Tomtkarfca skall upprättas över varje tomt i stad i skala ej understigande 1:400. Koncept till kartan skall förvaras hos byggnadsnämnden. Tomträtt lämnas av stat, stad, kommun el. motsvarande korporation mot bestämd ersättning för viss längre tid (26—100 år). Innehav av T. ger större säkerhet än arrende per är men utesluter den möjlighet till spekula-tionsvinst på grund av värdestegring, som följer med ägande. Tomträtts-institutionen har länge använts i utlandet, särskilt i England, och har genom lag av 1907 införts även hos oss. För att underlätta utnyttjandet av T. ha bildats särskilda kreditanstalter, s. k. tomträttskassor, i Stockholm och Göteborg, vilkas lån garanteras av resp. städer. Schema, åskådliggörande de förtätningar och förtunningar i luften, som vi uppfatta som en ton. To’n, ett ljud, som orsakas av regelbundna svängningar i luften i motsats till buller, som består av oregelbundna svängningar. Ju hastigare svängningarna försiggå, desto högre säga vi en T. vara. Vi uppfatta sådana svängningar, om de ha en hastighet mellan 16 och omkring 30,000 i sekunden. Yngre personer kunna som regel uppfatta högre toner än äldre personer. Ton’, viktsmått, utgörande 1,000 kg. Vid mätning av fartyg användes s. k. registerton, ett rymdmått om 2,83 kbm. Tonalite’t, tonkaraktär, en ackordföljds samhörighet. Tonande språkljud äro sådana språkljud, vid vilkas frambringande stämbanden vibrera. Hit höra alla vokaler samt en del konsonanter. De tonlösa språkljuden bildas med öppen ljudspringa, varför stämbanden ej sättas i dallring. Hit höra en del konsonanter såsom p, t, fc, / m. fl. Tonart, tonsläkte, på bestämt sätt ordnad följd av toner. Numera förekomma blott två T., nämligen dur och moll. Se Tonskala. Ton’dern, se Tönder. Tonfisk (Thynnus) tillhör makrillfiskarnas familj. Den når en längd av upptill 3 m. och en vikt på upp till 600 kg. Den finnes framför allt i Medelhavet men uppträder ibland även i Atlanten och vid våra kuster. T. är mycket rovgirig. Köttet är ätbart. Se Bil. Fiskar I. To’nfixe’rbad användas inom foto-grafin, då toning och fixering av ett kopiepapper sker samtidigt. Badet måste i sådant fall innehålla både det för fixeringen erforderliga medlet (na-triumhyposulfit) och det ämne, som skall ge bilden dess ton, vanligen guldklorid el. kaliumplatinaklorur. Tong’a-ötarna (el. Vänskapsöarna), en till Polynesien hörande ögrupp i Stilla havet, belägen mellan Fidji- och Samoaöarna. T. består av omkring 200 öar (tillsammans 1,000 kvkm.), av vilka många ha ännu verksamma vulkaner. Invånarna (23,000) äro kristna polynesier, kända såsom skickliga jordbrukare och fiskare. Huvudstad är Nukualofa, belägen på den största och folkrikaste av öarna. Tongatabu. Viktigaste produkt är kopra. En del av öarna upptäcktes av Tasman 1643, andra av Cook på 1770-t. Sedan 1900 stå T. under brittiskt protektorat. Tonhöjd. En tons höjd betingas av dess svängningstal. Ju snabbare svängningarna försiggå, ju större svängningstalet är, desto högre säges en ton vara. Jfr Tonskala. To’nika, grundtonen i en skala, den ton, efter vilken tonarten uppkallas. Även beteckning för treklangen pä grundtonen. Ton’kabönor erhållas från ett brasilianskt träd, som hör till familj Leguminosee. De innehålla kumma-rin, som har angenäm lukt. De användas därför vid framställning av parfym och snus. Ton’kin el. Tonking, fransk besittning i Ostasien mellan Kina och Annam. 120,000 kvkm., varav 15,000 utgöras av Sonkaflodens bördiga delta. Omkring 6 milj. inv. Huvuddelen av befolkningen är indokineser, resten kineser, laos m. fl. samt dessutom några tusen européer. Viktigaste produkter äro ris, råsilke, bomull, kaffe. — Huvudstad Hanoi. Tonkonst. Se Musik. Tonlösa språkljud, se Tonande språkljud. Tonnage [-na’sj], ett fartygs rymd mätt i ton, antingen brutto-T., som omfattar hela rymden, el. netto-T., varvid utrymmet för maskiner o. dyl. frånräknas. Jfr Ton. TonsiFler, mandlar, halskörtlar, äro anhopningar av en svampig, cellrik vävnad, s. k. lymfoidvävnad (jfr Lymfkörtlar), som finnas i svalget. Vid ingången till svalget mellan gombågarna finnas två T. de s. k. svalgmandlarna. Dessutom fiones en T. i svalgtaket bakom näsan. T. ha antagligen till uppgift att oskadliggöra bakterier, vilka inkommit i munnen