Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
posten 1883—84 ocli var den förste
ofrälse statsministern i Sverige.
Ti, kem. tecken för en atom titan.
Tian-sjan, centralasiatisk
bergskedja, som från Pamir sträcker sig 200
mil i ostnordostlig riktning inåt
Gobi-öknen och utgör n. gränsen för
Ta-rimbäckenet. Högsta topparna nä
över 7,000 m.
Tia’r, grek., lat. tiara,
ursprungligen beteckning på en österländsk
spetsig mössa, nu benämning på påvens
tredubbla krona.
Ti’ber, flod i mellersta Italien.
Upprinner i Apenninerna, flyter i sydlig
riktning och utfaller i Tyrrenska sjön
ej långt från Rom. Längd 390 km.
Tibe’rias, stad vid Gennesaret
(”Ti-berias sjö”), n. Palestina. 10,000 inv.
Anlädes av Herodes Antipas omkring
år 30 e. Kr. Omnämnes i
Johannes-e van gelie t.
Tiberi’nus, floden Tibers gud,
enligt sägnen en jordisk konung, som
omkommit i Tiberns böljor.
Tibe’rius, 42 f. Kr.—37 e. Kr.,
romersk kejsare. T., som tillhörde
familjen Claudius i Rom, adopterades
av Augustus, som var gift med hans
moder. Efter Augustus’ död uppsteg
T. på tronen år 14 e. Kr. Han var
gift med sin styvsyster Julia. Som
kejsare har T. blivit mycket olika
bedömd. Han var en utmärkt
organisatör, men delvis till följd av sin
omgivnings ständiga intriger blev han
alltmer misstänksam och
människo-fientlig och uppträdde med stor
grymhet.
Tibe’t, centralasiatiskt högland
mellan de från Pamir divergerande
bergskedjorna Kuen-lun och Himalaja, mot
ö. sträckande sig till de stora
kinesiska flodernas källområde. Omkring
2,000,000 kvkm., medelhöjd omkring
5,000 m. ö. h. Jordens största
höglandsområde. Karäkorum och
Trans-himalajas vecksystem falla inom T.
Befolkningen skattas till 3 milj., dels
nomader, dels fastboende. Landet hör
till de kinesiska biländerna, men
såsom dess högsta styresman räknas
Dalai-Lama i Lassa, Tibets
huvudstad. Klimatet är strängt och torrt.
Landet är till stor del öken och
saltstäpp med talrika saltsjöar. Invid
bergskedjornas bas vattnas det frän
de nederbördsrikare, delvis snötäckta
bergen.
Tibro, municipalsamhälle nära
Tidan, ö. Västergötland. 1,200 inv.
TicPno, se Tessin.
Tick’or (Polyporus), till
hattsvampar hörande svampsläkte med sporer i
sammanväxta rör. Fårticka (P.
ovinus) och en del andra arter äro
ätliga. Av F n ö s k t i c k a n (P.
to-meutarius) beredes fnöske. Flera
arter växa parasitiskt på träd, såsom
Tallticka (P. pini), Rotticka
(P. annosus) och Björkticka (P.
betulinus). I virke växer någon gång
M ö g e 1 t i c k a.
Tidaholm, stad vid Tidan, ö.
Västergötland. 4,550 inv. Stor
tändsticksfabrik. (Vulcan). Verkstad för
tillverkning av lastautomobiler.
Tid an, vattendrag i Västergötland.
Upprinner i närheten av gränsen till
Småland, flyter i en s-formig bäge
över Västgötaslätten, utfaller vid
Ma-riestad.
Tidemand [-man], A., 1814—-76, norsk
målare. T. var mestadels verksam i
Dtisseldorf. Den norska
folkkaraktären skildrade han i ett flertal
allmogebilder (Haugianerna,
Brude-färden i Har dan ger,
Fanatikerna).
Tiden. — 1. Radikal, daglig tidning
grundad 1884 av K. P. Arnoldsson,
1885 övertagen av Hj. Branting och
nedlagd 1886. — 2. En av det svenska
socialdemokratiska arbetarpartiet
utgiven tidskrift för socialistisk kritik
och politik, grundad 1908.
Tidens tegrn (”tidens tecken”),
daglig norsk tidning, sedan 1910 utgiven
i Oslo. T., som är Norges mest
spridda tidning, har anslutit sig till den
frisinnade vänstern.
Tideräkning. Som enheter vid T.
användas dygnet, tiden för ett
månvarv, månaden, och tiden för ett
solvarv, året. Då emellertid dessa
enheter ej äro jämt delbara med varandra,
har man konstruerat olika system för
att utjämna skillnaden och undvika
att exempelvis årets början förflyttar
sig med hänsyn till årstiderna och till
det verkliga solåret. Ett solår, det
s. k. tropiska året, motsvarar den tid,
som åtgår för ett omlopp av solen
exempelvis från vårdagjämningspunkt
till vårdagjämningspunkt. Denna tid
är ungefär 365*4 dygn. Tiden mellan
två nymånar varierar på grund av
ojämnheter i månens rörelse. Den
genomsnittliga tiden kallas månmånad.
Tolv månmånader utgöra ett s. k.
månår el. 354% dygn. Dygnet är den
tid, som åtgår för att jorden skall
hinna rotera ett varv. Under äldre
tider har man i allmänhet använt sig
av månaden som enhet och genom
inskjutande av en el. flera dagar som
ny månad el. som tillägg till de
vanliga månaderna sökt motverka den
förskjutning av året, vilken annars
måste äga rum på grund av att
månåret är kortare än solåret.
Emellertid voro de äldre systemen ganska
ofullkomliga. Något så när
tillfredsställande löstes problemet först
genom den av Julius Cesar införda s. k.
Julianska kalendern. I
denna hade månaderna samma längd och
ordningsföljd som nu. Året räkna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
