strider med Kellgren ocli senare med Leopold lia blivit särskilt bekanta. Tliorn, starkt befäst stad i det polska Västpreussen. 50,000 inv. Talrika ålderdomliga byggnader. Thorseng, se Tåsinge. Thorsson, F. V., 1865—1925, politiker. T. var ursprungligen skomakare. Inom det socialdemokratiska partiet intog han tidigt en framskjuten plats. Sedan 1902 var T. medlem av andra kammaren. 1918 efterträdde T. Bran-ting som finansminister i Edéns ministär. I den följande Brantingska ministären 1920 var han först finansminister, sedan handelsminister. T. var vidare finansminister i Brantings andra ministär 1921—23 och i den tredje 1924—25. Han var allmänt uppskattad för sin redbarhet. Han arbetade framför allt på att införa sparsam-het i statsförvaltningen och på att lära arbetarungdomen, att spararen är en god medborgare men slösaren en dålig. Tho^valdsen [-valls-], Bertel, 1768— 1844, dansk bildhuggare, en av den nyklassicistiska riktningens främsta representanter. T. var huvudsakligen verksam i Rom, där han blev tidens ledande konstnär. Bland hans arbeten märkas marmorstatyn I a s o n, gruppen A m o r och P s y c li e, reliefer (Kärlekens åldrar), friser (Alexanders intåg i Babylon), medaljongsviten Årstider-n a samt skissen till det s. k. Schwei-zerlejonet i Luzern. Thuj’a, ett släkte ständigt gröna barrträd, som ha fjällika barr på plattryckta grenar. Två T.-arter odlas i s. och mellersta Sverige som prydnadsträd. Thuky’dides, omkring 460—400 f. Kr., Greklands störste historieskrivare. Som befälhavare för en attisk eskader kom T. för sent till Amfipolis’ undsättning 424 och måste fördenskull i tjugu år vistas i landsflykt. Under sin landsflyktstid arbetade T. på sitt livsverk, en framställning av Peloponnesiska kriget. Med detta verk skapade T. den s. k. reflekterande el. pragmatiska historieskrivningen, d. v. s. han sökte opartiskt utleta det rätta orsakssammanhanget. T:s framställningskonst är enkel och kärnfull. Thu’le, bland forntidens greker och romare benämning på ett område i n. Europa, troligen Jutlands el. Norges västkust. Sedermera användes T. som beteckning för hela Skandinaviska halvön. Thulin, E. L., 1881—1919, svensk flygtekniker och flygare. T. grundade en numera nedlagd flygplansfabrik i Landskrona, det första lufttrafikföretaget i Sverige samt en flygskola. lian omkom genom en flygolycka 1919. Thur’g:au, kanton i nö. Schweiz. 1,000 kvkm., 135,000 inv. T. är en tätt befolkad kanton med betydande industri, omfattande bomullsspinnerier och bomullsväverier. Fruktodling, huvudsakligen för export, bedrives i stor utsträckning. Thurn, M. von, 1567—1640, böhmisk-adelsman. T. inträdde tidigt i kejserlig tjänst men blev snart ledaren för den protestantiska oppositionen. I de våldsscener i Prag 1618, som blevo signalen till Trettioåriga krigets utbrott, tog T. en ledande del. Senare slöt han sig till Gustav II Adolf. Thy’mus. — 1. T. el. bräss, en inre sekretorisk körtel, som ligger i övre delen av bröstliålan. Den reglerar sannolikt på något sätt kroppens ämnesomsättning, speciellt fettomsätt-ningen. — 2. Se Timjan. Tliyrén, J. K. V., f. 1861, historiker och jurist, .professor vid Lunds universitet. T. var universitetsrektor 1916— 26, då han tog avsked från professuren. Han har varit medlem av andra kammaren 1909—11 och av första kammaren 1912—17. 1926 blev T. justitieminister i Ekmans ministär. Han har framför allt arbetat på reformering av strafflagen. Thyreoide’a, sköldkörtel, se Inre sekretion. Thiiringen. På 400-t. omtalas för första gången en germansk folkstam, thuringarna, vilka härskade över ett vidsträckt rike. 531 besegrades de emellertid av franker och sachsare. N. delen av deras land tillföll sachsar-na, medan frankerna bemäktigade sig landet s. om Thtiringerwald. 1130 blev T. lantgrevskap. Efter det s. k. thii-ringska arvföljdskriget kom T. att tillhöra markgrevarna av Meissen, vilka fingo kurfurstlig värdighet som hertigar av Sachsen 1423. Efter 1918 års tyska revolution bildades 1920 staten Stor-Thuringen med Weimar som huvudstad. 11,754 kvkm., 1,609,000 inv. Denna omfattar de forna staterna Sachsen - Weimar - Eisenach, Sachsen-Meiningen, Reuss, Sachsen-Altenburg, Sachsen - Gotha, Schwarzburg - Rudol-stadt och Schwarzburg-Sondershausen. Jordbruket är den främsta näringsgrenen. Desstom finnas textilindustri och fabriker för glas- och porslinsvaror m. m. Thiiringerwald, skogigt bergområde i Thuringen, Tyskland, som från Fichtelgebirge sträcker sig åt nv. Högsta delarna nå 980 m. ö. h. Livligt besökt av turister. Tliyrsos, se Tyrsos. Thyse’lius, K. J., 1811—91, statsman, justitieråd 1856. 1860—63 var T. ecklesiastikminister och 1875—80 civilminister. T. innehade statsminister-