kiska trupper i massor övergingo till fienden. Jfr Tjeckoslovakien. Tjeck’oslova’kien, republik i Centraleuropa, i v. och n. gränsande till Tyskland, i nö. till Polen, i sö. till Rumänien, i s. till Ungern och Österrike. 140,000 kvkm., 13,600,000 inv. Landets v. huvuddel, Böhmen, upptages av en stor högslätt, begränsad av randberg, i sv. av Böhmerwald, i nv. av Erzgebirge, i nö. av Sudeterna. Böhmens enda flod är Elbe, vilken upprinner i Riesengebirge och mottager bifloderna Moldau och Eger. I sö. skiljes Böhmen genom de låga Mähri-ska kullarna från T:s mellersta huvuddel, det omkring Donaus biflod March belägna Mähren. Landets ö. huvuddel, Slovakien, uppfylles till största delen av Karpaternas bergskedjor. — Huvudnäring är jordbruk med boskapsskötsel. T. exporterar lantbruksprodukter, främst korn. Bergsbruket är en viktig näring. I Böhmen och i n. Mähren finnas järnmalmer. Även rika kolfyndigheter finnas. I de böhmiska randbergen be-drives skogbruk. Industrin, särskilt metall- och textilindustri, är mycket livlig. I-Iandelsomsättningens värde uppgick år 1924 till 17,574 milj. tjeckoslovakiska kronor import och 18,751 milj. kronor export. 1 tjeckoslovakisk krona för närvarande = 0.11 svenska kronor. Befolkningen utgöres till största delen av tjecker och slovaker, till en mindre del (vid gränsen mot Tyskland) av tyskar. Religionen är till största delen romersk-katolsk. — T. styres av en president. Folkrepresentationen utgöres av en riksförsamling på två kamrar. Huvudstad är Prag, 675,000 inv. övriga viktigare städer äro Brunn, 220,000 inv., Pilsen 90,000 och Pressburg, 94,000. — Historia. Angående den tidigare historien se Tjecker. Under ledning av Masaryk bildades under världskriget en organisation, som arbetade för tjeckernas självständighet. En nationell regering bildades i Paris och 1918 förklarades i Prag den nya staten oberoende med Masaryk som president. T: s område fastställdes vid fredskon-ferensen. Landets utrikespolitik har letts av Benes. Tillsammans med Rumänien och Jugoslavien har denne bildat en allians, den s. k. lilla ententen. Under hans ledning har T. intagit en framskjuten ställning IN. F:s förhandlingar. Tjc’ka, ett slags politisk domstol i Sovjetryssland, vilken grundades 1917. T. har gjort sig bekant för en hel del grymma domar. 1922 omorganiserades T. till en avdelning av Folkkominissa-riatet för inrikesärenden. (G. P. U.). Tjeljabinsk, mindre stad i Västsibi-rien. Utgångspunkt för den stora sibiriska järnvägen. Tjeljus’kin, Kap, Asiens och Taimyr-halvöns nordspets; passerades 1878 av Vegaexpeditionen, efter vilken en östligare i närheten belägen udde blivit kallad Kap Vega. Tjeremiss^r, en i ö. Ryssland bosatt folkstam, som tillhör den finsk-ugriska språkgruppen. Deras antal torde ej överstiga y2 milj. Tjerkass’y, stad i Ukraina, s. Ryssland, vid floden Dnjepr, 42,000 inv. Livlig handelsstad. God flodhamn. Trä- och sockerindustri. Tjerkess’er, cirkassier, beteckning för en del folkstammar inom v. Kaukasus. T. räknas till den främre asiatiska rasen (jfr Armenier). Tjerni’g:ov, huvudstad i förra gu-vernementet T., belägen på v. stranden av Dnjepr. 36,000 inv. En gammal stad med många historiska minnesmärken. Tjinov’nik, rysk ämbetsman. Som lånord i främmande språk användes namnet ironiskt i betydelsen ”byråkrat”. Tjita’ (Tschita’, Chita’), huvudstad i östsibiriska provinsen Transbaika-lien mellan Jablonoibergen och Amur-floden, vid stora sibiriska banan, välbyggd, omkring 80,000 inv. Tjitjerin, G., f. 1872, rysk revolutionär. T., som i utlandet studerat socialdemokratin, blev 1907 sekreterare i de ryska socialdemokraternas ut-landsorganisation och flydde vid världskrigets utbrott till England. Hans förbindelser med bolsjevikerna föranledde hans häktning 1917. Efter ett halvår frigavs han emellertid och reste 1918 till Ryssland. S. å. blev han bolsjevikregeringens utrikesminister och har som sådan lagt i dagen stor diplomatisk förmåga. Tjocka Bertlia, skämtsam benämning på i världskriget av tyskarna använda, grova kanoner med oerhörd skottverkan. T. uppkallades efter Fr. S. Krupps dotter Bertlia. Tjockhuclingrar, en fordom använd sammanfattande beteckning för elefanter, tapirer, noshörningar, svindjur, m. fl. Tjocktarm, se Tarmkanal. Tjug:oårig hävd, se Hävd. Tjurfäktning: förekom redan under antiken, särskilt i kejsartidens Rom. Alltsedan medeltiden har T. varit spanjorernas nationalnöje. Striden uppföres på en arena av till häst och fots med värja och pikar kämpande, yrkesmässiga tjurfäktare och vilda tjurar, vilka på allehanda sätt uppretas och pinas, tills de slutligen halvdöda under massornas jubel erhålla dödsstöten av en matador.