brytning med moderlandet och genom frihetskriget lössleto sig de nordamerikanska kolonierna utom Canada från S Under 1700-t. förvärvade S. ett allt kraftigare inflytande i Ostindien. Den brittiska handeln utvecklades alltmer och under ISOO-t. fingo städerna som industricentra en alltmer ökad betydelse, som dock ej motsvarades av deras politiska inflytande. De långvariga striderna mot Napoleon i slutet av 1700-t. och början av 1800-t. hade förstört statsfinanserna. Dessa faktorer orsakade ett allmänt missnöje med styrelsen, vilket tog sig uttryck i krav på en parlamentsreform. Efter hårdnackade politiska strider infördes 1832 en ny författning, vilken starkt inskränkte den gamla aristokratins inflytande och gav medelklassen större politisk makt. Under drottning Victoria, 1837—1901, or> ganiserades kolonialväldet allt fastare. Gladstone genomdrev en hel del reformer i liberal anda. Tvistigheter med Irland uppstodo i slutet av 1800-t. och fingo en elakartad karaktär och frågan om Home Rule blev under 1900-1, brännande. Världskrigets utbrott sköt emellertid för. en tid denna fråga åt sidan. Arbetarna organiserades till ett politiskt parti under början av 1900-t. Boerkriget, 1899— 1902, säkerställde S: s inflytande i Sydafrika. Victoria efterträddes av Edvard VII (1901—10), vilken i sin tur efterträddes av Georg V. Om S:s deltagande i världskriget se Världskriget. Efter detta har S. genomgått svåra skakningfir på det sociala området, framkallade av en svår kristid med utbredd arbetslöshet. Konflikten med Irland blev dessutom åter akut och medförde erkännandet av Irland som självständig dominion 1922. Nationella rörelser i Indien och Egypten ha ävenledes under senare år berett svårigheter. Storcirkel, den cirkel, som erhålles, när ett plan, som går genom medelpunkten av en sfär, skär dess yta. En longitudcirkel är en S. Storfjärilar, se Fjärilar. Storfurste, en inom vissa land (Ryssland, Siebenblirgen) brukad hög furstetitel. De icke regerande medlemmarna av det ryska kejsarliuset kallades S. Stor-Greklaml kallades under forntiden det nuvarande Kalabrien och sedermera hela Syditalien med Sicilien, vilka områden i stor utsträckning koloniserades av greker. Storhertig:, titel på furste med rang mellan konung och hertig. Titeln har företrädesvis förekommit i Italien, Tyskland och Österrike. Storhet, se Tal. Storhjärnan, se Hjärna.. Vita storkar. Storkfåglar (Ciconiidse), fågelfamilj, tillhörande vadarnas ordning. S. äro stora vadare med kraftig, kägellik, rak näbb. Vita storken (Ciconia alba) är vit utom på vingarna, som delvis äro svarta. Näbb och ben äro röda. Den finnes numera sällsynt i Skåne och Halland. Fridlyst flyttfå-gel. Storlien, järnvägsstation på jämtländska tvärbanan, v. om Östersund. Gränsstation mot Norge. Högfjälls-pensionat. Storlom, se Lommar. Storm, vind, vars styrka i Beauforts vindskala angives med siffran 10. Stormakt kallas en stat, som genom inre och yttre maktställning spelar en särskilt betydande roll i världspolitiken. Före världskriget uppgick antalet erkända stormakter till åtta: Storbritannien, Frankrike, Förenta Staterna, Tyskland, österrike-Ungern, Ryssland, Italien och Japan. Stormarnas udde, se Goda Hoppsudden. Stormccntra, oväderscentra, se Lufttryck. Stormfågelsläktet (Procellaria) tillhör familj stormfåglar och utmärkes av avrundad stjärt och näbb av huvudets längd. Stormfågeln (P. glacialis) förekommer i polartrakterna. Den är ovan gråblå, under vit. Stormfåglar (Procellariidfe), en fågelfamilj, som har i spetsen böjd över-näbb, förkrympt baktå och främre tärna förbundna med simhud. De leva på havet oftast långt från kusterna. Hit höra albatross, stormfågelsläktet, storm svalor och liresläktet. Stormhattsläktet (Acoijitum), växtsläkte hörande till familj Ranuncu-laceze. S. omfattar fleråriga örter, som ha lianddelade blad och lijälm-formade blommor. Flera arter odlas som prydnadsväxter. Jfr Aconitin. Stormklockan, veckotidning, grundad 1908 i Stockholm, organ för Social-