Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stringendo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strutsar.
kross-) struktur, klastisk ock
kristal-linisk struktur. Vissa författare
använda termen textur ungefär i samma
betydelse.
Struktu’rformel, konstitutionsformel,
se Kemiska tecken och formler.
Struma [stro’-], flod på
Balkanhalvön. Upprinner i Bulgarien, sv. om
Sofia och utfaller i Egeiska havet.
330 km. lång.
Stru’ma, förstoring av sköldkörteln,
i vanliga fall av tämligen oskyldig
art. Jfr Basedows sjukdom.
Vanlig S. kan genom tryck på
mat-och luftstrupe någon gång orsaka
besvär. Orsaken till S. är outredd.
Möjligen spela en del ämnen i
dricksvattnet en viss roll. Härför talar, att S.
särskilt förekommer i begränsade
områden, i Sverige t. ex. i Falutrakten.
Ett konstitutionellt moment (ärftliga
anlag) spelar möjligen också in.
Härför talar bland annat, att kvinnor
angripas betydligt oftare än män.
Behandlingen är kirurgisk; även
jodmedicin användes.
Strumpebandsorden el. Engelska
Ge-orgsorden, Englands förnämsta orden,
stiftad omkring 1350.
Strupsjuka, en halsinflammation, som
orsakar svårighet att andas på grund
av förträngning av luftväggarna i
strupe och svalg. Inflammationens orsak
är vanligen (ej alltid) difteri.
Strutsfåglar (Ratitse) omfattar
fåglar, vilka sakna flygförmåga men i
stället springa snabbt. De sakna
bröstbenskam och ha förkrympta
vingar. Benen äro kraftigt utvecklade och
ha 2—4 starka tår. Till S. höra
Egentliga strutsar
(Stuthioni-dse), som omfattar ett släkte med tvä
afrikanska arter. De ha ofantligt
stora ägg (längd 15 cm.). Plymerna äro
mycket värdefulla. Amerikanska
strutsar (Rheidse) omfattar tre
sydamerikanska arter, bland annat
N a n d u el. pampasstrutsen (Rhea
americana), vars längsta fjädrar även
kunna användas till prydnader. Till
S. höra även Kasuarer och K i v i.
Stryj, stad i Galizien, s. om
Lemberg, Polen, vid en biflod av samma
namn till Dnjestr. 30,000 inv.
Tänd-sticks-, järn- och trävaruindustri.
Strykfåglar kallas fåglar, vilka
stryka vida omkring, sökande efter föda, i
motsats till stannfåglar, vilka hålla sig
till en mera begränsad trakt, och
flyttfåglar, som till vintern från våra
trakter flytta söderut.
Strykni’n är en växtbas, som är det
verksamma ämnet i rävkakor, d. v. s.
frön från Sti*ychnosarter, vilka
förekomma i Ostindien och Sydamerika.
S. bildar lättlösliga och färglösa
kristaller. Det har skarpt bitter smak
och orsakar redan i liten mängd vid
intagning krampanfall, vilka kunna
föra till död. S. användes i ytterligt
små doser i medicinen.
Strykning, ett horisontellt avskuret,
lutande bergartslagers riktning el.,
med andra ord, riktningen av en
horisontell linje, dragen på ytan av ett
lutande lager. Med stupning (geol.
term) el. sidostupning (gruvterm)
menas lutningen av en linje på lagrets
yta, dragen vinkelrätt mot
stryknings-linjen. Strykningen anges genom
väderstrecket, t. ex. NV—SO, N10°0—
S10°V; stupningen genom avvikelsen
från horisontalplanet i grader, t. ex.
20°, 35°, 70°, el. mera obestämt med
uttrycken flack, brant, lodrät.
Stry’pa, biflod till Dnjestr.
Skådeplats för långvariga strider mellan
österrikare och ryssar 1915.
Strypsjuka, se Strupsjuka.
Stråke, en smal trästav, vars ena
ände är nedböjd och vid vars andra är
fästad en ebenholtskloss (frosch)
med tagelstrån spända mellan de båda
ändarna. S. strykes mot strängarna
på ett musikaliskt instrument för ätt
frambringa tonen. Den anses
härstamma från Indien. Den infördes
genom araberna till västerlandet. *
Stråkinstrument, gemensam
benämning på de instrument, som spelas med
stråke, varibland särskilt märkas
violinen, altfiolen, violoncellen och
kon-trabasen. S. härstammar från
österlandet el. möjligen från n. Europa.
Troligen ha S. oberoende av varandra
uppfunnits på flera ställen.
Stråkkvartett, ensemble av två
violiner, en altfiol och en violoncell;
tonstycke för sådan ensemble.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
