ende delen av värnpliktstiden landstormen. Till krigstjänst odugliga frikallas från värnplikt. Till krigstjänst icke odugliga men likväl icke vapenföra frikallas från värnpliktens fullgörande under fredstid. Frikallelse från värnpliktens fullgörande under fredstid kan också erhållas av andra skäl, bl. a. då viss försörjningsplikt föreligger. Vissa av de värnpliktiga uttagas till linjetjänst (sammanlagt 23,283 man vid hären, 3,400 vid marinen och 700 vid flygvapnet, häri ej inräknade studenter och vissa med dem likställda), övriga värnpliktiga uttagas till ersättningsreserven. Dessa ingå vid mobilisering i depåerna, öv-ningstiden för flertalet värnpliktiga vid infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna är 140 dagar. För de värnpliktiga, som uttagas för utbildning till underbefäl el. fackmän, är utbildningstiden i dessa tre vapenslag 225 dagar. Vid kavalleriet, artilleriet och ingenjöi^rupperna är den vanliga utbildningstiden 200 dagar. För studenter och likställda vid hären (samtliga ovan nämnda vapenslag) är utbildningstiden 260 dagar. Vid flottan och kustartilleriet liksom vid flygvapnet är utbildningstiden för värnpliktiga i allmänhet 200 dagar, medan den för sjökaptener och likställda vid flottan samt för studenter och likställda vid kustartilleriet och flygvapnet är 260 dagar. För värnpliktige, som uttagits till ersättningsreserven, är övningstiden 140 dagar. För värnpliktige, som hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, finnas särskilda bestämmelser meddelade. Värnpliktig, vars samvetsbetänkligheter avse tjänstgöring med vapen, kan få fullgöra sin tjänstgöring vid krigsmakten utan att övas i vapnens bruk el. bära vapen el. ammunition. Tjänstetiden ökas i detta fall med 90 dagar. Värnpliktig, som hyser samvetsbetänkligheter mot varje tjänstgöring vid krigsmakten, kan få utbyta denna tjänstgöring mot civilt arbete för statens räkning. Tjänstetidens ökning blir i detta fall 120 da-gär. För de värnpliktiges inskrivning och. redovisning är riket indelat uti iiiskrivningsområden, vart och ett bestående av ett antal rullföringsomrä-den. Därjämte finnas för inskrivning och redovisning av å sjömanshus inskrivna värnpliktiga särskilda sjörull-föringsområden, omfattande ett el. flera sjömanshus. — Hären består i fredstid av fyra arméfördelningar, övre Norrlands trupper, och Gotlands trupper. Infanteriregementenas antal är tjugo, vartill kommer en infanterikår. Kavalleriregementena äro fyra till antalet, artilleriregementena sju, vartill komma två artillerikårer. Slutligen finnas fyra ingenjörs- och fyra träng-kårer samt tre intendenturkompanier. Härens fredsstyrka består av 1,677 officerare 386 civilmilitärer, 1,022 underofficerare, 544 musikpersonal och 6,217 av manskapsgrad. — Vid flottan består stammen av 304 officerare och 518 underofficerare. Frågan om far-tygsbeståndet vid flottan, nybygg-nadsplanen, blir föremål för behandling vid innevarande (1927) års riksdag. Kustartilleriet består av två kustartilleriregementen med 96 officerare, 95 underofficerare och 624 av manskaps grad. — Flygvapnet består av 4 flygkårer samt en för den första utbildningen avsedd självständig flygskola. Dess fasta personal utgöres av 66 officerare, 4S underofficerare, 40 civilmilitära och 262 av manskaps grad. Sveriges geologiska undersökning, ett statens ämbetsverk, grundat 1S58, som har till uppgift att geologiskt undersöka, kartlägga och beskriva vårt land. Utom en mängd mera fristående publikationer, utges av S. G. U. kartor (med beskrivningar) i skalan 1:50,000 och i mindre skalor, översiktskartor för hela landet el. större landområden (länskar-tor med beskrivningar), malmfälts- och torvmossekartor med beskrivningar m. m. S. har även ett stort museum, illustrerande vårt lands geologiska förhållanden och naturtillgångar. Personalen består av en chef (överdirektör) och ett tiotal ordinarie statsgeologer samt biträdande och extra geologer. Sveriges goodtemplares ungdomsförbund (S. G. U.) är en år 1906 bildad sammanslutning inom I. O. G. T. Antalet avdelningar utgjorde 1926 175 st. med över 8,000 medlemmar. Sveriges handelskalender, se Handelskalender. Sveriges industriförbund bildades 1910 och har till uppgift att verka för den svenska industrins utveckling. Särskilt i politiska frågor, vilka röra industrin, har S:s verksamhet varit av betydelse. S. har även anordnat utställningar, sökt sprida kännedom om moderna arbetsmetoder m. m. Till S. hör A.-B. Industribyrån, som har till uppgift att lämna råd i organisatoriska frågor. Sveriges kommunistiska parti uppstod 1921, då det 1917 bildade vänstersocialistiska partiet sprängdes. Majoriteten bildade S., under det att minoriteten bibehöll beteckningen vänstersocialistiska partiet till 1923, dä detta uppgick i Sveriges socialdemokratiska arbetarparti. S. var till 1924 ansluten till kommunistiska internatio-nalen, vilken styrdes från Moskva. Detta år skedde en brytning mellan de ledande inom partiet, Z. Höglund och Fredrik Ström, och den internationella ledningen, som fordrade de-