utmodelléra ett strandplan; a c k u m u-latio 11 sterrasser uppbyggas i vattenbrynet av grus och sand, som floder föra med sig. Deltan äro exempelvis sådana T. Båda slagen T. finnas flerstädes i vårt land liögt över nutida vattenytor ocli äro märken efter högre vattenstånd. Terre haute [terr’i håt], stad i Indiana, U. S. A. 66,000 inv. Terres’ter, terrestrisk, hänförande sig till jorden t. ex. terresterkikare, som är benämning på kikare, vilka användas mot föremål på jordytan i motsats till astronomiska kikare. TerrFbel, förskräcklig, förfärlig. Ter’rier, se Hundraser. Terrige’na avlagringar (el. sediment) kallas sådana avlagringar, vilkas material förts från landområden genom floder el. bränningar (ex. grus, sand, lera). Tcrri’n, soppskål. Territoria’1 el. territoriell, som har avseende på el. tillhör ett territorium*. Territoria’lprincip, den princip, som ligger till grund för territorialhöghe-ten, d. v. s. en stats rätt att ensam utöva makt och myndighet på sitt område. Territoriell’, se Territorial. Territorium, landområde; i Nordamerikas förenta stater, ett distrikt, som ännu ej upptagits i unionen som stat (Alaska, Porto Rico och Hawaii) Terr’or, lat., skräck, fasa. — Te r-r o r i s e’r a, injaga skräck hos, behärska med våldsmedel. — Terroris m, skräckvälde. — Terrorist’, anhängare av skräckvälde. Terräng’, mark, landsträcka; markens beskaffenhet (kuperad, jämn, svårframkomlig etc.). Terränglöpning, kapplöpning i obekant terräng. Ters’, den tredje; tredje tonsteget i den diatoniska skalan. Tersero’n, korsning mellan vit och mulatt. Tersett’, terzett, tonstycke för tre sångstämmor. Ter’tia [-tsia], lat., den tredje. Ter’tium non da’tur [-tsium], lat., ett tredje gives icke, ett tredje fall är otänkbart. Tertiä’rperioclen inleder den keno-zoiska tidsåldern el. den nyare tiden i jordens historia (jfr Geologiska perioder). T., det skede, som närmast föregick istiden, kännetecknas av i det stora hela gynnsamt klimat. På Grönland och Spetsbergen finnas i tertiär-formationen försteningar efter en växtvärld i rikedom jämförlig med den nuvarande i mellersta Europa. De nu levande däggdjursarterna funnos ej under T. men väl de stamformer, från vilka de utvecklats. Mot slutet av T. försämrades klimatet och de ömtåligare växt- och djurarterna för-svunno från de nordligare trakterna, medan den eviga snön började packa sig samman på högre breddgrader, varefter det skede började, som kallas istiden. T.-formationen finnes ej i Sverige. Under T. veckades världens nu högsta bergskedjor samman såsom Alperna, Ilimalaja och de amerikanska Anderna och Kordiljererna. T. indelas i 4 underavdelningar: e o c e n, o ligo-c e n, m i o c e n och p 1 i o c e n, av vilka den sista är nära förbunden med kvartärtiden, som också ibland betecknas såsom pleistocen och mera uppfattas som ett med de tertiära underavdelningarna jämbördigt skede, ej såsom en självständig geol. period. Tertullia’nus, Q. S. F.., omkring 160 —220, kyrkofader, vilken bland annat gjorde latinet till kyrkospråk. T. är bland annat känd för det målande uttrycket ”Jag tror, därför att det är orimligt”. Terzi’u, terzett, osymmetrisk strof, bestående av 3 versrader femfotade jamber. Rimmen följa schemat aba, bcb, cdc ... xyz, y, d. v. s. mittraden i en strof, rimmar med nästföljande strofs första och tredje versrader. Dante anses vara T: s uppfinnare. Tes, sats, lärosats, som skall bevisas och försvaras. Tesch’en, stad i ö. Schlesien, tillhör numera Polen och kallas Cieszyn. 15,000 inv. Tes’la, N.f f. 1856 i Kroatien, under större delen av sitt liv verksam som uppfinnare i Förenta Staterna. T. har särskilt blivit känd för sina försök med de s. k. teslaströmmarna, växelströmmar med oerhört hög frekvens och spänning. Dessa strömmar ha visat sig besitta i flera avseenden anmärkningsvärda egenskaper. Bland annat kan en människa utan risk beröra strömledningens poler, medan växelströmmar med lägre frekvens äro livsfarliga, även om deras spänning är vida lägre. Tes’laströmmar, se Tesla. Tessa’lien, forntida landskap i nö. Grekland. De från Epirus inträngande tessalerna förjagade landets urinvånare (beotier, pelasger, miny-er m. fl.) eller gjorde dem till slavar (penester). På 300-1, f. Kr. var T. för en kort tid en stormakt men kom sedan först under Macedo-nien och senare under det romerska väldet. Sedan bysantinska riket störtats 1453, tillhörde T. Turkiet, men största delen av landskapet avträddes 1881 till Grekland. De förnämsta städerna under antiken voro Larisa, Farsalos och Lamai. Tessaloni'kerbreven kallas aposteln Paulus’ två första brev, vilka skrevos till församlingen i Thessalonika, nuva-