Strategi’, bestämmandet av de militära operationernas mål, de olika arméernas sammansättning och gruppering, valet av angreppspunkter vid en offensiv och reträttlinjer efter ett nederlag m. m. el. med andra ord uttryckt ledningen av kriget i stort sett. Jfr Taktik. Strafford ön Avon [ejvn], stad l mellersta England. Shaksperes födelse- och dödsstad. 9,000 inv. Stratigrafi’, den del av geologin, som särskilt sysslar med bergarternas ålders- och lagerföljd. Stratton-Porter [strätn-på’t£e], G., 1868—1924, amerikansk författarinna, som skrivit populära, sentimentala romaner. Stra’tnm, skikt, lager. Stra’tus, se Moln. Strauss. — 1. Johann S., 1825—99, österrikisk dans- och operettkompositör, bland vars synnerligen populära kompositioner märkas valserna A n der schönen blauen Donau, K ii n s 11 e r 1 e b e n, Wein, Weib, G e s a n g samt operetten Läderlappen. — 2. Richard S., f. 1864, tysk tonsättare och dirigent. S. har framför allt skrivit kompositioner för orkester, vilka instrumenterats pä ett glänsande och djärvt sätt. S. använder sig av skarpa kontrastverkningar och skyr ej dissonanser. Han har vunnit entusiastiska beundrare men även utsatts för skarp kritik. S. har med förkärlek skrivit programmusik (Till E u 1 e n s p i e g e 1 s lustige Strei-che, Tod und Verklärung m. fl.). Bland hans operor må nämnas Sa lo me och Rosenkavaljeren. Stre’ber, en person, som främst strävar efter att komma sig fram och därvid ej är nogräknad om medlen för att vinna deras bevågenhet, av vilka han är beroende. Strejk, arbetsnedläggelse, som sker på arbetarnas initiativ. S. är det främsta stridsmedlet för arbetarna i deras kamp för förbättrade löner och arbetsvillkor i övrigt. 1909, storstrejksåret i Sverige, var antalet strejker 102 och de därav berörda arbetarnas antal 229,248. 1924, som var ett relativt fredligt år, var antalet strejker visserligen 23S men det därav berörda antalet arbetare ej mer än 19,495. Sammanlagda antalet genom strejker, lockouter och konflikter av blandad natur förlorade arbetsdagar uppgick år 1909 till omkring 11,800,000, år 1924 till något över 1,200.000. Jfr Lockout (de under detta uppslagsord angivna siffrorna rörande antalet förlorade arbetsdagar avse ej endast lockouter utan samtliga arbetsinställelser). Stre’litz, se Mecklenburg. Stresemann, G., f. 1878, tysk politiker och industriidkare. S. är ledare för den national-liberala riksdagsgruppen. Han var aug.—nov. 1923 utrikesminister och rikskansler och har sedan kvarstått såsom utrikesminister. Han har med framgång arbetat för uppgörelse med de allierade i skade-ståndsfrågan och för Tysklands upptagande i N. F. 1926 fick han jämte Briand, Chamberlain och Dawes Nobelska fredspriset. Stretfo, it., mus., påskyndat (tempo). Striberg, betydande järnmalmsfält nära staden Nora, v. Västmanland. Stric*to sen’so, lat., i sträng mening. Stridsberg. — 1. G. S., f. 1877, skriftställare och journalist, har sedan 1901 varit medarbetare i Svenska Dagbladet. — 2. E. R. S., f. 1S84, konsultativt statsråd i Tryggers ministär 1923 —24, generaldirektör och chef för Riksräkenskapsverket. Stridsvagnar, dragna av hästar och på sidorna försedda med horisontellt ställda liar, användes i de forntida krigen, särskilt i österlandet. Numera användes S. som benämning på starkt pansrade, vanligen med en lätt kanon el. kulspruta bestyckade motorfordon, som under benämningen tanks började användas under världskriget. De äro konstruerade så, att de skola med egen kraft kunna taga sig fram uppför sluttningar, över ej alltför breda diken, genom skogig terräng m. m. och användas framför allt för att vid anfall bereda vägen för infanteriet. Större typer komma till användning under ställningskrig. Strikt, stram, sträng, noggrann. Striktu’r, förträngning, t. ex. av urinröret, matstrupen etc. Strindberg, J. August, 1849—1912, författare. S. tillbragte sin barndom och uppväxttid under svåra förhållanden. I två repriser studerade han vid Uppsala universitet. Han drog sig sedan fram som journalist samt var en tid amanuens vid kungliga biblioteket. Som författare slog han igenom med Röda rummet, som utkom 1879 och vilket arbete skildrade livet i artistiska och litterära kretsar i Stockholm. Den hänsynslösa uppriktighet, skarpa satir och demokratiska grundåskådning, som utmärkte denna bok, gjorde den till en uppseendeväckande litterär händelse. På den kulturhistoriska novellsamlingen Svenska öden och äventyr följde 1S84 novellsamlingen Giftas, vilken ådrog författaren ett tryckfrihetsätal på grund av ett anfall på nattvards-läran och vissa uttalanden angående sexuell återhållsamhet, vilka an sägos anstötliga. S. blev emellertid frikänd. Bland de följande arbetena märkas den realistiska romanen Hemsöborna och det naturalistiska dramat Fröken Julie. S. vistades