Stoopendahl, se Nyström-Stoopendahl. Stop, se Kanna. Stoppande läkemedel äro medel, som dels minska retningstillstånd i matsmältningsorganens slemhinnor, t. ex. vismutpreparat, dels ämnen, vilka nedsätta tarmrörelserna, t. ex. opiumhal-tiga läkemedel. En del födoämnen verka stoppande, t. ex. blåbär, rödvin, te etc. Stora Antillerna, ögrupp i Västindien, se Antillerna. Stora armadan el. oövervinneliga armadan, se Armada. Stora Björnen, en stjärnbild på n. stjärnhimmeln, vars sju ljusstarkaste stjärnor bilda Karlavagnen. Jfr Stjärnhimmeln. Stora Björnsjön, stor insjö i väst-territoriet, Canada. 28,000 kvkm. Har avlopp till Norra ishavet genom floden Mackenzie. Stora Bält, danskt sund mellan Själland och Fyen. Längd 84 km., bredd 35 km. östersjöns viktigaste inlopp. Fortsättes i s. av Lnngelands Bält. Stora daldansen, fjärde dalupproret, se Dalupproren. Stora Dyrön, municipalsamhälle nära Marstrand, s. Bohuslän. 300 inv. Stora folkvandringen, se Folkvandring. Stora franska revolutionen, se Franska revolutionen. Stora havsormen, se Sjöormen. Stora Karlsö, se Karlsöarna. Stora kommissionen, politisk domstol, vilken av Karl XI användes vid de stora reduktionerna. Jfr Reduktion och Karl XI. Stora Kopparbergs bergslag är det äldsta av de svenska industriföretagen. Dess upprinnelse kan dateras till 1200-t :s förra hälft, då Falu koppargruva började bearbetas. S. äger helt el. delvis koppar- och järngruvor, masugnar, järnbruk, sulfit- och sulfat-cellulosafabriker, pappersbruk, sågverk, kemisk-tekniska fabriker m. m. Jfr även Falu gruva. Stora kroppspulsådern, se Aorta. Stora Lule älv, Stora Lule vatten, se Lule älv. Stora Mo’gul kallas i historien dels den mongoliska dynasti, som grundlädes i Indien 1526 med Delhi som residens, dels det välde, över vilket denna dynasti härskade. Den siste S. avsattes 1857 av engelsmännen, som redan från början av 1800-t. varit de egentliga herrarna i hans land. Stora nordiska kriget, se Nordiska kriget. Stora Oceanen, se Stilla havet. Stora ofreden kallas i Finlands historia tiden under nordiska kriget (1700 —21) och särskilt tiden efter 1713, dä landet blev besatt av ryssarna, Stora rimkrönikan, se Rimkrönikorna. Stora Saltsjön (Great Salt Lake), sjö i Utah, v. Nordamerika, 3,500 kvkm. (ungefår 2 gånger Vätterns areal). Sjön är avloppslös och mycket grund till följd av saltutskiljning. Dess salt-halt är omkring 22 %. Jfr Lake Bon-neville. Stora schis’men, en stridighet inom romersk-katolska kyrkan, som orsakades av att kardinalerna efter Gregorius IX :s död 1378 först valde en italienare till påve och sedan under fransk påtryckning valde en fransman till påve. Den förstnämnde stannade i Rom, den sistnämnde tog sitt säte i Avignon. Vid dessas död valdes efterträdare till bägge, och striden fortsattes mellan de bägge påvarna, vilka båda gjorde anspråk på att vara Guds ståthållare på jorden. S. löstes 1417, då Martin V ensam blev erkänd som påve. S. minskade i hög grad påvarnas auktoritet. Stora Sjöfallet, vattenfall i Stora Lu-leälv, ovanför Luleträsk, Lappland. Fallhöjd 40 m. Trakten kring S. är sedan 1909 nationalpark. Några km. nedanför fallet Saltoluokta turiststation. Stora Slavsjön, se Slavsjön. Stora Sun’daöarna, se Sundaöar na. Stora Tuna, socken i Kopparbergs län kring Tunaåns utlopp i Dalälven. 21,000 inv. S. var i äldre tider en centralpunkt för Dalarna. I S. höllos ting och där höll Gustav Vasa 1525 och 1528 räfst med dalkarlarna. Inom S. ligger Domnarvets järnverk och Borlänge köping. Stora Umevattnet, se Ume älv. Sto’ravan, lappländsk sjö. 200 kvkm. Avflyter genom Skellefte älv. Storbritannien, eng., Great Britain [grejt britfsen], konungarike, omfattande den ö. delen av de i Atlanten utanför Europas v. kust belägna Brittiska öarna. Med S. avses ofta S. och Irland, en statsunion, som efter år 1922 kan betraktas som upplöst (jfr Sinn-fein och Irland). Ofta utgör S. sammanfattande benämning på S. och dess kolonier (se nedan). — Arealen uppgår till 230,000 kvkm. med 44 milj. inv. (Irland ej inräknat). S. indelas i tvenne huvuddelar, en sydlig, England (med Wales), omfattande större delen av landet, och en nordlig, Skottland. S. gränsar i nv. och n. till Atlanten, i ö. till Nordsjön, avgränsas i sö. från Frankrike genom Engelska kanalen (Pas de Calais), i v. från Irland genom Irländska sjön och de båda sund, S:t Georgeskanalen och Nordkanalen, vilka förena denna med Atlanten. — Kustlinjen är rikt utbildad. Särskilt i nv. är kusten starkt sönderskuren av lia-yet, På s, delen av ostkusten nuirkes