljhandeln med rusdrycker
(före den 1 jan. 1919 endast brännvin)
i Stockholm. Bolaget bildades för att,
så långt det med hänsyn till den då
gällande lagstiftningen var möjligt,’
realisera det program för
handhavan-det av detaljhandeln (utininuteringen
och utskänkningen) med rusdrycker,
som brukar sammanfattas under
beteckningen restriktionssystemet el. det
brattska systemet.
Stoekholms-Tidningen, liberal
morgontidning, utgiven i Stockholm sedan
1889.
Stock’port [-påt], stad vid floden
Mersey, sö. om Manchester, v.
England. 123,000 inv. Sidenindustri.
Stockros, se Althsea.
Stockstraff, förr använd bestraffning,
bestående däri, att den skyldige
placerades på en stol med båda benen
instuckna i stocken, d. v. s. i två tjocka
trästycken med halvcirkelformiga
inskärningar, hopsatta till runda häl.
S. upphävdes i Sverige 1841.
Stocksund, köping i s. Uppland.
Förstadssamhälle till Stockholm. 2,200
inv.
Stock’ton ön Tees [-ti’s],
industristad vid floden Tees mynning, nö. Eng-
land. 67,000 inv. Järnverk,
skeppsvarv.
Stoff, tyg, ämne, material. — S t o
f-f e’r a, pryda upp, styra ut.
Stofi’l, person, som håller fast vid
bestående vanor och (enfaldiga)
tänkesätt.
Stoicism, stoikernas läror.
Sto’iker, beteckning för anhängare av
en grekisk filosofskola, vilken
grundades på 300-t. e. Kr. av Zenon. S. har
sitt namn efter den pelargång (jfr
Stoa), där denne undervisade. S.
framhöllo, att allting i naturen är
lag-bundet enligt en förnuftig ordning.
Allt som strider mot denna ordning
verkar störande. Målet är att leva i
överensstämmelse med naturens ordning
och att inse, att allt med nödvändighet
sker, som det måste ske. Då
försvinner all anledning till harm och sorg.
En riktig insikt skyddar mot olycka.
Den lär oss, att intet materiellt är värt
att eftersträvas. Girighet grundar sig
exempelvis på det felaktiga omdömet,
att penningar i och för sig äro något
gott. På detta sätt kom S. att
uppställa en enkel och behovslös livsföring
som idealet. Till de mera bekanta S.
höra Seneca, Epiktet och Marcus
Au-relius.
Sto’isk, sträng, fast, fattad. Jfr
Stoiker.
Stoke-on-Trent [stå’k-ånn-], stad i v.
England. 240,000 inv. Centrum för
lervaru- och porslinsfabrikation.
Stokes [ståks], G. G., 1819—1903,
engelsk fysiker, som utfört märkliga
undersökningar rörande särskilt
hydro-dynamiska (t. ex. rörande
friktions-motståndet vid små kroppars rörelse i
en vätska el. gas) och optiska problem.
Sto’la, i det gamla Rom en läng
dräkt, som bars av kvinnor. S.
användes sedermera av den romerska
kyrkans präster och ingår även i vära
prästers mässdräkt.
Stolbo va [stalbå’va], en numera
försvunnen by i Ingermanland, där
Sverige och Ryssland 1617 ingingo en fred,
enligt vilken Sverige bl. a. fick
Kex-holms län samt erkände Mikael
Ro-manov som rysk tsar.
Stoll, dagort*.
Stolt fjällskivling, se Fjällskivlingar.
Stoly’pin, P. A., 1862—1911, rysk
statsman. S. blev inrikesminister 1906
och s. å. även premiärminister samt
genomförde såsom sådan ett
omfattande organisationsarbete i
moderat-kon-servativ anda. Han dödades vid ett
attentat i Kiev.
Stomp, spetsad rulle av skinn el.
papper, som användes vid målning
med kritor.
Stonehenge [stå’unhendj], berömda
ruiner av ett stenålderstempel,
sannolikt ägnat åt solguden, vilka finnas i
Wiltshire, n. om Salisbury, England.
Tidens Lexikon.
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
