el. hantverkare). — Tek’nisk, som har avseende på tekniken; konst-, yrkesmässig. Tekniska högskolan i Stockholm, som vars blygsamma ursprung kan räknas den år 1798 i Stockholm inrättade Mekaniska skolan, är för närvarande uppdelad på sju fackavdelningar nämligen för maskinbyggnad och mekanisk teknologi, skeppsbyggen, elektroteknik, väg- och vattenbyggnad, kemisk teknologi, bergsvetenskap och arkitektur. T:s styrelse består av 10 ledamöter, av vilka nio, däribland preses, utses av kungl. maj:t efter förslag från olika myndigheter, institutioner och korporationer och en av järnkontoret. Elevantalet vid T. uppgår numera till ungefär 700. Teknisk undervisning. Den främsta läroanstalten för T. i Sverige är Tekniska högskolan. I vissa avseenden sidoordnad med Tekniska högskolan är Chalmers tekniska institut i Göteborg. Lägre teknisk undervisning meddelas vid tekniska fackskolor, avsedda för vissa speciella industrier, samt tekniska gymnasier och tekniska elementarskolor, som meddela allmän teknisk undervisning. De tekniska fackskolorna äro tvååriga, de tekniska gymnasierna och de tekniska elementarskolorna äro däremot treåriga. För närvarande finnas tekniska gymnasier i Örebro, Malmö och Härnösand samt tekniska elementarskolor i Norrköping och Borås. Se vidare Bergsskolor samt Praktiska ungdomsskolor och hänvisningarna på detta ord. Teknolog, studerande vid teknisk högskola. Teknologi, läran om den industriella tekniken i alla dess grenar. Tektiter, se Meteorer. Tektonik, bergsbyggnad. T. omfattar berglagrens ställning (horisontella, uppresta, veckade lager, förkastningar m. m.), deras förhållande till eruptiva bergarter och deras förhållande i det hela till omgivande berggrund. Tekträd (Tectona grandis), ett till familj Verbaniceæ hörande ostindiskt träd av jättelik storlek. T. lämnar ett utomordentligt hårt och hållbart virke, vilket framför allt användes som skeppsvirke. Tel Avio, stad invid Jaffa, anlagd 1909. 15,000 inv. En villastad av modern europeisk karaktär med härliga trädgårdsanläggningar.

Bells telefon schematiskt framställd.
PP1 metallmembraner framför
elektromagneter. Pilarna ange strömmens
riktning och membranernas
rörelseriktning.</img>

Telefon. Försöken att överföra ljud
på långa avstånd äro av mycket
gammalt datum. Praktisk betydelse
erhöllo dessa försök dock först genom
amerikanen A. G. Bells uppfinning av
telefonen år 1876. En Bells telefon
består i princip av en permanent
magnet, vars ena pol är försedd med en
spole av fin, isolerad koppartråd.
Framför spolen är utspänd en tunn
membran av järnbleck. Om
membranen försättes i vibrationer t. ex.
genom de ljudvågor, som alstras vid
vanligt tal, förändras magnetfältets
styrka, varigenom växelströmmar
induceras i spolen. Om spolen är
hopkopplad med en annan belltelefon
av samma konstruktion, förändras
styrkan av denna sistnämnda telefons
magnet och därmed dess inverkan på
membranen, som därigenom försättes
i vibrationer, som svara mot den
första membranens. I moderna
telefonapparater är belltelefonen som
talapparat utbytt mot en mikrofon.
Den enklaste typen av en
mikrofon består schematiskt av en kolstav,
löst fästad mellan tvenne andra
kolstavar. Genom kolstavarna ledes
strömmen från ett galvaniskt batteri.
Varje ändring av kontakten emellan
kolstavarna genom skakningar av ett
el. annat slag åstadkommer
förändringar i ledningsmotståndet, vilka, om
mikrofonen är hopkopplad med en
belltelefon, medför variationer i
magnetfältets styrka och därmed
vibrationer hos telefonens membran. De
numera vanligast använda
mikrofonerna äro de s. k.
kolkornsmikrofonerna, bestående av kolpulver, som
utfyller rummet mellan ett kolstycke
och en elastisk membran. Förutom
med tal- och hörapparater måste en
telefonapparat vara försedd med
anordning för mottagande och givande
av signaler. — Från abonnenterna gå
ledningarna in till större el. mindre
stationer, där abonnenterna genom
telefonister el. på automatisk väg sättas
i förbindelse med varandra. De
automatiska stationerna ha under de sista
åren vunnit en starkt stegrad
utbredning. — Långdistanstelefonin har
under de senaste åren undergått en högst
betydande utveckling genom nya
tekniska arrangemang av olika slag. —
Till Sverige kom telefonen redan år
1877. I Stockholm handhades
telefonväsendet till en början av Stockholms
Bell-telefonaktiebolag och senare även
av Stockholms allmänna
telefonaktiebolag, ett annat enskilt bolag. På