Surina’m, benämning på Holländska Guayana*. Surkål beredes av jäst kål och användes till kötträtter, soppor etc. Surpri’» el. syrpris, överraskning. Sur reaktion, se Reaktion. Surrey side [sarr’i sajd], en av Londons stadsdelar. Surroga’t, ersättningsmedel, nödfalls-medel, använt i brist på bättre. Surströmming beredes av strömming, som färsk får ligga ett dygn i koncentrerad saltlösning, därefter i friskt vatten, varefter den lägges i tunnor och saltas. Tunnan får därefter stå i solen, till dess strömmingen börjat jäsa, varefter tunnan förvaras på skuggig plats inomhus 6 å 7 veckor. S. har en obehaglig lukt och är mycket omtyckt av norrlänningar. Sur’sum corda [-kå’rda], lat., upplyften edra händer”, inledningsorden till en katolsk mässa. Uttrycket användes för att framhålla, att man ej lever av bröd allenast. Surte, stort glasbruk vid Göta älv, 1 y2 mil n. o. Göteborg, v. Västergötland. Surtorn, Berberis*. Susa [so’sa], stad i Piemonte, nv. Italien, vid en biflod till Po. 5,000 inv. Medelpunkten för starka befästningar, avsedda att försvara Mont Ce-nis-passet och angränsande samfärds-leder i Västalperna. Suscepti’bel, mottaglig för, känslig. — Susceptibilit e’t, känslighet, retbarhet. Suspekt’, misstänkt. Suspension, uppskov; ämbetsinneha-vares avsättning på viss tid; upphävande. Suspende’ra, uppskjuta; för en viss tid avsätta från en tjänst. Suspensoir [soa’r], en pung av tyg, som spännes fast om livet och användes att uppbära testiklarna vid vissa sjukdomar. Susquehianna [soeskvihcen’a], flod i staten Pennsylvania, U. S. A. Utfaller i Chesapeakviken. 730 km. läng. Har genom kanaler gjorts segelbar. Sus’sex, grevskap i sö. England. Stad Hastings*. Su’tarc, lindare el. skomakare (Tinca vulgaris) hör till familj karpfiskar (Cyprinidre). S. har små fjäll och en skäggtöm i vardera munvinkeln. Den blir 50 cm. lång. S. finns i hela Europa och lever helst i dyigt, stillastående vatten. I Sverige finnes den i s. och mellersta delen av landet samt i vikar av östersjön. Köttet är välsmakande. Se Bil. Fiskar I. Sutene’ra, underhålla, understödja, upprätthålla. Sutenö’r, man, som låter underhålla sig av prostituerad kvinna och uppträder som hennes ”beskyddare”. Suterräng’, källar-, jordvåning. Sutlej [saflidj] el. Satledsch, en av Indus’ källfloder, upprinner i Trans-himalaja. Sutro [so’tråu], A., f. 1863, engelsk teaterförfattare, som skrivit talrika spirituella och underhållande skådespel (Jerikos murar m. fl.). Suttner [so’tt-], Bertha von, f. grevinna Kinsky, 1843—1914, österrikisk författarinna och fredsentusiast. Bland S: s arbeten må nämnas tendensromanen Ned med vapnen. S. erhöll Nobels fredspris 1905. Sutu’r, söm; operationsstygn. Vid normal läkning bruka S. borttagas efter omkring en vecka. Suval’ki, stad i nö. Polen, huvudstad i ett guvernement med samma namn. 25,000 inv. Handelsstad. I närheten av S. vunno tyskarna under Hinden-burg i sept. 1914 en betydande seger över ryssarna. Suveni’r, se Souvenir. Suverä’n, oinskränkt, oberoende, självständig; överlägsen; regerande furste, monark, härskare. Suveränite’t, en stats självständighet och oavhängighet av andra stater. Suvorov-Rymni’kskij [suvå’råff-], A. V., furst Italijskij, 1730—1800, rysk fältherre. S. deltog i striderna i samband med Polens delningar och senare i striderna mot turkarna. Därefter utmärkte han sig i kriget mot fransmännen, särskilt i ett fälttåg i Italien 1798. Svabel el. svabb, ett redskap, som ombord på fartyg användes för tvättning av däck m. m. och består av gammalt upptvinnat tågvirke el. dyl., fäst på ett träskaft. Svahn, Valdemar T. O., f. 1877, journalist och skönlitterär författare. Bland S: s romaner märkes Det gamla kommendanthuset. Svalbard, det officiella norska namnet på Spetsbergen*. Svalbon, se Kinesiska svalbon. Svalgkatarr kan vara kronisk och orsakas då av vistande i dålig luft, rökning o. dyl. S. består i sådana fall i en ökad slemavsöndring samt rodnad av slemhinnan i svalget. Besvären äro som regel måttliga. S. behandlas med penslingar och gurg-lingar med antiseptiska medel. Angående akut S. se Halsfluss. Svallkött, dödkött*. Svalor (Hirundinidffi), en familj inom tättingarnas ordning. S. ha tunn, platt näbb, som är kluven in under ögonen, kluven stjärt och långa spetsiga vingar. De äro goda flygare och leva av insekter, som fångas i flykten. Ladusvalan (Hirundo rustica) förekommer allmänt i Sverige liksom Hussvalan (Chelidon urbica), vilken senare har mindre djupt kluven