Sundbärg, A. G., 1857—1914, svensk statistiker, tjänsteman i Statistiska centralbyrån, professor i statistik i Uppsala. S. är Sveriges hittills främste statistiker. Sin internationella berömmelse har han främst vunnit som befolkningsstatistiker, men han har även producerat betydande arbeten inom många andra av statistikens områden. S. redigerade första upplagan av handboken Sveriges land och folk. För den stora allmänheten är S. mest känd genom det folkpsykolo-logiska i aforistisk stil skrivna arbetet Det svenska folklynnet. Sundhetskollegium var till 1876 medicinalstyrelsens namn. Sundsvall, stad vid en vik av Bottniska viken, ö. Medelpad, 17,000 inv. Näst Gävle Norrlands största stad. Mekanisk verkstad med gjuteri. Pappfabrik. Livlig handel och sjöfart. S. är medelpunkten i Sveriges främsta sågverksdistrikt kring Ljungans och Indalsälvens utloppsvikar. Utgångspunkt för norrländska tvärbanan (Sundsvall—Storlien). Sun’gari, biflod till Amur*, genomflyter Mandsjuriet. Sunnanfjällska Norge, se Norge. Sunnanskog, gammal benämning på landet s. om skogarna Tiveden och Kolmården. Sunne, köping (sedan 1920) vid n. Mellan-Fryken, mellersta Värmland. 1,600 inv. Sågverk. Suntiilt, soltält, segeldukstält, an-bragt på däcket av ett fartyg. Sun-yat-sen [-jat’-], 1866—1925, kinesisk revolutionsledare. S. blev på grund av sina radikala åsikter tvungen att lämna landet. I den kinesiska revolutionen 1911 spelade han en framstående roll och utsågs till republikens förste president. Han drog sig emellertid tillbaka till förmån för Juan-shi-kai. Sedermera spelade han en viss roll som anförare för ett tidtals ganska talrikt parti. Suomenmaa [so’å-]^ se Suomi. Suomi [so’åmi], Suomenmaa, finnarnas namn på Finland. Supé, aftonmåltid, särskilt mera festlig sådan. Su’per, lat., över, utöver, ovanför. I sammansättningar ofta med betydelsen överdrivet, alltför mycket. Superb’ el. syperb, överdådig, ypperlig, kostbar, glänsande. Superfosfa’t, viktigt gödningsmedel. S. består av blandningar av gips och surt kalciummonofosfat. Som utgångsmaterial vid framställning av S. användes apatit. Superintendent’, en kyrklig ämbetsman, som i en del protestantiska länder närmast motsvarar våra biskopar. Supe’rior, lat., övre, högre, överlägsen ; klosterföreståndare. Superior City [sjopi’ri8er sitfij, stad i staten Wisconsin, U. S. A., belägen vid Lake Superior, mitt emot staden Duluth i Minnesota. 40,000 inv., därav en stor del svenskar. Export av spannmål, järn och stenkol. Superka’rg, ett slags uppsynings-män, som förr voro anställda på fartyg för att sköta dessas affärer (köpa och sälja laster). Sådana ekonomiska transaktioner ombesörjas numera av mäklare i hamnstäder. Su’perlati’v, den högsta graden av ett adjektivs el. ett adverbs komparatiori (hög, högre, högst). Supernaturalism, sammanfattande beteckning för åskådningar, som antaga en verklighet över den erfarenhetsmässigt givna verkligheten. Superoxi’d, se Oxid. Supi’num, modus, vilket jämte hjälpverbet hava, bildar sammansatta tem-pus för fullbordad handling t. ex. jag har trott. Suppé [soppe’], F. v., 1819—95, österrikisk tonsättare,, som skrivit talrika operetter (Den sköna Galathea, Boccaccio m. fl.), vilka blivit mycket populära. Suppleant’, ställföreträdare, ersättare, person, som träder i annans ställe, om denne skulle få förhinder. Supplement’, fyllnad, tillägg, bihang. — Supplement ä’r, fyllnads-, Supple’ra, ifylla, ersätta det som fattas. Supplice’ra, bönfalla, ingiva böneskrift. — S u p p 1 i’k, böneskrift, ödmjuk ansökan. — Supplikant’, in-lämnare av en böneskrift el. ansökning, en bönfallande. Suppone’ra, antaga, förutsätta, förmoda. — Supposition, antagande, förutsättning, förmodande. Supremati’, övervälde. Su’ra, se Koran. Surabaj’a, betydande handelsstad på Javas nordkust, 160,000 inv. Surahammar, brukssamhälle vid Kol-bäcksån, ö. Västmanland. 2,450 inv. Järnverk, tillverkning av gjutgods, stål, järnvägshjul m. m. Surat’, Surata, huvudstad i ett distrikt av samma namn, v. Främre Indien. 115,000 inv. Bomullsindustri. Var på 1600-t. medelpunkt för de brittiska besittningarna i Indien och räknade då 800,000 inv. Surdeg, beteckning för deg, som jäst, varvid en del organiska syror bildats. S. användes särskilt förr för att vid bakning tillföra jästsvampar till deg. Surfing [soe’fing], en från söder-liavsöarna stammande sport, som särskilt blivit omtyckt i Amerika. Vid S. söker man balansera på en bräda, som drages fram på vattenytan av exempelvis en motorbåt el. som föres fram av en vågkam.