Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjust ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tjust, naturskön, bergig trakt i nö.
hörnet av Småland med talrika insjöar
ocli djupt inträngande havsvikar.
Tjiider (Tetrao urögallus), en
hönsfågel, som är släkt med orren.
Tuppen når en längd av nära en m.
Hönan blir omkring 60 cm. T. har
rundad stjärt. Den finnes över hela
Sverige i barrskog. Den lever av frön,
knoppar, insekter, larver o. dyl. Se
Bil. Fåglar II.
Tjägrgrelvas, sjö i Pite lappmark. 43
kvkm. Genomflytes av Pite älv.
Tjäle, frusen jord. Genom T.
uppluckras i någon mån de ytliga
jordlagren.
TjäFvar, enligt nordiska fornsagor
Gotlands förste bebyggare.
Tjänstebrev. Statens myndigheter
och tjänstemän ha som regel
tjänste-brevsrätt, d. v. s. behöva ej erlägga
avgift för postförsändelser, som avlåtas i
tjänsten. T. inom landet frankeras
numera ej utan förses endast med
påskriften T. samt avsändarens namn och
tjänsteställning. För T. betalar
statskontoret till postverket årligen avgifter.
Tjänstefrimärken, frimärken med från
vanliga frimärken avvikande utseende,
med vilka före 1920 i Sverige
tjänstebrev frankerades.
Tjänsteår, den tid en person varit
anställd i statstjänst el. innehaft viss
därmed likställd tjänst. Antalet T.
ligger till grund för beräknande av
pension. Vid befordran är, om
meriterna förövrigt äro likvärdiga hos de
sökande, antalet T. i regel avgörande.
Tjänstgröringspengiar. Vissa
tjänstemän ha sin lön uppdelad i fast lön
och T. Den senare ersättningen skall
som regel avstås till vikarien vid
tjänstledighet.
Tjära, flytande och lialvflytande
produkter, som erhållas vid
torrdestil-lation av trä (trätjära, entjära),
stenkol (stenkolstjära) el. björknäver
(ryssolja). T. innehåller en hel del
organiska ämnen, framförallt kolväten.
Tjärblomster (Lychnis viscaria) hör
till familj CaryopliyllaceEe. Den har
röda blommor. Från stjälkens övre
leder avsöndras en brun, klibbig
vätska, varav namnet. T. är vanlig i vårt
land.
Tjärbränning:, se Trätjära.
Tjärfärgrämnen, sammanfattande
beteckning för ett stort antal numera
utomordentligt viktiga färgämnen, vid
vilkas framställning stenkolstjära
tjänstgör som utgångsmaterial. Bland
T. må som exempel nämnas följande:
1) Antrakinonfärgämnen, till vilka höra
bland annat alizarins metallföreningar
(lacker), som oftast ha en starkt röd
färg. Alizarin erhölls förr från krapp,
som därför odlades i stor
utsträckning. 2) Trifenylmetanfärgämnen,
som indelas i auriner, ftaleiner och
rosaniliner, till vilken sista grupp t. ex.
anilinrött (fuksin) och anilinblått
höra. 3) Azofärgämnen, bland vilka
särskilt naftalin derivaten äro av
betydelse. 4) Indigofärgämnen, till vilka
hör indigoblått, som numera
huvudsakligen framställes på syntetisk väg.
Tjärpapp, som användes vid
täckning av tak, erhålles genom att papp
indränkes med varm tjära och därefter
beströs med sand. T. kan även
framställas genom tillsats av tjära till
pappmassan, innan den formas.
Tjärsalva, en salva, som beredes av
tjära, vax och svinister. T. användes
framför allt mot skabb.
Tjärvatten, som bildas vid
torrde-stillation av trä, innehåller bland
annat träsprit, ättiksyra och aceton.
Tjörn, ö i Skagerack vid
Bohusläns kust. 134 kvkm. 7,400 inv.
Upptages till största delen av kala berg.
I dalgångarna bedrives jordbruk.
TI, kem. tecken för en atom tallium.
Toba’g;o, se Tabago.
Tobak (Nicotiana), växtsläkte,
tillhörande familjen Solanacese. Arterna
ha bägarformig blomkrona,
tvärum-mig kapselfrukt och hela blad samt
äro i allmänhet högvuxna örter. I
Sverige odlades förr Bon dtobak
(N. rustica). Numera erhålles
handelns tobak så gott som uteslutande
från Virginiatobak (N.
taba-cum) och varieteter av denna art. Den
är en klibbliårig ört, som når en höjd
av 1—1,5 m. De skördade bladen
undergå i samband med torkningen ett
slags jäsning. T. odlas i mindre
utsträckning i s. Sverige; den går bäst
i länder med något varmare klimat.
T. upptäcktes i samband med Amerika
av éuropéerna. Katarina av Medici
fick den uppfattningen, att
tobaksrökning medförde ett stilla och fogligt
lynne, varför hon ivrigt arbetade för
tobaksrökningens utbredande bland
sina undersåtar. Först på 1600-t. blev
tobaksrökningen dock mera spridd i
Europa. Numera odlas T. framför allt
i Förenta staterna, Brasilien,
Bulgarien m. fl. länder.
Världsproduktio-nen var 1924 1,260,000 ton, därav 6,500
ton i Sverige. Förbrukningen var s. ä.
i Sverige 8,300 ton (1,4 kg. per inv.).
Tobaksmonopolet, se Svenska
To-baksmonopolet.
Tobaksvaror. Infödingarna i
Amerika rökte vid europeernas ankomst
s. k. tabago, d. v. s. rullar, bestående
av sönderskurna tobaksblad
omveck-lade med ett majsblad. Dessa blevo
förebilder till cigarretterna, hos vilka
hylsan utgöres av tunt, olimmat
papper. Cigarretter tillverkas
numera med maskin. Cigarretter med
munstycken fordra dock ännu
handarbete; endast hylsorna framställas
med maskin. Tillverkningen av C i-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
