Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tessin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rande Salöniki, under Pauli andra
missionsresa.
Tessi’n (Ticino), kanton i s. Schweiz
mellan S: t Gotthard och nordändan
av Lago Maggiore och Luganosjön
2,820 kvkm. 152,000 inv. Språket är
alldeles övervägande italienska. I n.
delen boskapsskötsel, i s. delen
fruktvin- och silkesodling.
Tessi’n. — 1. Nicodemus T. d. ä.,
1615—81, svensk arkitekt av tyskt
ursprung. T. var på sin tid Sveriges
förnämste arkitekt. Vid bygget av
Skokloster medverkade T.
liksom vid uppförandet av W r a n g e
1-s k a palatset på Riddarholmen i
Stockholm. Han uppförde även ett flertal
slott och herresäten, bland vilka främst
märkes Drottningholm. Av T : s
kyrkliga byggnadsverk må nämnas
Kalmar domkyrka samt
Karolinska gravkoret i
Riddar-holmskyrkan. — 2. Nikodemus T. d. y.,
1654—1728, den förres son, arkitekt.
T. studerade i Italien, London och
Paris och utnämndes vid faderns död
(1681) till hov- och slottsarkitekt
samt f. å. till Stockholms
stadsarkitekt. T. hade ett ledande inflytande
på utvecklingen av den svenska
arkitekturen. Under flera år var T: s
verksamhet knuten till
Stockholms slott. Bland hans övriga
mera kända arbeten märkas
ombyggandet av Gustavianum i
Uppsala samt uppförandet av det vackra
Sten inge slott. Åt sig själv
uppförde T. ett litet palats vid
Slottsbacken (nu överståthållarhuset), ett
arkitektoniskt mästerverk med
elegant och smakfullt utförda
interiörer. T: s arkitektur är påverkad
av den italienska renässans- och
barockstilen. — 3. Karl Gustaf T., 1695—
1770, den förres son, statsman,
konstvän. T. slöt sig 1723 till holsteinska
partiet och blev sedermera en av
hattpartiets mest lysande representanter.
Han bekämpade ivrigt Horn och
valdes av hattarna till lantmarskalk vid
1738 års riksdag. Tidigt användes han
i diplomatiska beskickningar och var
1739—42 svenskt sändebud i Paris.
1745—54 var T. överstemarskalk vid
Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas hov,
1747—52 kanslipresident och 1747—54
guvernör för prins Gustav (sedermera
Gustav III). 1754 inträffade en
brytning mellan T. och hovet, varefter T.
drog sig tillbaka till privatlivet. T.
var en av landets mest lysande
vältalare.
Test (eng. prov, försök), försök,
som utföres för att klargöra en
persons individuella psykiska
beskaffenhet el. en särskild psykisk egenskap
hos någon.
Testakten, en engelsk lag av 1672,
som upphävdes 1828 och som stadgade,
att ämbetsmän måste bekänna sig till
engelska högkyrkan. Andra liknande
lagar funnos i Skottland och Irland.
Testamente, en rättshandling,
varigenom en person förordnar om sin
förmögenhet med avseende på sin död.
T. innefattar vederbörandes yttersta
vilja och kan vid sådant förhållande
av testator när som helst ändras el.
återkallas. Möjlighet att upprätta T.
inträder till fullo vid uppnådda 21 års
ålder och vid giftermål, om detta ingås
tidigare. Den, som fyllt 16 år, äger
dock testamentera över vad han el. hon
genom eget arbete förvärvat. T. kan
upprättas såväl skriftligt som
muntligt. För att ett T. skall kunna göras
rättsligen gällande, måste det visas,
att det av testamentsgivaren
upprättats med sunt och fullt förstånd samt
av fri vilja. Vidare erfordras, att
testamentsgivaren inför tvenne ojäviga,
pä en gång närvarande vittnen
förklarat förordnandet om förmögenheten
innefatta hans yttersta vilja. För
vittnena skall det dessutom ha stått
klart, att det varit testators vilja, att
de skolat fungera som vittnen.
Vittnena skola även väl känna testator
samt kunna uttala sig om huruvida T.
blivit upprättat vid sunt och fullt
förstånd samt av fri vilja. För det
fall att bröstarvingar finnas, kan
man genom testamente ej bortgiva el.
annorledes förordna om mer än
hälften av kvarlåtenskapen. Den del av
förmögenheten, som man ej kan
förfoga över, kallas arvinges laglott. Ett
särskilt slag av T. är inbördes T.,
varmed man förstår ett av två el. flera
personer upprättat T., varigenom de
med avseende på sitt frånfälle
ömsesidigt tillägga varandra
förmögenhets-rättigheter. Det vanligaste slaget av
inbördes T. är det, som upprättas äkta
makar emellan. Vanligtvis stadgas däri
antingen att den efterlevande skall med
full äganderätt erhålla all den avlidnes
kvarlåtenskap, el. ock att den
efterlevande skall äga att fritt disponera
över den avlidnes kvarlåtenskap. 1
inbördes T. bör även angivas, huru
med egendomen skall förfaras efter
bådas död. Den, som vill njuta T.
tillgodo, har att i stad inom 6 månader
samt å landet sist å det ting, som
infaller näst efter 6 månader, sedan
han erhöll kunskap om givarens död
och om T., i bevakningsändamål
uppvisa det för domaren. Är det ett
muntligt T., kan protokollsutdrag
över förhör med testamentvittnena
företes. Sker bevakning ej i rätt tid,
blir T. ogiltigt. Sedan
bevakning-skett, skola eventuella arvingar
delgivas testamentets innehåll. Vilja de
klandra T., skall detta ske inom ett år,
efter det delgivning ägt rum. Sker
ej så, står T. fast. T. kan emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
