bar skyldighet att giva tiondedelen av sin förmögenhet till kyrkan. Gustav Yasa indrog samtliga tionden till kronan med undantag av sockenprästens tredjedel (tertialtionde). Den indragna delen kallades därefter krono-tionde. Jfr Grundskatt. TFosvavelsyra, kem. formel H2S2O3, är ej känd i fritt tillstånd. Dess salter benämnas tiosulfat el. hyposulfit*, t. ex. natriumhyposulfit (Na2S203), som användes inom fotografin. Ti’osyror kallas vissa syror, i vilka en el. flera syreatomer ersatts av svavel, t. ex. tiosvavelsyra. Tiotusendes återtåg:, se Xenofon. Tipitaka, buddismens heliga skrifter. Tipp, avstjälpningsplats för ut-schaktade jord- och sprängstensmas-sor, sopor etc. Tipperary-visan [tiperä’eri], populär engelsk sång med refrängen ”It’s a long, long way to Tipperary” (”Det är långt, långt hem till T.”), mycket sjungen av de engelska soldaterna under världskriget. Tiptop, det högsta, det förnämsta; finfint, makalöst. Tira’d, hastig löpning; ordsvall, långrandigt, innehållslöst anförande. Tiraljö’r, skarpskytt. Tirén. — 1. Johan T., 1853—1911, målare. T. valde med förkärlek motiv från lapparnas liv (Efter s n ö-storm, Älgskytten) men målade även friska landskapsbilder från Norrland och Lappland. — 2. Karl T., f. 1869, den förres broder, folklorist. T. har särskilt ägnat sig åt samlandet av förut okända lappländska sånger (”joiknings”-låtar). Tire’sias, se Teiresias. Tirfing;, se Tyrfing. Tir’pitz, A. von, f. 1849, tysk storamiral. T. arbetade energiskt på den tyska flottans nyorganisation. 1S97— 1916 innehade han posten som statssekreterare för marinministeriet. Under världskriget var det förnämligast T., som framdrev det hänsynslösa användandet av undervattensbåtarna i handelskriget. Efter revolutionen har T. invalts i riksdagen såsom representant för det tysk-nationella partiet. Ti’ryns, forngrekisk stad i landskapet Argolis på Peloponnesos, i sagorna besjunget som Perseus’ härskarsäte. Mot slutet av 400-t. f. Kr. förstördes T. av argiverna. Genom grävningar, som under 1800-t. företagits på platsen för T., har man funnit utomordentligt intressanta lämningar av en ko-nungaborg och väldiga cyklopiska stadsmurar. Tisch’bein [-bajn], tysk målarsläkt, bland vars medlemmar den mest berömde är J. H. W. T., 1751—1829. T. studeradq i Tyskland och Holland, vistades en längre tid i Italien, där han 1790 blev direktör för konstakademin i Neapel, samt tillbragte sina sista år vid hertigens av Oldenburg hov i Eutin. Han målade landskaps-, porträtt- och historiemålningar i den nyklassicistiska stilen (Goethe i kampagnan). Tisnaren, sjö på gränsen mellan Södermanland och Östergötland. 39 kvkm. Tistlar, beteckning på en del korg-blomstriga örter med taggiga blad och stjälkar, särskilt arter av släktena Cirsium och Carduus. Hos Cirsium ha frukterna fjäderpensel, hos Carduus hårpensel. T. äro besvärliga som ogräs. Viktigast är Åkertistel (Cirsium arvense), som har djupt liggande rotstockar och är flerårig. Dess rika fröspridning och svåråtkomliga rotstock gör den till ett av våra besvärligaste ogräs. T. kallas även en del arter av mjölktistelsläktet (Son-chus). Dessa ha gula blommor. De innehålla rikligt med mjölksaft. De sakna taggar. Mjölktistel (S. oleraceus), Fettistel (S. arvensis) och Svin ti stel (S. asper) äro vanliga ogräs i vårt land. Tisza [tiss’a]. — 1. K. T., 1830— 1902, ungersk statsman, 1861 ledamot av ungerska oppositionspartiet. T. medverkade vid bildandet av det liberala samlingspartiet och blev 1875 konseljpresident. T. avgick 1890. — 2. I. T., 1S61—1918, den förres son, statsman, 1886 medlem av ungerska riksdagen. 1903—05 var T. konseljpresident. 1910 bildade T. tillsammans med sin förre motståndare Andrassy det nationella arbetspartiet, vilket vann en lysande seger vid valen. 1912 bildade T. åter ministär och kvarstod som premiärminister till 1917. Han regerade i strängt konservativ anda. Under världskriget arbetade han på ett lojalt upprätthållande av förbundet med Tyskland. Vid revolutionen blev T., av de revolutionära ansedd som upphovsmannen till det för Ungern ödesdigra kriget, nedskjuten av en hop soldater. — 3. Se Theiss. Tita’n, en metall, som ingår i små mängder i vissa tämligen allmänt förekommande mineral. Kem. tecken Ti. Atomvikt 48.1. Atomvärde 2, 3 el. 4. T. är en hård, spröd och svårsmält metall (smältpunkt 1,850°). Den användes i vissa specialstålsorter. Tita’ner, i den grekiska gudasagan ett jättesläkte, avkomlingar av Uranos och Gaia. T. besegrades av gudarna, mot vilka de gjort uppror, och nedstörtades i Tartaros. Tita’nia, se Oberon. Titanic [tajtcen’ik], jämte systerfartyget ”Olympic” den på sin tid största lyxångaren i världen. T. byggdes 1910 och anträdde sin första resa 1912