som är det utan jämförelse största företaget inom tändsticksbranschen i hela världen, är bolagets verkställande direktör Ivar Kreuger. Svensk filmindustri, Aktiebolaget, det ledande företaget inom filmbranschen i Sverige, bildades år 1919 genom en sammanslagning av äldre företag. S. inspelar film, uthyr och säljer utländsk film, driver biografteatrar m. m. Svenskfinnar, se Finland och Finländare. Svensk industri- och exportkalender, se Handelskalender. Svensk konst. De äldsta alstren av S. utfördes under inflytande av religiösa åskådningar och under kyrkans hägn. En hel del kyrkor uppfördes i romansk stil, t. ex. Lunds domkyrka, talrika kyrkor på Gotland, Värnhems klosterkyrka m. fl. Sedermera gjorde sig gotiken allt mer gällande, t. ex. Uppsala domkyrka och Rid-darholmskyrkan. Skulpturens och måleriets alster från samma tid utfördes så gott som uteslutande för kyrkorna. Bland de medeltida konstverken märkas särskilt Sankt Göran och draken. Reformationstiden var en brytningstid med föga utrymme för konsten. Först i 17-e århundradet efter de stora krigen började en blomstringstid för svensk arkitektur. Det största namnet är Nikodemus Tessin d. y. Det av honom uppförda kungl. slottet räknas alltjämt till våra vackraste byggnader. Denna tid uppstod också en svensk målarkonst. Hamburgaren Ehrenstrahl brukar betecknas som den svenska målarkonstens fader. Bland hans lärjungar märkes porträttmålaren David von Krafft. Under Gustav III gjorde sig särskilt det franska inflytandet gällande. Byggnadskonsten anslöt sig denna tid till rokokons stilideal. Inkallade konstnärer verkade i stor utsträckning i Sverige (t. ex. bildhuggaren Bouchardon). Sergel är Sveriges förste egentlige bildhuggare. Bland målare märkas porträttmålarna Roslin och Wertmiiller, genremålaren Laf-rensen samt något senare porträttmålarna Pascli och Krafft samt von Breda. Porträttmåleriet övervägde denna tid. Under 1800-t. märkas skulptörerna Byström, Fågelberg, Molin och Börjesson samt något senare Hasselberg. I måleriet liksom inom skulpturen gjorde sig romantiken alltmer gällande samtidigt som utvecklingen gick mot större nationell självständighet. Frankrike och Italien hade emellertid stor betydelse för våra konstnärer, vilka i allmänhet genom studieresor fullstän-digade sin utbildning i dessa länder. Sedermera fick även Tyskland genom Diisseldorferskolan ett visst inflytande på det svenska måleriet. Bland målarna märkas (utom de nu levande) porträttmålaren Troili, akvarellisten Lundgren, landskapsmålaren Fahl-krantz samt historiemålarna Höckert, Malmström och Vinge. Till Diissel-dorferskolans förnämsta representanter hörde landskapsmålaren Edv. Berg. Mera anslutna till den nutida målarkonsten voro Georg von Rosen, Julius Ivronberg och E. Josephson. Till dennas största namn hörde Zorn, arl Larsson, Richard Berg m. fl. Jfr f. ö. de olika konstnärernas namn. Svensk litteratur. Från forntiden finnas endast kortare runinskrifter i behåll. Under medeltiden skrevos en del legender och hymner samt krönikor. Birgittas uppenbarelser är det förnämsta, mera personligt betonade arbetet av litterärt intresse. Under reformationstiden fick framför allt Olaus Petris bibelöversättning betydelse för språkutvecklingen. För övrigt märkes en del historiska arbeten (Johannes Magnus, Johannes Messe-nius m. fl.). Först under storhetstiden uppträdde S: s förste, egentlige diktare, Georg Stjernhjelm. Under frihetstiden kan man tala om en verklig litteratur. Denna stod delvis under inflytande från England (t. ex. Olof von Dalin) delvis från Frankrike (t. ex. Thorild och Nordenflycht). Under Gustav III gjorde sig framför allt upplysningstidens åskådningar gällande. Bland märkesmännen denna tid märkas Kellgren, Leopold, Oxenstierna, Lenngren, Lidner och Bellman. Under 1800-t. fick diktningen en större nationell självständighet. Början av århundradet karakteriserades av en strid mellan de äldre franskklassiska diktarna, som framför allt representerades av den gamle Leopold och nyromantikerna, vars rörnämstft namn är Atterbom. En något senare representant för nyromantiken var Stagnelius. Ett senare skede karakteriserades av ett vaknande intresse för den fornnordiska tiden, Ling, Erik Gustav Geijer m. fl., vilka tillhörde det s. k. Götiska förbundet. Tegnér anslöt sig närmast till denna diktar-krets men tog även intryck av nyromantiken. Han har betecknats som S: s störste diktare och hans skaldskap fick kanske framför allt sin prägel av antika stilideal. Först med Carl Jonas Love Almqvist fick emellertid S. en författare av mera modern läggning. Han skrev flera romaner och gav romanen som litteraturform hemortsrätt i svensk litteratur. Bland S: s senare författare märkas, utom de nu levande, Snoil-sky, Wennerberg, Fredrika Bre-mer, Strindberg, Levertin, Fröding,