Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Störfiskar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stör.
Störfiskar (Acipenseridse) lia
kroppen belagd med 5 rader bensköldar.
Nosen är kägelformigt utdragen. Till
störsläktet (Acipenser) höra bland
andra följande arter. Stören (A. sturio)
når 6 m. längd. Den finns i Atlanten,
Svarta havet, Medelhavet, Nord- och
Östersjön. Sterletten (A.
ruthe-nus) är mindre (1 m.). S. finnas i
Svarta och Kaspiska haven samt i
därstädes mynnande floder, särskilt Volga.
Av störfiskens rom beredes kaviar; av
simblåsan liusbloss. Köttet är gott.
Största störfisket äger rum i Ryssland.
Stös’sel, A. M., 1848—1915, rysk
general. Under rysk-japanska kriget
1904—05 försvarade S. med stor
uthållighet fästningen Port Arthur men
kapitulerade slutligen. S. ställdes
senare inför krigsrätt med anledning av
fästningens uppgivande och dömdes till
fängelse och förlust av sin militära rang.
Stötljud, se Explosiva ljud.
Stötsida, - beteckning för den mot en
glaciärs el. landismassas
rörelseriktning vända delen av en berghäll el.
bergkulle. S. har i motsats till läsidan,
som är skrovlig och ojämn, en mera
slät, ofta välvd yta, som sluttar mot
isens rörelseriktning och är
glattsli-pad samt försedd med glacialrefflor.
Sua’kin, stad i Anglo-Egyptiska
Sudan, belägen på en korallö vid Röda
havet. 12,000 inv. Afrikas viktigaste
hamnstad vid Röda havet. Export av
elfenben, gummi, tobak, bomull m. m.
Sub, lat., under; i sammansättningar
ofta med betydelsen närliggande,
nästan, svagt (subalpin, subakut).
Subaltern’, underordnad.
Subaltern-officerare är den sammanfattande
beteckningen för officerare av lägre grad
än kapten.
Subantark’tis, havsområdet näfmast
kring Antarktis.
Sub’borea’ltid, ett skede efter istiden,
som utmärktes av torrt och varmt
klimat. S. sammanfaller ungefär med
Sveriges bronsålder.
Subjekt. — 1. Fil. term, som avser
det verkliga underlaget för en
egenskap, det som är bärare av
egenskapen. S. användfes speciellt om ett tän-
kande och handlande väsen, antingen
en mänsklig personlighet el. om ett
antaget högsta väsen. — 2. Sfrråkv.
Den satsdel, varom något (en handling,
ett tillstånd etc.) utsäges (gossen
rider).
Subjektivism, den åsikt, som anser,
att allt hänför sig till ett subjekt.
Den etiska S. anser exempelvis, att
alla handlingar hänföra sig till den
enskilde individens lycka. Den
kunskapsteoretiska S. gör gällande, att all
kunskap är beroende av subjektets
verksamhet och tankemekanism. I
vanligt språkbruk betecknar S.
benägenheten att se allting ur personlig
synvinkel och att hänföra allt till egna
intressen.
Sub!i’m, upphöjt skön, av
övermänskliga mått, himmelsk.
Sublima’t, se Kvicksilver. ■
Sublime’ringr, ett ämnes övergång
direkt från fast form till gas el. från
gas till fast form. Exempel pä ett
ämne, som sublimerar, är jod.
Upphettas jodkristaller bildas nämligen
violetta ångor, som vid avkylning änyo
förtätas till fasta jodkristaller.
Subordination, underordnande;
krigslydnad. — S u b o r d i n e’r å,
underordna, vara underordnad.
Suboxi’d, se Oxid.
Subrett’, lustig flickroll, speciellt en
näpet odygdig kammarjungfruroll;
skådespelerska, som utför sådan roll.
SubsPdier, penningunderstöd, somen
stat erhåller av en annan.
Subsidiä’r, understödjande; i andra
hand inträdande, hjälp-.
Subskribc’ra, förbinda sig att köpa
ett arbete, som utkommer häftesvis,
aktier, som senare skola utsläppas
o. dyl.
Substans’, ämne; inom filosofin
sammanfattande beteckning för något, som
antages ligga bakom tingens
egenskaper.
Sub’stantiv, Nomen substantivum,
liuvudord, sakord t. ex. träd, häst,
tanke.
Substitue’ra, sätta i stället för,
ersätta. — Substitu’t, ställföreträdare.
Substitution användes inom
matematiken som beteckning för varje
operation, genom vilken t. ex. i en
ekvation en storhet ersättes med en annan.
Vid lösning av ett ekvationssystem
med t. ex. tvenne obekanta uttryckes
med tillhjälp av en av ekvationerna
den ena av de obekanta i den andra,
varefter det på detta sätt erhållna
uttrycket substitueras i den andra
ekvationen, som därigenom övergår till en
ekvation med en obekant.
Substra’t, underlag, grundval, det
som ligger till grund för något.
Subsummé’ra, sammanfatta under
något, hänföra en grupp företeelser el.
dyl. till en mera omfattande grupp.
Tidens Lexikon.
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
