Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Torium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torr’ensfloden, flod i Sydaustralien.
Nära dess mynning ligger staden
Ade-laide.
Torr’enssjön, stor saltsjö i
Sydau-stralien.
Torr’es sund, sund mellan Nya
Guinea och halvön York i Queensland,
Australien. Sjöfarten i T. försväras
högeligen genom den rikliga
förekomsten av korallrev, klippor och
sandbankar. T. är uppkallat efter sin
upptäckare, den spanska sjöfararen
Torres, som 160G genomseglade
sundet.
Torricclli, E., 1G0S—47, italiensk
fysiker och matematiker. T., som
utförde betydelsefulla undersökningar inom
olika grenar av såväl matematiken som
fysiken, har dock vunnit sin största
berömmelse genom det s. k. torricelli
-ska försöket, genom vilket han kan
betraktas som lufttryckets upptäckare.
Forntidens lärde (Aristoteles) hade
förklarat vattnets stigning i sugröret
till en pump såsom beroende på
naturens avsky för tomrummet (liorror
vacui). T:s äldre samtida Galilei
hade förstått, att denna avsky för
tomrummet borde tolkas som en kraft
med begränsad styrka, men icke
vilken denna kraft var. T. fyllde nu
ett långt, i ena ändan tillslutet
glasrör med kvicksilver, vände röret upp
och ned och placerade rörets öppna
ände i en skål fylld med kvicksilver.
Det visade sig därvid, att kvicksilvret
sjönk något i röret men ej mera än
att kvicksi Iver ytan i röret stannade på
ungefär 760 mm. höjd över
kvicksilverytan i kärlet. T. visade härigenom,
att samma kraft, det på luftens tyngd
beroende lufttrycket, som förmådde
uppbära en vattenpelare av 10 meters
höjd, förmådde uppbära en
kvicksil-vcrpelare lika många gånger kortare
än vattenpelaren som kvicksilvret var
tyngre än vatten. T:s rör är den
första barometern. Tomrummet i röret
över kvicksilverytan brukar benämnas
T: s tomrum.
Torricellis rör, se Torricelli.
Torricellis tomrum, se Torricelli.
Torrmjölk beredes genom intorkning
av skummjölk vid 40—45°. T. är
hållbarare men mindre smaklig än
vanlig mjölk och användes framför
allt som mjölkersättning i
matlagning.
Torrnålsradering:, se Etsning.
Torrstenar, beteckning för
Bergslagens kvartsrika järnmalmer, vilka för
nedsmältning i masugn behöva tillsats
av kalksten.
Torsby, municipalsamhälle vid n.
övre Fryken, n. Värmland. 900 inv.
Torsliälla, fordom Torsharg (= Tors
offerplats), stad vid Eskilstunaån
nära dess utlopp i Mälaren, nv.
Södermanland. 1,950 inv. Järn- och stål-
manufaktur i staden och dess
omgivningar. Urgammal ort, som erhöll
stadsprivilegier i början av 1300-t.
Torsion, vridning.
Torsionsvåg-, ett fysikaliskt
instrument, som grundar sig på den
egenskapen hos en tråd, att den, om den
vrides, på grund av sin elasticitet
strävar att återtaga sitt ursprungliga
jämviktsläge med en kraft, som kan
beräknas ur vridningsvinkelns storlek.
Torsionsvågen, som i princip kan
sägas bestå av en stav, horisontellt
upphängd på en fin tråd, användes för
att bestämma den kraft, vilken verkar
mellan två elektriska laddningar, tvä
magnetpoler el. två massor.
Torsk. — 1. En munsjukdom, som
uppträder hos barn och som orsakas
av den med jästsvamparna besläktade
torsksvampen. Denna orsakar gråvita
beläggningar på munslemhinnan.
Sjukdomen är vanligast hos klena och
vanvårdade barn. Tvättning av moderns
bröstvårtor, eventuellt diflaskans napp,
med t. ex. vätesuperoxid är i
allmänhet en tillräcklig åtgärd för att bota
sjukdomen. Munnen bör lämnas i fred.
— 2. Se Torsksläktet.
Torskfiskar (Gadidse), en familj
tillhörande ordningen mjukfeniga fiskar.
Deras simblåsa har ej luftgång. Till
T. höra bland annat torsksläktet,
långesläktet, kummel, lake m. fl.
Torsklevertran, se Fiskleverolja.
Torsksläktet (Gadus) tillhör
familjen torskfiskar. T. ha tre ryggfenor
och två analfenor. Till T. hör den
Vanliga torsken (G. callarias),
som har skäggtöm och vitaktig
sidolinje. Färgteckningen varierar med
botten. S. k. bergtorsk är rödaktig,
medan grästorsk, som lever på
gräsbotten, har mera grönaktig färg. Äldre
fiskar kallas stortorsk el. kabeljo,
yngre småtorsk. Den kan nå över
1,5 m. i längd och över 20 kg. i vikt.
Den förekommer i tempererade hav
och uppsöker vid lektiden bankar med
20—80 m. djup. Den lever av fisk och
smärre havsdjur. Vitlingen (G.
merlangus) är mindre än föregående
(20—40 cm.) och saknar skäggtöm.
Koljan (G. feglefinus) är något
större än föregående. Den har liksom
torsken skäggtöm men har mörk
sidolinje. B 1 a n k s e j e n el. lyrtorsken
(G. pollacliius) saknar skäggtöm och
har mörk sidolinje. Längd 30—80 cm.
Sejen el. gråsejen (G. virens)
saknar skäggtöm och har i motsats till
vitlingen stjärtfenan djupt inskuren.
Längd c: a 1 m. Se Bil. Fiskar I.
Det är framför allt den vanliga
torsken, som är föremål för
torskfisket. Även de övriga arterna äro
emellertid ätliga och spela en ej
obetydlig ekonomisk roll. Torskfisket
be-drives framför allt på fiskebankarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1312.html