Tjust, naturskön, bergig trakt i nö. hörnet av Småland med talrika insjöar ocli djupt inträngande havsvikar. Tjiider (Tetrao urögallus), en hönsfågel, som är släkt med orren. Tuppen når en längd av nära en m. Hönan blir omkring 60 cm. T. har rundad stjärt. Den finnes över hela Sverige i barrskog. Den lever av frön, knoppar, insekter, larver o. dyl. Se Bil. Fåglar II. Tjägrgrelvas, sjö i Pite lappmark. 43 kvkm. Genomflytes av Pite älv. Tjäle, frusen jord. Genom T. uppluckras i någon mån de ytliga jordlagren. TjäFvar, enligt nordiska fornsagor Gotlands förste bebyggare. Tjänstebrev. Statens myndigheter och tjänstemän ha som regel tjänste-brevsrätt, d. v. s. behöva ej erlägga avgift för postförsändelser, som avlåtas i tjänsten. T. inom landet frankeras numera ej utan förses endast med påskriften T. samt avsändarens namn och tjänsteställning. För T. betalar statskontoret till postverket årligen avgifter. Tjänstefrimärken, frimärken med från vanliga frimärken avvikande utseende, med vilka före 1920 i Sverige tjänstebrev frankerades. Tjänsteår, den tid en person varit anställd i statstjänst el. innehaft viss därmed likställd tjänst. Antalet T. ligger till grund för beräknande av pension. Vid befordran är, om meriterna förövrigt äro likvärdiga hos de sökande, antalet T. i regel avgörande. Tjänstgröringspengiar. Vissa tjänstemän ha sin lön uppdelad i fast lön och T. Den senare ersättningen skall som regel avstås till vikarien vid tjänstledighet. Tjära, flytande och lialvflytande produkter, som erhållas vid torrdestil-lation av trä (trätjära, entjära), stenkol (stenkolstjära) el. björknäver (ryssolja). T. innehåller en hel del organiska ämnen, framförallt kolväten. Tjärblomster (Lychnis viscaria) hör till familj CaryopliyllaceEe. Den har röda blommor. Från stjälkens övre leder avsöndras en brun, klibbig vätska, varav namnet. T. är vanlig i vårt land. Tjärbränning:, se Trätjära. Tjärfärgrämnen, sammanfattande beteckning för ett stort antal numera utomordentligt viktiga färgämnen, vid vilkas framställning stenkolstjära tjänstgör som utgångsmaterial. Bland T. må som exempel nämnas följande: 1) Antrakinonfärgämnen, till vilka höra bland annat alizarins metallföreningar (lacker), som oftast ha en starkt röd färg. Alizarin erhölls förr från krapp, som därför odlades i stor utsträckning. 2) Trifenylmetanfärgämnen, som indelas i auriner, ftaleiner och rosaniliner, till vilken sista grupp t. ex. anilinrött (fuksin) och anilinblått höra. 3) Azofärgämnen, bland vilka särskilt naftalin derivaten äro av betydelse. 4) Indigofärgämnen, till vilka hör indigoblått, som numera huvudsakligen framställes på syntetisk väg. Tjärpapp, som användes vid täckning av tak, erhålles genom att papp indränkes med varm tjära och därefter beströs med sand. T. kan även framställas genom tillsats av tjära till pappmassan, innan den formas. Tjärsalva, en salva, som beredes av tjära, vax och svinister. T. användes framför allt mot skabb. Tjärvatten, som bildas vid torrde-stillation av trä, innehåller bland annat träsprit, ättiksyra och aceton. Tjörn, ö i Skagerack vid Bohusläns kust. 134 kvkm. 7,400 inv. Upptages till största delen av kala berg. I dalgångarna bedrives jordbruk. TI, kem. tecken för en atom tallium. Toba’g;o, se Tabago. Tobak (Nicotiana), växtsläkte, tillhörande familjen Solanacese. Arterna ha bägarformig blomkrona, tvärum-mig kapselfrukt och hela blad samt äro i allmänhet högvuxna örter. I Sverige odlades förr Bon dtobak (N. rustica). Numera erhålles handelns tobak så gott som uteslutande från Virginiatobak (N. taba-cum) och varieteter av denna art. Den är en klibbliårig ört, som når en höjd av 1—1,5 m. De skördade bladen undergå i samband med torkningen ett slags jäsning. T. odlas i mindre utsträckning i s. Sverige; den går bäst i länder med något varmare klimat. T. upptäcktes i samband med Amerika av éuropéerna. Katarina av Medici fick den uppfattningen, att tobaksrökning medförde ett stilla och fogligt lynne, varför hon ivrigt arbetade för tobaksrökningens utbredande bland sina undersåtar. Först på 1600-t. blev tobaksrökningen dock mera spridd i Europa. Numera odlas T. framför allt i Förenta staterna, Brasilien, Bulgarien m. fl. länder. Världsproduktio-nen var 1924 1,260,000 ton, därav 6,500 ton i Sverige. Förbrukningen var s. ä. i Sverige 8,300 ton (1,4 kg. per inv.). Tobaksmonopolet, se Svenska To-baksmonopolet. Tobaksvaror. Infödingarna i Amerika rökte vid europeernas ankomst s. k. tabago, d. v. s. rullar, bestående av sönderskurna tobaksblad omveck-lade med ett majsblad. Dessa blevo förebilder till cigarretterna, hos vilka hylsan utgöres av tunt, olimmat papper. Cigarretter tillverkas numera med maskin. Cigarretter med munstycken fordra dock ännu handarbete; endast hylsorna framställas med maskin. Tillverkningen av C i-