Torr’ensfloden, flod i Sydaustralien. Nära dess mynning ligger staden Ade-laide. Torr’enssjön, stor saltsjö i Sydau-stralien. Torr’es sund, sund mellan Nya Guinea och halvön York i Queensland, Australien. Sjöfarten i T. försväras högeligen genom den rikliga förekomsten av korallrev, klippor och sandbankar. T. är uppkallat efter sin upptäckare, den spanska sjöfararen Torres, som 160G genomseglade sundet. Torricclli, E., 1G0S—47, italiensk fysiker och matematiker. T., som utförde betydelsefulla undersökningar inom olika grenar av såväl matematiken som fysiken, har dock vunnit sin största berömmelse genom det s. k. torricelli -ska försöket, genom vilket han kan betraktas som lufttryckets upptäckare. Forntidens lärde (Aristoteles) hade förklarat vattnets stigning i sugröret till en pump såsom beroende på naturens avsky för tomrummet (liorror vacui). T:s äldre samtida Galilei hade förstått, att denna avsky för tomrummet borde tolkas som en kraft med begränsad styrka, men icke vilken denna kraft var. T. fyllde nu ett långt, i ena ändan tillslutet glasrör med kvicksilver, vände röret upp och ned och placerade rörets öppna ände i en skål fylld med kvicksilver. Det visade sig därvid, att kvicksilvret sjönk något i röret men ej mera än att kvicksi Iver ytan i röret stannade på ungefär 760 mm. höjd över kvicksilverytan i kärlet. T. visade härigenom, att samma kraft, det på luftens tyngd beroende lufttrycket, som förmådde uppbära en vattenpelare av 10 meters höjd, förmådde uppbära en kvicksil-vcrpelare lika många gånger kortare än vattenpelaren som kvicksilvret var tyngre än vatten. T:s rör är den första barometern. Tomrummet i röret över kvicksilverytan brukar benämnas T: s tomrum. Torricellis rör, se Torricelli. Torricellis tomrum, se Torricelli. Torrmjölk beredes genom intorkning av skummjölk vid 40—45°. T. är hållbarare men mindre smaklig än vanlig mjölk och användes framför allt som mjölkersättning i matlagning. Torrnålsradering:, se Etsning. Torrstenar, beteckning för Bergslagens kvartsrika järnmalmer, vilka för nedsmältning i masugn behöva tillsats av kalksten. Torsby, municipalsamhälle vid n. övre Fryken, n. Värmland. 900 inv. Torsliälla, fordom Torsharg (= Tors offerplats), stad vid Eskilstunaån nära dess utlopp i Mälaren, nv. Södermanland. 1,950 inv. Järn- och stål- manufaktur i staden och dess omgivningar. Urgammal ort, som erhöll stadsprivilegier i början av 1300-t. Torsion, vridning. Torsionsvåg-, ett fysikaliskt instrument, som grundar sig på den egenskapen hos en tråd, att den, om den vrides, på grund av sin elasticitet strävar att återtaga sitt ursprungliga jämviktsläge med en kraft, som kan beräknas ur vridningsvinkelns storlek. Torsionsvågen, som i princip kan sägas bestå av en stav, horisontellt upphängd på en fin tråd, användes för att bestämma den kraft, vilken verkar mellan två elektriska laddningar, tvä magnetpoler el. två massor. Torsk. — 1. En munsjukdom, som uppträder hos barn och som orsakas av den med jästsvamparna besläktade torsksvampen. Denna orsakar gråvita beläggningar på munslemhinnan. Sjukdomen är vanligast hos klena och vanvårdade barn. Tvättning av moderns bröstvårtor, eventuellt diflaskans napp, med t. ex. vätesuperoxid är i allmänhet en tillräcklig åtgärd för att bota sjukdomen. Munnen bör lämnas i fred. — 2. Se Torsksläktet. Torskfiskar (Gadidse), en familj tillhörande ordningen mjukfeniga fiskar. Deras simblåsa har ej luftgång. Till T. höra bland annat torsksläktet, långesläktet, kummel, lake m. fl. Torsklevertran, se Fiskleverolja. Torsksläktet (Gadus) tillhör familjen torskfiskar. T. ha tre ryggfenor och två analfenor. Till T. hör den Vanliga torsken (G. callarias), som har skäggtöm och vitaktig sidolinje. Färgteckningen varierar med botten. S. k. bergtorsk är rödaktig, medan grästorsk, som lever på gräsbotten, har mera grönaktig färg. Äldre fiskar kallas stortorsk el. kabeljo, yngre småtorsk. Den kan nå över 1,5 m. i längd och över 20 kg. i vikt. Den förekommer i tempererade hav och uppsöker vid lektiden bankar med 20—80 m. djup. Den lever av fisk och smärre havsdjur. Vitlingen (G. merlangus) är mindre än föregående (20—40 cm.) och saknar skäggtöm. Koljan (G. feglefinus) är något större än föregående. Den har liksom torsken skäggtöm men har mörk sidolinje. B 1 a n k s e j e n el. lyrtorsken (G. pollacliius) saknar skäggtöm och har mörk sidolinje. Längd 30—80 cm. Sejen el. gråsejen (G. virens) saknar skäggtöm och har i motsats till vitlingen stjärtfenan djupt inskuren. Längd c: a 1 m. Se Bil. Fiskar I. Det är framför allt den vanliga torsken, som är föremål för torskfisket. Även de övriga arterna äro emellertid ätliga och spela en ej obetydlig ekonomisk roll. Torskfisket be-drives framför allt på fiskebankarna