kan användas t. ex. en lösning- av koboltklorur, som vid uppvärmning övergår till vattenfri koboltklorur, vilken är blå till färgen. Sympati’, medkänsla, deltagande; dragning till någon själsbefryndad person; likstämmighet i lynne, känslor etc. Motsats: antipati. Sympati’lockout, se Sympatistrejk. Sympatise’ra, överensstämma i känslor, tänkesätt etc. — Sy m p a’t i s k, som väcker sympati, vinnande, tilldragande. Sympa’tiska nervsystemet, se Nervsystem. Sympati’strejk, strejk, som begyn-nes för att stödja andra arbetare, som äro invecklade i öppen konflikt med sina arbetsgivare. I motsvarande betydelse talar man även om sympatilockout. Sympo’sion, dryckeslag, gästabud (jfr Platon). Symto’m, symptom, sjukdomstecken. Syn, se öga. Syn-, i sammansättning med-, samt-. Sy’nagoga, beteckning för en judisk församling, särskilt för församlingens gudstjänstlokal. Synde’tikon, ett bindemedel, bestående av limämne, erhållet från simblå-sor och hud från fiskar. S. är lösligt i ättiksyra. Syndikalism. Den syndikalistiska arbetarrörelsen skiljer sig i väsentliga avseenden från den vanliga socialdemokratiskt orienterade arbetarrörelsen. Den är opolitisk, då den icke anser, att det ekonomiska livets utveckling kan i högre grad påverkas genom lagstiftning. Den är vidare mer el. mindre revolutionärt, orienterad med tro på generalstrejken som yttersta maktmedel, genom vilken den nuvarande staten med dess tvångs-makt kan avskaffas. Den hävdar rätten för arbetarna att i den fackliga kampen mot arbetsgivarna använda icke blott lagliga medel utan även de olagliga (ex. sabotage), som kunna befinnas tjänliga. De lokala samorga-nisationer, som finnas i vissa svenska samhällen, äro sammanslutningar mellan syndikalistiska fackörganisationer. Till rörelsens principer hör, att de lokala organisationerna skola stå helt fria gentemot den centrala ledningen. Antalet syn dikalister i Sverige torde för närvarande uppgå till omkring 40,000. Särskilt framträdande har den syndikalistiska rörelsen varit i Frankrike. Syn dika’t, sammanslutning av finansmän el. firmor i ekonomiskt syfte. Synge [singj], J. N., 1871—1909. S. är född på Irland och har med humor och inträngande psykologisk blick i sina dramer sldjdrat irländskt folkliv (Hjälten på den gröna ön, Helgona källan). Syngcnc’sia, se Sexualsystemet. Synklina’l, se Bergskedjeveckning. Synkro’n, samtidig. Syno’d, förening, sammankomst, särskilt kyrklig sådan, kyrkomöte. Syno’disk omloppstid, den tid, som ligger mellan en planets på varandra följande konjunktioner och mellan två på varandra följande nymånar (syno-disk månad). Synony’m, liktydig; ord med samma betydelse (pojke—gosse—grabb). Synop’sis, överblick, översikt; överskådlig sammanställning av skrifter, vilka behandla samma ämne. Synop’tiska väderlekskartor, se Vä-derlekskartor. Synskärpa, se öga. Syntax’, satslära el. ordfogningslära; den del av en grammatik, som handlar om ordens och satsernas förhållande till varandra. Jfr Grammatik. Synte’s, sammansättning av kemiska föreningar ur deras beståndsdelar. Motsatsen kallas analys. Synvillor, ett slags sinnesvillor, vilka bero på en oriktig uppskattning av avstånd och vinklar. Syperb, se Superb. Syra (Rumex), ett växtsläkte, hörande till familj Polygonacete. Hit höra örter med spiralställda, hela blad och obetydliga, gröna el. bruna blommor, samlade i kransvis sittande knippen. Vanliga i Sverige äro Backsyran (R. acetosella), som har spjutlika blad, och Ängsyran (R. acetosa), som har pillika blad. Jfr även Syror. Syracusa [-ku’sa], stad på Siciliens ö. kust. 65,000 inv. Handel med vin, olja och sydfrukter. I forntiden Siciliens förnämsta stad och en av medelpunkterna för den grekiska kulturen. Under stadens blomstringstid lär invånarantalet ha uppgått till närmare 1 milj. S. grundades av grekiska nybyggare. Staden erövrades av romarna 212 f. Kr. Syraeuse [sir’ekjos], stad i staten New York, U. S. A. 172,000 inv. Järn-och stålindustri. Syrak, Jesus, levde under 3:e årli. f. Kr. och författade en bok, som räknas till de apokryfiska skrifterna. Syraku’sa, se Syracusa. Syr-darja’, en med Amu-darja ungefär jämnlöpande, 190 mil lång flod, som utmynnar i nö. delen av Aralsjön och har sina källor i den centralasiatiska bergskedjan Tien-sjan. S. hette i forntiden Jaxartes. Syre, gasformigt grundämne. Kem. tecken O. Atomvikt 16. Atomvärde 2. S. är en färglös, smak- och luktfri gas, som genom starkt tryck och avkylning kan förtätas till en vätska med kokpunkt vid —183°. Förutom som van-