floden Thames’ (Temsens) mynningsvik, omgiven av halvöarna östangeln i n. och Kent i s. På s. delen av västkusten intränger Bristolkanalen, mynningsvik för floden Severn, mellan de bergiga halvöarna Cornwall i s. och Wales i n. Vid S:s nordspets äro ögrupperna Hebriderna, Orkneyöarna 'och Shetlandsöarna belägna. I Irländska sjön märkas öarna Man och Angle-sea; utanför S: s sv. udde, Kap Lands-end, ligga Scillyöarna. Till S. höra Normandiska öarna, belägna utanför Frankrikes nv. kust. — Södra delen av S. är utom i Cornwall och i Wales ett lågland, upptaget av yngre sedimentära formationer, bland vilka stenkolsformationen håller betydande tillgångar av stenkol och juraformationen järnmalmer. I n. England utbreda sig Penninska bergen och Cumberland-bergen. S. Skottland är övervägande bergland; i dess mellersta del utbreder sig Skotska låglandet med stenkolsla-ger. Den nordligaste delen av landet uppfylles av de ofruktbara och till stor del skoglösa Skotska högländerna, där i Grampianbergen toppen Ben Ne-vis når 1,300 m. ö. h. — Floderna äro obetydliga (de ovan nämnda Thames och Severn äro de största). De äro segelbara och jämte de talrika kanalerna av stor betydelse för samfärdseln. — Klimatet är ett utpräglat kust-klimat med svala somrar, milda vintrar och riklig nederbörd. — Jorden är huvudsakligen fördelad på relativt fä, välskötta storbruk. Mest odlas vete, havre och korn. Jordbrukets avkastning är på långt när ej tillräcklig för landets behov. Detsamma gäller den rationellt bedrivna boskapsskötseln. Fisket, särskilt storsjöfisket (sill, torsk) i Nordsjön, är av stor vikt. S. har rika kol- och järnfyndigheter (n. och v. England, mellersta Skottland) och är jämte Förenta Staterna världens främsta industristat. Textilindustrin, vilken främst omfattar bomullsindustri (Manchester), i andra rummet ylleindustri (Leeds), är den viktigaste industrigrenen. Skeppsbyggeriet är av stor betydelse. Även järn- och stålindustrin (Birmingham, Sheffield) är en betydande industrigren. — Handeln, gynnad av S:s insulära läge, dess industri, dess naturliga tillgångar och dess stora kolonier, är livligare än i något annat land. S:s handelsflotta omfattar över % av världens sammanlagda tonnage. Iiandelsomsättningens värde uppgick år 1924 (Irland inräknat) till 1,280 milj. pound sterling import och 936 milj. pound sterling export. 1 pound sterling (skrives oftaf) = 20 shillings = 18.16 kr. 1 shilling = 12 pence. Andra viktiga mynt äro 1 crown = 5 shillings och 1 florin = 2 shillings. Dessutom räknas fortfaran- de i myntsorten guineas (1 guinea = 21 sh.), ehuru denna myntsort ej präglats sedan 1813. — Samfärdseln är rikt utvecklad (järnvägs- och kanalnät, bil-, buss- och lufttrafik). — Befolkningen är till största delen ett germanskt biandfolk med inslag framför allt av alpinsk och medelhavs-ras. Religionen är övervägande protestantisk. Skolväsendet är numera väl utvecklat. Den högre undervisningen tillgodoses genom ett flertal universitet (London, Oxford, Cambridge m. fl.). — Den engelska ör-logsflottan är den största i världen. Lantförsvaret är föga utvecklat. Under världskriget infördes allmän värnplikt, numera har man åter övergått till rekrytering genom värvning. — S. är ett ärftligt konungarike. Den lagstiftande makten tillkommer ett parlament med två kamrar, överhuset, vars flesta medlemmar äro självskrivna (lorderna), samt det folkvalda underhuset. Konungen har vid sin sida en ministär. Jfr Parlamentarism. — Inemot 70 °?o av S: s befolkning bor i städer. De största städerna äro London, 7,500,000 inv., Liverpool, 1,125,000 inv., Glasgow, 1,040,000 inv., Mancliester-Salford, 965,000 inv., och Birmingham, 920,000 inv. 16 städer hava ett invånarantal överstigande 250,000. — S. är världens främsta kolonialmakt. I Europa äger S. Gibraltar, Pyreneiska halvöns sydligaste udde, samt ögruppen Malta, belägen i Medelhavet s. om Sicilien. Bland de utomeuropeiska besittningarna må nämnas Främre Indien, Singapore på Malacka, den australiska kontinenten och ett flertal ögrupper i Stilla havet, ett sammanhängande område i Afrika från Kaplandet i s. till Egypten i n. jämte en del smärre afrikanska besittningar samt Canadaväldet i Amerika och en del av de västindiska öarna. Totalarealen av de brittiska besittningarna beräknas uppgå till omkring 32 milj. kvkm. med 440 milj. inv., utgörande V4. av jordens befolkning. — Histo-r i a. Angående S : s historia före 1707 se England, Skottland och Irland. Efter föreningen mellan Skottland och England till konungariket S. år 1707 under drottning Annas regering (1702 —1714) erhöll landet en alltmer framskjuten ställning. Handeln överglänste snart Hollands, som utmattades genom krig. S. deltog i Spanska tronföljds-kriget med framgång och förvärvade i fredsslutet bland annat Gibraltar och New Foun dland samt Akadien i Nordamerika. Under sjuåriga kriget 1756—63 förvärvade S. Frankrikes besittningar i Amerika. De självständiglietssträvanden, som snart därefter framträdde i Amerika, medförde emellertid 1776 en öppen