- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2535-2536

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tonskala ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

formiga instrument höra toner, vilka motsvara skalans toner, gör vidare, att vi vänja oss vid sådana intervaller och vad man vänjer sig vid, tycker man så småningom är riktigt och behagligt. Tonsteg:, se Tonskala. Tonsu’r, den rakade hjässan på en katolsk präst. Se fig. på föregående sida. Topa’s, ett mineral, som består av ett fluorhaltigt aluminiumsilikat. T. har svagt blå el. brungul färg och betydande hårdhet (hårdare än kvarts). De klart genomskinliga varieteterna (Ural, Brasilien) äro värderade såsom ädelstenar. Tope'ka, huvudstad i Kansas, U. S. A. 50,000 inv. Tope'lius, Zakarias, 1818—98, finländsk författare, professor i historia vid universitetet i Helsingfors. I hela sin alstring är T. en typisk romantiker. Hans dikter kännetecknas av fosterländskt patos och lyrisk stämningsrikedom (Ljungblommor). Mest uppskattad har T. blivit som barn- och ungdomsskald. Hans romantiska prosacykel Fältskärns berättelser med ämnen ur Finlands och Sveriges historia har vunnit en utomordentlig popularitet liksom Läsning för barn, en samling sagor, dikter och skådespel. T. har även skrivit dramer (Regina von Emmeritz). Topog:rafi’, ortbeskrivning, geografiskt detaljerad beskrivning över en trakt. — T o p o g r a’f, person, som utför topografiska arbeten. — T o p o-g r a’f i s k, ortbeskrivande, hörande till topografin. Toque [täck*], fr., ett slags huvudbonad, vanligen av sammet och utan brätte samt med veckig kulle. Tor, i nordiska gudasagan åskans gud, son till Oden och näst denne den förnämste bland asar. T. är den starkaste av gudar och människor, han åker i en vagn, dragen av två bockar, och äger hammaren Mjollner. Han är åskans och blixtens gud (tordön). Vid ragnarök skall T. kämpa med mid-gårdsormen, som han dödar, men skall själv dö av ormens etter. I de fornnordiska gudasagorna skildras T:s många bedrifter. Tora Borgarhjort var enligt sagan, dotter till jarlen Herröd i Götaland. Kring T: s jungfrubur lade sig en ettersprutande orm, som ingen vågade nalkas. Jarlen lovade då sin dotter till äkta åt den, som dödade draken. Ragnar, son till konung Sigurd Ring, utförde denna bragd och kallades sedan Lodbrok, ”ludna byxor”, därför att han skall ha varit iklädd ludna byxor till skydd mot ormens etter. *To’rdenskjold, P., 1691—1720, norsk sjöhjälte, viceamiral, hette egentligen Wessel. T., som var synnerligen oförvägen, utmärkte sig i kriget mot svenskarna och vann sin mest lysande seger i Dynekilen 1716, då han erövrade flera svenska fartyg. 1717 gjorde T. ett misslyckat anfall pä Strömstad. 1719 erövrade T. Marstrands fästning och gjorde ett framgångsrikt anfall mot Göteborg, varvid största delen av den svenska galäreskadern förstördes. To’rdmule (Alca torda), en till alkor hörande simfågel. Den är ovan svart, under vit. Den förekommer sällsynt vid våra kuster men är vanlig i polartrakter. Tordyvlar, till dyngbaggar hörande skalbaggssläkte. T. ha grävben. Undersidan är metallglänsande, översidan är svart el. metallglänsande. I Sverige finnas 6 arter, vilka leva av spill-ning, som de flygande uppsöka vackra sommarkvällar. Toreado’r, beriden tjurfäktare. Torekov, municipalsamhälle vid Kattegatt, sv. Skåne. 350 inv. Fiskläge. Badort. Torell, O., 1828—1900, berömd kvar-tärgeolog, särskilt därför att han förde teorin om den stora nordiska landisen till seger över de äldre diluvial-hypoteserna. T. var 1871—1897 chef för Sveriges geologiskå undersökning. Tor’g:au, stad i staten Sachsen, Tyskland, belägen vid Elbe, nv. om Dresden. 13,000 inv. T. har mänga historiska minnen. Där avfattades bland annat 1530 de s. k. Torgauartik-larna, vilka utgöra grunden till Augs-burgska bekännelsen. Intill år 1892 var T. starkt befäst. Torg:ny lagman, enligt den isländske hävdatecknaren Snorre Sturlasson en för sin klokhet berömd uppländsk lagman i Tiundaland, vilken levde pä Olov Skötkonungs tid. Tories [tå’ris], sing. tory, och whigs [oig’s], sing. whig, populär benämning på två politiska partier i England. Namnen kommo i bruk mot slutet av 1600-t. i samband med striden om prins Jakobs (sedermera Jakob II) uteslutande från tronföljden och användes ursprungligen i förlöjligande betydelse. Hovpartiet, prinsens anhängare, kallade sina motståndare whigs (ursprungligen benämning på presbyterianska upprorshopar i Skottland) och fingo i gengäld öknamnet tories (katolska irländska fågelfria). Whigs hade vidare på sitt program ökande av parlamentets rättigheter gentemot kungamakten samt större religiös tolerans mot dis-senters, medan tories stödde den oinskränkta kungamakten och motsatte sig religionsfrihet för dissenters. Partinamnen bibehöllos även, sedan dessa problein avlösts av andrp. ged^n ntft>

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free