Strålblommor, se Composit£e. Strålning-. Man skiljer mellan S., som uppkommer därigenom, att små partiklar utslungas från den kropp, som ger upphov till S., och på S., som är av vågrörelsenatur. Till den förra gruppen av S. höra katodstrålar och /3-strålar, som bestå av negativt laddade partiklar, samt a-strålar och kanalstrålar, som bestå av positivt laddade partiklar. Av vågrörelsenatur äro de hertzska strålarna, som t. ex. användas inom den trådlösa telegrafin, vanliga värme- och ljusstrålar samt röntgenstrålar och 7-strålar. Skillnaden mellan dessa sista former av S. ligger uteslutande i våglängden. De hertzska strålarna ha sålunda större våglängd än värmestrålarna (de ultra-röda strålarna), dessa i sin tur större våglängd än de vanliga ljusstrålarna. Än mindre våglängd ha de ultravioletta strålarna. Den minsta våglängden ha slutligen röntgen- och 7-strålarna. Strålningsväder, strålningsklimat. Vid torr och klar luft är instrålningen från solen mot jordytan stark, och utstrålningen mot världsrymden, när solen är under horisonten, också stark, varav följa stark uppvärmning om dagen och stark avkylning om natten, gärna med dagg- el. rimfrostbildning. I vårt land förekommer sådant sträl-ningsväder företrädesvis i mars och september. Det kontinentala klimatet är ett strålningsklimat, i synnerhet i liöglända trakter, där atmosfärens tunnhet i hög grad minskar dess förmåga att absorbera värmet. S trålsten, en av blekt gröna till grönsvarta, fina kristallnålar bestående utbildningsform av hornblände. S. förekommer ofta såsom sprickfyllnader i våra gruvor, varvid nålarna äro pa-rallellställda tvärs för gångens längdriktning. Strålsvamp, en om mögelsvamparna påminnande svamp, som förekommer i små kolonier, vilka under mikroskop visa ett stråligt utseende. S. orsakar en inflammation med förhårdnader och variga insmältningar. S. angriper människor och kreatur. Svampen växer också på grässtrån och sädesax, varför vanan att suga på dylika i enstaka fall kan bli ödesdiger. Behandlingen är kirurgisk (även röntgenbehandling användes). Sträckbänk, pinoredskap, varmed vid tortyr offrets kropp utsträcktes. Sträckfåglar kallas fåglar, vilka företaga regelbundna flyttningar inom ett mera begränsat område. S. äro i Sverige hämplingar, siskor, hackspettar m. fl. Sträckgrräshoppa, se Gräshoppor. Sträng:. Ljudet i pianon, fioler, gitarrer och många andra musikinstrument åstadkommes därigenom, att en el. flera S. bringas att svänga. Svängnings-talet för grundtonen, den lägsta ton, som en svängande S. ger, är direkt proportionellt mot kvadratroten ur S: s spänning men omvänt proportionellt mot S: s längd och dess diameter samt mot kvadratroten ur dess specifika vikt. Grundtonen ger S., dä den i sin helhet svänger, så att endast dess ändpunkter äro i vila. Den kan emellertid även dela upp sig i flera sins emellan lika stora svängande partier, så att förutom ändpunkterna även en, två, tre 0. s. v. andra punkter på S. äro i vila (.äro noder). Härvid uppkomma toner, som kallas övertoner. Dessas svängningstal äro jämna multiplar av grundtonens. Av övertonerna, som kunna förekomma samtidigt med grundtonen, erhålla de olika musikinstrumenten sin specifika karaktär. Strängnäs, stad vid Mälaren, n. Södermanland. 4,900 inv. Biskopssäte för Strängnäs stift. Flera riksmöten ha hållits i S. Sträng:näs stift omfattar Södermanland och Närike. 13,014 kvkm. 406,000 inv. Strävbåg:e, ett valv, som för över till en strävpelare. S. förekommer särskilt i gotiken. Strä v-pelare, en i vinkel mot en mur placerad pelare, avsedd att utgöra stöd för muren. Ström, O. Fredrik, f. 1880, politiker och journalist. S. spelade en tid en framträdande roll inom det socialdemokratiska partiet. 1916 utträdde emellertid S. ur detta och blev sedan en av grundarna av det vänstersocialistiska partiet. S. förblev ansluten till detta parti då det anslöt sig till kommunismen 1921. Senare anslöt han sig till det 1924 bildade självständiga kommunistiska partiet och ingick 1926 med detta i socialdemokratiska partiet. S. tillhörde första kammaren 1916—21. 1919—1924 var han konsul för Sovjetryssland. Sedan oktober 1926 är S. direktör för Skådebanan. S. har bland annat skrivit romanen Folket i Simlångsdalen samt Svenskarna i sina ordspråk vilken åtföljes av en stor ordspråks-samling. Strömavbrytare, se Strömbrytare. Strömbrytare. Den enklaste formen av S. utgöres av en kopparskena, som är rörlig på ett sådant sätt (i den S., som i allmänhet användes vid belysning inomhus, kring en axel), att med dess tillhjälp tvenne kontakter kunna förenas el. förbindelsen mellan dem brytas. Vid högre spänningar, dä en kraftig gnista bildas vid strömmens brytande, placeras kontakterna och kopparskenan i ett med olja fyllt kärl. För många ändamål (elektriska ring-