Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telefotografi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Två telegrafstationer, schematisk framställning, AA1, luftledning, s och s1, nyckel, b och b1, element, m och m1, elektromagnet, PP1 jordledning.</img> Telegraf. Redan på 1700-t. gjordes upprepade försök att åstadkomma telegrafering på elektrisk väg. Den första elektromagnetiska telegrafen konstruerades år 1833. Morses skrivtelegraf, som alltjämt är den allmännaste telegrafapparaten, uppfanns år 1835. En Morseapparat består av två huvuddelar, nyckeln el. teckensändaren och mottagningsapparaten. Nyckeln består av en vridbar hävstång, genom vars nedtryckning strömmen från en strömkälla slutes (även apparater, som verka på annat sätt, ha konstruerats). Mottagningsapparaten består av en elektromagnet, genom vars lindningar den genom nyckelns nedtryckande slutna strömmen ledes. Magneten påverkar en kring en axel rörlig hävstång, i ena ändan försedd med ett mjukt järnankare, som attraheras av elektromagneten, då denna genom strömmens slutande blivit magnetisk, i andra ändan med en färgtrissa. Färgtrissan åstadkommer på en roterande pappersremsa punkter och streck (se Morsealfabetet), allteftersom genom teckensändarens nedtryckande och uppsläppande strömmen slutes och öppnas. För förstärkning av strömmen användas vid telegrafering på långa avstånd reläer (se Relä). Förbindelsen mellan tvenne telegrafstationer åstadkommes genom en enda ledning, som andra ledning tjänstgör jorden. — Bland de övriga system för telegrafering, som kommit till användning må nämnas nåltelegraferna, där meddelandena åstadkommes genom en galvanometernåls utslag i olika riktningar. Nåltelegraferna ha särskilt funnit användning för telegrafering på långa avstånd. — Antalet taxerade telegram uppgick år 1925 i Sverige till ungefär 7 milj. — Om trådlös telegraf se Radio. Telegrafering av bilder, se Telefotografi. Telegrafstyrelsen, telegrafverkets överstyrelse. Chefen är generaldirektör. Närmast under honom sortera sex byråchefer. Jfr Telegrafverket. Telegrafverket handhar telegraf och telefon. Dess överstyrelse utgöres av telegrafstyrelsen. Närmast under T. sortera distriktsförvaltningarna, som äro sex till antalet, med säte i Malmö, Göteborg, Norrköping, Stockholm, Gävle och Sundsvall. I T:s tjänst äro för närvarande anställda omkring 11,000 personer. Telegrambyrå, anstalt, som har till uppgift att sprida nyheter till tidningar, börser och dylikt. Den äldsta av dessa är Agence Havas i Paris. Sedermera grundades Reuters byrå i London och Wolffs i Berlin. Flera halvofficiella T. ha därefter uppstått, bland vilka märkas Associated press i U. S. A., Agenzia Stefani i Italien, Ritzaus bureau i Köpenhamn, Norsk telegrambureau i Oslo och Tidningarnas telegrambyrå i Stockholm. Telemakos, i den grekiska fornsagan Odysseus’ och Penelopes son. Telemarken, område i det inre av s. Norge, till stor del uppfyllt av fjäll, bland vilka Gausta når högst (1,882 m. ö. h.), och genomdraget av djupt nedskurna älvdalar med långsträckta sjöar (Bandakvatn, Tinnsjö, Totakvatn, Nisservatn, Mjösvatn m. fl.); betydande vattenfall (Rjukan m. fl.). T. hör till Norges av turister mest besökta trakter. Telemark fylke, norskt fylke vid Skagerack. 15,182 kvkm. 128,000 inv., därav 50,000 i fylkets städer: Notodden, Skien (residensstad), Porsgrund, Brevik, Stathelle, Langesund och Kragerö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>