Temperaturinversion, beteckning för den omvänt mot det normala förekommande vertikala temperaturfördelningen i luften. Normalt avtar temperaturen med 0.6—1° C. för varje hundra meters stigning, men under lugnt, klart väder, särskilt nattetid och på vintern, inträffar det, att temperaturen på grund av utstrålning från jordytan starkt sänkes och att den närmast liggande luften därigenom avkyles. På grund av sin genom avkylning ökade tyngd samlar den sig i sänkor och dalbottnar, så att den där blir mycket kallare än uppe på närliggande höjder. Jfr Nattfroster. Temperatursinnesorgan, nervändorgan i huden, av vilka en del äro känsliga för köld, andra för värme. Jfr Känsel. Temperera, mildra, dämpa, giva en lämplig värmegrad. — Tempererad, måttlig, avpassad, medelvarm. Templarorden, vars första avdelning bildades i Förenta Staterna år 1883 genom en utbrytning ur godtemplarorden, infördes i Sverige år 1884. Den är numera (sedan år 1922) sammanslagen med nationalgodtemplarorden till en ny organisation, nationaltemplarorden. Temple [tem’pl], H. J., viscount Palmerston [pa’mestn], 1784—1865, engelsk statsman, medlem av underhuset 1807. 1809—28 innehade T. en av de båda krigsministerposterna. Han var utrikesminister i whigministärer 1830—34, 1835—41 samt 1846—51. 1852 blev han inrikesminister och 1855 bildade han eget kabinett. T. genomdrev Englands deltagande i Krimkriget. Efter att ha avgått 1858 blev T. ånyo premiärminister 1859 och fungerade som sådan till 1865. Utrikespolitiskt gynnade han i allmänhet de nationella frihetsrörelserna på kontinenten men kunde ofta uppträda med stor hänsynslöshet. I England åtnjöt han en ofantlig popularitet och ansågs som samtidens kvickaste talare. Templets förstöring i Jerusalem inträffade år 70 e. Kr., då staden härjades av romarna. Till minne av T. fira judarna en sorgehögtid. Tempo, plur. tempi, takt, tidmått, ett tonstyckes hastighetsgrad. Temporisera, förhala, draga ut på tiden. — Temporisation, uppskov, dröjsmål. Temporär, tillfällig, begränsad till en viss tid. Temps, Le [lö tang’], fr., moderat republikansk tidning i Paris, grundad 1829. 1842 nedlades den emellertid men uppsattes åter 1861. Tempus, se Verb. Temsen, se Thames. Tenasserim, beteckning för den kuststräcka i Bortre Indien, v, om Siam, som hör till Burma, Tendens, böjelse, strävande, avsikt. — Tende’ra, sträva efter, syfta till, hava böjelse för. — Tendentiö’s, avsiktlig, riktad mot ett visst mål. Tendensdrama, skådespel, i vilket avsiktligt inskärpes en viss (moralisk, social, politisk etc.) lära. — Tendensroman, roman med dylik bestämd syftning. Tendensroman, se Tendensdrama. Tender, till ett lokomotiv hörande vagn, som användes för transport av de bränsle- och vattenförråd, som behövas för lokomotivets drift. Teneriffa, den största av de i Atlanten utanför Afrikas nv. kust belägna Kanarieöarna. 2,000 kvkm. Högsta punkten, 3,700 m. ö. h., nås av T:s pik, en ännu verksam vulkan. Tengbom, I., f. 1878, arkitekt. T. har bland annat uppfört Högalidskyrkan och Konserthuset i Stockholm. Tengdahl, K. A., f. 1867, kommunalman. T. har varit verksam för organiserandet av den fackliga arbetarrörelsen. 1909—19 var T. medlem av andra kammaren och 1924—25 av första kammaren. T. har särskilt intresserat sig för bostadsfrågor. Tengrinor, saltsjö i Tibet. Talrika buddistkloster och vallfartsorter i omgivningen. Teniers [tenir’s], flamländsk målarsläkt, bland vars medlemmar märkes David T. (d. y), 1610—90. T. var först verksam i sin födelsestad Antwerpen men bosatte sig sedan i Bruxelles, där han 1651 blev hovmålare. T. målade uteslutande genrebilder, oftast från böndernas liv, i en realistisk och tekniskt fulländad stil (Lantlig värdshusscen, Vaktstuga, Alkemisten). Tenn., officiell förkortning på Tennessee, U. S. A. Tenn, silvervit, glänsande metall. Kem. tecken Sn. Atomvikt 118.7. Atomvärde 2 el. 4. Specifik vikt 7.3. Smältpunkt 231°. Metallen är ganska mjuk och mycket smidbar; den kan utvalsas till tunna blad, stanniol el. tennfolium. T. är oföränderligt i luften vid vanlig temperatur men oxideras vid upphettning. I syror liksom i kali- och natronlut löses T. under vätgasutveckling, i förra fallet bildas T.-salter, i senare stannat. T. användes till prydnadsföremål, för överdragning av andra mindre beständiga metaller (förtenning), till lödning samt till flera legeringar, av vilka brons är den viktigaste. Vid lägre temperaturer (under 18°) undergår T. ibland en förvandling kallad T.-pest, som slutar med att metallen sönderfaller i ett grått pulver. — De 2-värdiga T.-föreningarna kallas även stannoföreningar, de 4-värdiga stanniföreningar. Till de senare hör T.-oxiden