- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2481-2482

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tebris ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

må särskilt nämnas Amonstemplet, Ramses II:s gravtempel (Ramesseum), de märkliga Memnonstoderna samt Tut-anch-Amons grav, som upptäcktes 1922. Tebris, stad i nv. Persien. Omkring 200,000 inv. Persiens främsta handels- och industristad (mattor, lädervaror). Teceremoni. I Japan finnas flera ordensliknande samfund, vilka utbildat var sitt ceremoniel för tedrickande. Dessa ceremonier äro ytterligt invecklade och uppbyggda av symboliska handlingar etc. Den mest utbredda T. är cha-no-yu. Teckenspråk, se Handalfabet. Teckningsrätt, företrädesrätt till aktieteckning, som vanligen lämnas till förutvarande aktieägare vid nyemission. Teckomatorp, municipalsamhälle i v. Skåne. 750 inv. Järnvägsknut. Te Deum (lauda’mus), lat., ”O, Gud, vi love dig”, efter inledningsorden benämning på den s. k. ambrosianska lovsången. Uttrycket T. betecknar även tacksägelsegudstjänst. Teetotaller [titå’utlæ], engelsk beteckning för nykterister. Tegel framställes av lera, som blandas med grus, varefter blandningen, som genom tillsats av vatten el. torr lera erhållit lämplig konsistens, formas för hand el. i maskin. Det mjuka teglet torkas därefter på torkfack i särskilda torklådor, varvid torkningen understundom påskyndas genom fläktar, genom tillförande av uppvärmd luft m. m. Härefter brännes T. i ugnar av särskild konstruktion. Antalet tegelbruk var år 1924 i Sverige 231 med en sammanlagd förvaltnings- och arbetarpersonal på 8,500 personer och ett salutillverkningsvärde av 38.3 milj. kronor. Tegelte, se Te. Tegnér. — 1. Esaias T., 1782—1846, skald. T., som var son till en fattig kyrkoherde i Värmland, blev tidigt faderlös men bereddes tillfälle till universitetsstudier i Lund, där han blev docent i estetik 1803. 1812 utnämndes han till professor i grekiska, en tjänst, som han innehade till 1824, då han blev biskop i Växjö. Under sina sista år led han av alltmer tilltagande tungsinne, som tidvis övergick till sinnessjukdom. Det verk, som framför allt gör T. till Sveriges nationalskald, är Fritiofs saga, ett romantiskt epos i 24 sånger. Ämnet hämtade han från en gammal isländsk saga, som han fritt omdiktade. T:s verk är visserligen en skildring från vikingatiden, men det romantiska inslaget träder i förgrunden och i stället för vikingastrider göres kärleken till huvudtema. Fritiof personifierar det nordiska kynnet med dess blandning av tappert övermod och vek melankoli. 1812 invaldes T. i Götiska förbundet, vars åskådningar han redan förut tolkat i den patriotiska dikten Svea. Till T:s götiska dikter hör även den versifierade lyriska berättelsen Axel. T. invecklades i en häftig litterär strid med nyromantikerna, mot vilka han riktade sina anfall bland annat i sin Epilog vid magisterpromotionen i Lund 1820. Emellertid finnas många drag av nyromantik i T:s egen alstring (Sång till solen). Hans diktning utmärker sig för genomskinlig klarhet och ansluter sig i vissa avseenden till 1700-t:s litteratur och till antika stilideal. T. skrev även dikter, inspirerade av tidens politiska händelser, såsom Den vaknande örnen, där han ger uttryck åt sin beundran för Napoleon. Tanken på ett innerligare närmande mellan de skandinaviska folken omfattades med hänförelse av T. Av T:s många övriga dikter må nämnas den på ett glänsande språk avfattade sången Vid Svenska akademins femtiåra minneshögtid. Från 1818 var T. medlem av Svenska akademin. — 2. Esaias T., f. 1843, den förres sonson, universitetslärare, språkforskare, professor i österländska språk 1879—1908, ledamot av Svenska akademin 1882. T. har gjort sig känd som en synnerligen framstående språkman och som sådan utövat ett betydande författarskap (Om språk och nationalitet, Språkets makt över tanken, Om poesins språk). Teheran, Persiens huvudstad, s. om Kaspiska havet, skild från detta genom Elburskedjan. 220,000 inv. Knutpunkt för flera karavanvägar. Tehuantepecnäset [teoantepe’h-], den landtunga inom Mexico, som skiljer Mexikanska bukten från Stilla havet. Tein, koffein*. Teint [täng], fr., ansiktsfärg, hy. Teinte [tängt], fr., färgskiftning, -ton, -styrka. Teiresias, Tiresias, en blind siare, som förekommer i grekiska sagor bl. a. i Oidipussagan och i Iliaden. Teism, sammanfattande beteckning på åskådningar, som antaga, att en Gud finnes. Motsats: ateism. Teje, Tora, f. 1893, skådespelerska, anställd vid Dramatiska teatern 1911—13, vid Svenska teatern 1913—21 och efter 1923 åter vid Dramatiska teatern. Tejo, Tajo*. Teknik, konstlära, inbegreppet av reglerna för en konst el. ett hantverk; konstfärdighet. — Tek’niker, utövare av ett yrke (särskilt ingenjör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free