Subti’1, fin, tunn, hårfin, skarpsinnig, spetsfundig. — S u b t i 1 i t e’t, finhet, tunnhet, spetsfundighet. Subtraiiend’, se Subtraktion. Subtrahe’ra, draga ett tal från ett annat. Jfr Subtraktion. Subtraktion, ett av de fyra enkla räknesätten. Subtraktionstecknet, minus (—), anger, att det tal, som står före tecknet, skall minskas med det, som står efter tecknet. Det tal, som står före minustecknet, benämnes mi-nuend, det tal, som står efter tecknet, subtrahend. Resultatet av en subtraktion kallas rest. Subtro’pisk, hänförande sig till området närmast kring det tropiska bältet kring ekvatorn. Subway [soeb’oä], eng., underjordisk bana inom en stad. Detta trafikmedel är en nödvändighet i de stora världsstäderna, där gatorna icke lämna tillräckligt utrymme för trafiken. Subvene’ra, bistå, undsätta. — Subvention, bistånd, bidrag, understöd, bemedling. — Subventionerad, åtnjutande statsunderstöd. Succös [syksä’], fr., framgång, bifall. — S. pyramida 1’, glänsande framgång, stormande bifall. Succession [sucksesjo’n], efterträdande, inträde i en annan persons rättsförhållande; tronföljd. Successionsorclninpr [sucksesjo’ns-], grundlag, som bestämmer tronföljden. Successi’v [sucks-], på varandra följande i en viss ordning. — Succes-s i’v e, efter vartannat, efter hand, småningom. Suchomlinov [suchåmli’nåff], V. A., 1848—1920, rysk militär, blev krigsminister 1909. S. tillhörde det panslavis-tiska krigspartiet. Vid världskrigets utbrott underlät han att efterkomma tsarens befallning om mobiliseringsor-derns återkallande, ehuru han lät tsaren tro, att han lytt denna order. I själva verket lät han mobiliseringen fortgå i hopp, att tsaren skulle ge en ny mobiliseringsorder, vilket även skedde. Efter de ryska motgångarna 1915 måste S. avgå och dömdes 1917 till livstids fängelse för högförräderi och bedrägeri. Such’telen, J. P. van, 1751—1830, rysk general och diplomat. S. utmärkte sig i Katarina II: s tjänst och deltog senare med skicklighet i Finska kriget, under vilket han bland annat ledde förhandlingarna om Sveaborgs kapitulation. Under flera år var han sedan rysk ambassadör i Stockholm. Suckarnas bro, en berömd bro i Venedig. Sucre [so’kre], förut Bolivias huvudstad. 30,000 inv. Suda’n, den del av Afrika, som sträcker sig från Abessiniens högland i ö. till Atlanten i v., begränsad i n. av Sahara, i s. av övre Guinea och Kongo-bäckenets vattendelare. Det inre av S. består av vidsträckta högslätter, där klimatet är ett av de hetaste på jorden. Högslätterna utgöras i n. av torra stäpper; i s. blir gräsväxten yppigare. En övergång sker genom en parkartad trädvegetation till skogsområdena längre s. ut. Befolkningen, som uppgår till ungefär 70 milj., utgöres huvudsakligen av negrer av olika stammar, vilka idka jordbruk och boskapsskötsel. Bomullsodling har i samband med storartade bevattningsanordningar på senare år börjat i stor skala. I politiskt hänseende är S. delat mellan Storbritannien och Frankrike. Till Storbritannien höra de ö. (Anglo-Egyptiska S.) och de s. delarna, till Frankrike de v. delarna. På 1880-t. uppstod i Anglo-Egyptiska S. ett hotande uppror, som leddes av Muhammed Alimed (Madin). Sedan detta kuvats, övertog Storbritannien och Egypten gemensamt styrelsen. Även sedan Egypten blivit självständigt ha emellertid engelsmännen bibehållit sin överhöghet över S. Sudermann [so’-], H., f. 1857, tysk författare. S:s teaterpjäser (Ära, Hemmet, Morituri) kännetecknas av en livfull figurteckning, god teknik och originalitet. Bland S:s prosaberättelser märkas hembygds-skildringen Fru Sorg, romanen E s war m. fl. Sude’terna [so-], bergskedja på Sydtyska höglandet, sträckande sig utmed Böhmens nö. gräns. S. äro rika på stenkol och järnmalm. De sv. och högsta delarna benämnas Riesengebirge. Sudra, enligt den indiska kastordningen den lägsta av de fyra huvud-kasterna. Jfr Kastväsen. Sue [sy], J. M., 1804—57, fransk romanförfattare, känd under namnet Eugéne S. S: s romaner, bland vilka kan nämnas sedeskildringen Den vandrande juden, vunno pä sin tid en ofantlig popularitet. Sue’cia, latiniserat namn på Sverige. Suc’cia-verket, Sue’cia anti’qua et hodier’na, ett berömt planschverk över svenska städer, slott och märkvärdiga byggnader under senare hälften av 1000-t., utgivet av fältmarskalken Erik Dahlbergli*. Sucss [sys], E. 1831—1914, professor i Wien, geolog, författare till det berömda verket Antlitz der Erde (”jordens anlete”). Sue’z, stad i n. Egypten, belägen vid en vik av Röda havet, 31,000 inv. Stor hamn för handels- och krigsfartyg. Vid S. utmynnar Suezkanalen i Röda havet. Suc’z-kanalen, en över Sueznäset, vilket förenar Asien och Afrika, frän Port Said vid Medelhavet till Suez vid