givit brottet till åtal. Ex.: hemfrids-brott och trolöshet mot huvudman. Även i S. anliängiggöres talan genom stämning. Dock finnes ej någon motsvarighet till civilprocessens stadgan-den om stämningstider. Jfr Häktning och Rannsakning. Straffregister föres av Fångvårdsstyrelsen och innehåller uppgift om personer, vilka blivit dömda för vissa brott. Utdrag ur S. lämnas till domstolar och andra myndigheter inom rättskipningen. Straffteori. Under olika tider ha skilda meningar gjorts gällande om vad som vore straffets ändamål. Man liar understundom i straffet velat se en vedergällning för det begångna brottet. Vidare har man ansett straffets syfte vara att verka avskräckande, och slutligen har man ansett straffet vara en samhällets åtgärd i syfte att skydda sig självt och att i samband därmed om möjligt fostra brottslingen till en bättre människa. Den svenska rättens strafflagsstadganden torde till största delen vila på vedergällningsteorins grund. Givetvis ha dock övriga synpunkter starkt inverkat på lagstiftningen. Jfr Fångvård. Strafförvamlling föreligger, då ett straff, som har bestämts att utgå i viss form, utbytes och i stället av en eller annan anledning utgår i annan form. En vanlig form av S. föreligger, då någon, som blivit dömd till böter, saknar förmåga att betala dessa och i stället ”får sitta av dem”. Straits settlements [strejts [-sett’1-ments],-] {+sett’1- ments],+} brittisk besittning i sö. Asien, omfattande staden Singapore och om-kringliggande område, belägen pä s. delen av halvön Malacka. 4,300 kvkm. 800,000 inv., varav drygt hälften kineser. Stralsund, ålderdomlig stad i Vor-pommern, Preussen, belägen på kusten mitt emot ön Riigen. 38,000 inv. På 1300-t. var S. tillika med Liibeck Östersjöns viktigaste hansestad. Med kortare avbrott tillhörde S. Sverige från Westfaliska freden 1648 till 1815, då den övergick i preussarnas händer. Stramalj’, ett slags glest tyg, som användes för broderier m. m. Strandberg. — 1. K. V. A., 1818— 77, skald med signaturen Talis Qualis. S. var till en början påverkad av Tegnér, men hans diktning fick senare en mera självständig prägel under intryck av hans entusiasm för tidens liberala idéer. S. var en varm anhängare av skandinavismen och en glödande patriot. Bland hans dikter märkas folksången Ur svenska hjärtans d j u p, sonettsamlingen Vilda r o-s o r, folklivsdikten De små nattvardsbarnen samt den starkt lyriska Tack för god vakt, skal- dens sista dikt. — 2. Se Angered-Strandberg. Strandflaten, en av grundvatten och låga öar upptagen zon, vilken såsom en bård av några hundra meters till flera kilometers bredd följer Norges västkust och tvärt stöter in till det brant uppstigande inre landet. S. anses vara en i gångna geologiska tider av havet i berggrunden utskulpterad yta. Strandförskjutning, se Nivåförändringar. Strandin, Ebon, f. 1894, dansös. 1910 anställdes S. vid operan. Strandlinje, gränslinje mellan land och vatten. Ofta markerade av vallar el. terrasser kunna gamla strandlinjer spåras långt ovanför nutida stränder (jfr Nivåförändringar). Strandpipare, se Drillsnäppa. Strandråg (Elymus arenarius), ett gräs, som förekommer allmänt på havsstränder. S. har krypande rotstock och grova, vitgråa blad. S. planteras på flygsandsfält för att binda sanden. Strandskatsläktet (Haämatopus) hör till brockfåglarnas familj. Hit hör Strandskatan (H. ostralegus), som har röd näbb och röda ben. översidan och främre delen av kroppen äro svarta, resten vit. S. är vanlig vid våra kuster. Strandvall, av bränningar uppkastad vall av kullerstenar, grus el. sand el. av havs- och sjöis hopskjuten vall. Strandvipsliiktct el. småsnäppsläktet (Tringa) utgöres av snäppliknande små vadare. De ha tårna fullständigt skilda. Den allmännaste är Kärrvipan (T. alpina). Strandäganderätt, den strandägaren tillkommande rätten till vattnet och det av vatten betäckta området vid stranden. Bestämmelser om S. finnas i vattenlagen av år 1918 med ändringar av år 1919. Strang [strseng], W., 1S59—1921, skotsk målare, som framför allt gjort sig bekant som etsare och illustratör. Strangulation, tillsnörning, tillstryp-ning. Strass’burg, franska Strasbourg [strassbor], stad vid Rhen i Elsass (fr. Alsace), Frankrike. 167,000 inv., övervägande tyskar. Säte för Rhen-kommissionen. Världsberömd domkyrka. Universitet, grundlagt 1621, franskt sedan 1919. S., som är av stor strategisk betydelse, är mycket starkt befästat. Staden berördes dock ej direkt av 'världskriget. — S. var under medeltiden tysk riksstad, erövrades 1681 av Frankrike, återtogs 1870 av Tyskland och tillhör efter Elsass-Lothringens införlivande med Frankrike (sedan 1918) detta land. Under den tyska tiden var S. Elsass-Lot-ringens residensstad.