taljerad bestämmanderätt över partiet. Den Moskvatrogna fraktionen, som leddes av K. Kihlbom och N. Flyg, bibehöll partibeteckningen S. med tillr lägget ”sektion av kommunistiska in-ternationalen” och bibehöll till huvudorgan Folkets Dagblad Politiken. Den av Höglund ledda fraktionen kallade sig enbart S. och upprättade tidningen Den Nya Politiken. 1926 anslöt sig detta parti till Sveriges socialdemokratiska arbetarparti och dess tidning upphörde att utkomma i december 1925. Sveriges kontoristförening, som bildades 1888 och är en yrkesförening av manliga kontorister, har till uppgift att bevaka medlemmarnas intressen, understödja dem, som råkat i oförvål-lad nöd etc. En liknande kvinnlig förening bildades 1903 (Kvinnliga kontorist- och expeditföreningen). På flera platser i Sverige finnas motsvarande självständiga föreningar (t. ex. Göteborgs kontoristförening, bildad 1892). Sveriges köpmannaförbund bildades 1918 genom sammanslagning av Sveriges allmänna handelsförening och Sveriges minuthandlares riksförbund. S. har till uppgift att tillvarataga köpmäns och industriidkares intressen och verka för handelns höjande. Sveriges liberala parti bildades 1923 av den del inom den Frisinnade lands-föreningen, som ej ville uppföra krav på totalt rusdrycksförbud på partiets program. S. motsvarighet i riksdagen är liberala riksdagsgruppen. Jfr Frisinnade landsföreningen. Sveriges lärares nykterhetsförbund (S. L. N.) bildades år 1906. Antalet medlemmar utgjorde 1926 omkring 3,600. Sveriges minuthandlares riksförbund, se Sveriges köpmannaförbund. Sveriges offentliga arbetsförmedling, se Arbetsförmedling. Sveriges officiella statistik, sammanfattande benämning på flertalet statistiska publikationer, vilka regelbundet offentliggöras genom statens försorg. Sveriges pappersindustriarbetareförbund bildades år 1921 och hade vid 1926 års början 26,000 medlemmar, fördelade på 147 avdelningar. Sveriges pomologiska förening bildades 1900 och har till uppgift att verka för fruktodlingens främjande. Föreningen utger en årsskrift. Sveriges privatan ställdas pensionskassa, en 1916 bildad understödsförening. vilken har till ändamål att mot gemensamma inbetalningar till kassan av arbetsgivare och hos dem anställda löntagare bereda pension åt de anställda och åt de manliga anställdas efterlevande maka och minderåriga barn. Sveriges riksbank, se Riksbanken. Sveriges socialdemokratiska arbetarparti, se Socialdemokrati. Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund bildades 1917, då förra socialdemokratiska ungdomsförbundet anslöt sig till vänstersocialisterna för att sedan övergå till kommunisterna. Antalet medlemmar uppgick vid 1927 års början till omkring 30,000, fördelade på 560 ungdomsklubbar. S. utger månadstidskriften Frihet. Sveriges socialdemokratiska vänsterparti, se Vänstersocialister. Sveriges statskalender, se Statskalender. Sveriges studeranäc ungdoms helnykterhetsförbund (S. S. U. H.) bildades år 1896. Det verkar bland ungdomen vid universitet och andra högskolor, läroverk, flickskolor, seminarier, folkhögskolor och andra liknande läroanstalter. Förbundet har för närvarande mellan 4,000 och 5,000 medlemmar. Sveriges tandläkarförbund bildades 1908 och har till uppgift att främja tandläkarkårens intressen. S. utger Sveriges Tandläkareförbunds Tidning. Sveriges utsädesförening bildades 1894 ur en del äldre liknande föreningar. Till S. hör Svalövs föräd-lingsanstalt för lantbruksväxter. Sveriges vapen, se Riksvapnet. Sverker, svenska konungar. — 1. S. (I), den äldre, d. 1156, en storman från Östergötland, vilken efter den Stenkilska ättens utslocknande pä 1120-t. lyckades bli erkänd som konung. S. arbetade framför allt för att organisera kyrkan. Flera kloster an-lades på hans tid. Han mördades enligt sägen av en tjänare, då han var på väg till julottan. — 2. S. (II), den yngre, d. 1210, .sonson till föregående. S. blev 1196 konung i Sverige. Han blev fördriven efter ett nederlag vid Lena 1208 i strid med Erik Knutsson, som understöddes av danskarna. Sverkcrska ätten, svensk konungaätt, vilken omväxlande med den Erikska ätten innehade Sveriges tron 1120— 1222. Jfr Sverker. Svetsning, sammanfogning av metallstycken, som vid hög temperatur pressas mot varandra. S. kan utföras t. ex. på smidesjärn. Däremot övergår tackjärn alltför hastigt vid upphettning i flytande tillstånd, för att man skall kunna sammansvetsa tackjärn sstycken. Vid S. använder man sig av acetylen- el. vätgaslåga. Fogens styrka är något mindre än det o svetsade järnets. S. kan även utföras så, att mellan ytorna gjutes flytande metall, som smälter ytorna och efter stelnandet sammanhåller styckena. Svett, vätska, som avsöndras av svettkörtlarna och som innehåller kok-