Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syrtenviken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rande, dels genom att vid
sårbehandlingen användas orena
förbandsartik-lar, genom att man petar med
fingrarna i såret etc. Vid behandling av
S. bör man pensla omgivningen men
e.i själva såret med jodsprit.
Misstänker man, att S. är förorenat, kan
man skölja ur såret med
vätesuper-oxidlösning (vanlig 3-procentig, som
spädes med fyra delar kokt och varmt
vatten). Starkare antiseptika, såsom
sublimat, böra ej användas. De döda
ej blott bakterierna i såret utan fräta
även på själva vävnaderna och göra
därför mera skada än nytta. Till
förband använder man vid större sår
bakteriefria gaskompresser (kunna
erhållas å apotek). Finnas ej sådana, kan
man använda nybykt linne, som man
lämpligen först stryker med ett hett
strykjärn. Man lägger gas närmast,
därefter bomull och slutligen bindan.
Det är ej lämpligt att lägga bomull
direkt på såret, då bomullen klibbar
fast och sedan är besvärlig att få
bort.
Såve’ra, se Sauvera.
Säckpipa.
Säckpipa, urgammalt folkligt
musikinstrument, ännu använt bland
allmogen i Skottland och Italien samt i
den skotska militärmusiken. S.
består av en lädersäck samt flera pipor.
Luften inblåses genom ett rör i
säcken och pressas sedan ut genom
piporna.
Säcksvampar, Ascomycétés*.
Sädesbroddflyet (Agrotis sogetum),
en till nattflyen hörande fjäril, vars
larv angriper sädesbrodd (särskilt
höstsäd) och kålblast. S. har särskilt
i s. Sverige tidvis orsakat svåra
härjningar.
Sädescell, se Spermier.
Sädesrost, se Rost.
Sädesärla (Motacilla alba), fågel,
hörande till tättingarnas ordning
(Pas-seres). Den har svart och grå dräkt
och är en av våra täckaste småfåglar.
Den tillbringar vintern i Afrika. På
våren kommer den till oss. Den finnes
över hela Sverige. S. lever av insekter.
Sädgås, se Gåssläktet.
Säffle, köping vid Byälvens utlopp i
Vänern och S. kanal, sv. Värmland.
3,100 inv. Stor sulfitfabrik (Billerud).
Sägen, kortare, mer el. mindre
overklig berättelse, vilken dock gör anspråk
på en viss trovärdighet. S. knyter sig
oftast till en historisk person el.
händelse, till en plats, en byggnad el. dyl.
Säkerhetsakten, se Förenings- och
säkerhetsakten.
Säkerhetständstickor, se Tändstickor.
Knubbsäl.
Sälar (Phocidie), en underordning av
säldjur, vilka sakna ytteröron och ej ha
särskilt långa hörntänder (jfr
Sjöbjörn-, Sjölejon- och Valrossläktet).
Till S. hör Grönlandssälen
(Phoca groenlandica), som är grå med
mörkare fläckar (fläckarna äro
särskilt utvecklade hos hannen). S.
finnas i stort antal i n. Ishavet, där
de äro föremål för storartad fångst.
Knubbsälen (P. vitulina) är
gråvit med sammanflytande, mörkare
fläckar. Kroppslängden uppgår
liksom hos föregående till 1.8 m. Den
finnes i östersjön samt i Nordsjön
och n. Atlanten och i Stilla havet. Då
den lever av fisk, gör den skada. Den
jagas liksom de andra arterna för
späckets och hudens skull. Ringlade
s ä 1 e n (P. liispida) har ljus
undersida och svartaktig översida med
ljusgula ringar. Den når en längd av
omkring 1 m. och förekommer i östeiv
sjön och i nordliga hav samt i en del
insjöar, såsom Ladogasjön och
Kaspiska havet. Storsälen el.
storkobben (P. barbata) är till färgen
tämligen enfärgat grå. Den når en längd
av omkring 3 m. och förekommer i n.
Ishavet. Gråsälen el. liavssälen
(Ilallichserus grypus) är på
undersidan gråvit, på översidan mörkare grå
med svarta fläckar. Den har
jämförelsevis stor nos. Hannen kan nä en
längd av omkring 2 m. Den
förekommer i östersjön, Nordsjön och n.
Ishavet och är föremål för givande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
