förra här och var med inlagringar av marmor. Dalbottnar och slätter äro upptagna av leror, som jämte torv-marker äro i stor utsträckning utnyttjade för odlingar. Moränmark och rullstensåsar äro övervägande skogbe-växta. De största sjöarna äro, utom Hjälmaren och Mälaren, som endast delvis falla inom landskapet, Bäven och Yngaren, båda tillhörande Nykö-pingsåns vattenområde. Genom sin omväxlande terräng med bergshöjder och branter, odlade fält och dalgångar, med ett rikligt inslag av sjöar, vartill kommer en i allmänhet tilltalande bebyggelse, är Sörmland att räkna bland de vackraste landskapen i värt land. Av hela landarealen är 29 % odlad mark, G4 % skogbärande, resten mossar, kalt berg och ängsmark. Huvudnäring är jordbruk, men även industrin, lokaliserad till flera centra (Stockholm, Södertälje, Nyköping, Eskilstuna, Katrineholm, Oxelösund m. fl.), spelar en mycket betydande roll. S. faller med Södertörn och öknebo härad inom Stockholms län, förövrigt, med undantag för några socknar längst i nv., som förts till Västerås län, tillhör S. Nyköpings län. Södermanlands län omfattar landskapet Södermanland utom Södertörn och nv. Rekarne. 6,811 kvkm., därav 574 kvkm. vatten. 192,000 inv. Huvudnäring är åkerbruk (med mejerihantering). Av sädesslagen odlas mest havre, därnäst råg. Odlingen av foderrotfrukter är betydande. Industrin omfattar främst metallindustri (Eskilstuna). Städer: Nyköping (residensstad), Trosa, Mariefred, Strängnäs, Torshälla, Eskilstuna och Katrineholm. Södersken, se Norrsken. Söderslätt, den bördiga slättbygden i s. Skåne. Södertälje, stad vid en vik av Mälaren, nv. Södermanland. 14,800 inv. Livlig industri (A.-B. Södertälje verkstäder, — vagnar, aeroplan —, A.-B. Scania Vabis — automobiler och motorer, m. fl.). Var under den äldre medeltiden, före Stockholms anläggning, en betydande köpstad. Södertälje kanal, kanalväg v. om Södertörn, förbindande Mälaren med östersjön. Trafikabel för intill 5.5 m. djupgående fartyg. Södertörn, den östligaste delen av Södermanland, skild från den övriga delen av landskapet genom Södertälje kanal. Söderåsen, urbergshorst i v. Skåne, sö. om Skälderviken. Jfr Skåne. Södra ishavet var förr benämning på de delar av Atlanten, Stilla havet och Indiska havet, som omgiva Antarkti-ska kontinenten. Södra kinesiska sjön, inhav av Stilla havet, avgränsat från detta av Filippinerna och Borneo. Södra korset, en stjärnbild, sammansatt av fyra ljusstarka stjärnor. T. är södra stjärnhimlens mest bekanta stjärnbild. Södra stambanan, järnvägslinje, som utgår från västra stambanan vid Falköping, ansluter till östra stambanan vid Nässjö och går till Malmö. Södra Stäket, se Baggensstäket. Söl’ja, spänne, bestående av en rund, oval el. fyrkantig ram med en kort nål (torn el. torne). S. fästes vid ena änden av en rem, så att den andra med hål försedda remänden kan dras genom ramen och fästas med nålen. Sölvesborg, stad vid östersjön, sv. Blekinge. 3,900 inv. Skeppsvarv med torrdocka. Sömngång, somnabulism, kallas den företeelsen, att vissa personer utan att vara vid fullt medvetande kunna företaga handlingar även av ganska invecklat slag. Man anser S. bero på, att endast vissa komplexer, vissa delar av hjärnan äro i verksamhet, medan däremot de till jaget knutna föreställningarna och minnena ej äro verksamma. S. beror alltså på en splittring av medvetandet av liknande slag som den, som förekommer vid dröm, vissa hypnotiska tillstånd m. m. Sömnmedel äro ämnen, vilka verka bedövande på nervsystemet. Hit höra kloral, veronal, medinal, luminal m. fl. S. verka långsammare men mera ihållande än de egentliga bedövningsmedlen. Sömnsjuka. — 1. En smittosam tropisk sjukdom, som framför allt uppträder i Kongo-området i Afrika. Den orsakas av en liten encellig organism. Smitta överföres av tsetse-flugor. Sjukdomen kännetecknas av feber med fortskridande kraftförfall. • Mot slutet inträder utpräglad slöhet. S. för som regel till död. — 2. En smittosam sjukdom, som efter 1915 spritt sig ut över världen. I Sverige härjade den kraftigast 1920—21. Sedan har den uppträtt i mera enstaka fall. S. påminner i en del avseenden om barn- Tidens Lexikori. 78